Margareta Tudor, född 28 november 1489 i Westminsterpalatset i London, död 18 oktober 1541, på Methven Castle i Methven, var en engelsk prinsessa, Skottlands drottning, och senare Skottlands regent under sonen Jakobs omyndighet 1513–1514. Hennes äktenskap med Skottlands kung Jakob IV var ämnat att skapa fred mellan de två länderna Skottland och England som länge legat i fejd. Detta misslyckades dock och kungen dödades i slaget vid Flodden. Margareta orsakade sedan skandal genom att mot sin brors önskemål gifta om sig med earlen av Angus, och sedan söka skilsmässa från denne.
Margaretas barnbarnsbarn, Jakob, kom att bli den kung som förenade Skottland och England, trots att hon själv och hennes ättlingar uteslöts från den engelska tronföljden av Margaretas bror, Henrik VIII av England.
Barndom och uppväxt Margareta var dotter till Henrik VII av England och Elizabeth av York. Som barn uppfostrades hon under överinseende av sin guvernant Elizabeth Darcy; senare Elizabeth Denton, och slutligen Joan Vaux.
Som förste kung tillhörande en ny ätt, huset Tudor, var Henrik VII mån om att befästa sin makt genom förnäma och politiskt gynnsamma äktenskap för sina familjemedlemmar. Man undersökte flera möjligheter till äktenskap för Margaretas räkning, bland annat i Frankrike, men fastnade slutligen för en trolovning med Jakob IV av Skottland, ett äktenskap som Henrik VII hoppades skulle befästa en ömsesidigt gynnsam fred. Bröllopet ägde rum i Richmond Palace den 25 januari 1502, och Margareta vigdes då vid den skotske kungen genom ombud: Jakob representerades av earlen av Bothwell.
De källor som beskriver Margareta vid denna tid ger en bild av en liten, spenslig flicka, något omogen för sin ålder, med blå ögon och långt, ljust kastanjefärgat hår. Hon ska ha talat franska och lite latin, och fört sig mycket väl i samband med att hon mottog utländska ambassadörer som kom för att gratulera henne vid trolovningen.
Margareta älskade kläder och drottning Elizabeths räkenskaper under dotterns sista år hemma visar att Margareta skaffade sig en fantastisk utstyrsel inför sin resa till Skottland. Detta trots att hela hovet anlagt sorg efter att Margaretas äldsta bror, Artur, prins av Wales, avlidit. Det framgår också av räkenskaperna att Margareta köpte flera instrument, samt tog danslektioner.
Ytterligare en sorg drabbade den unga drottningen av Skottland före hennes avresa, i det att hennes mor, Elizabeth av York, avled i barnsäng våren 1503. Margaretas nyfödda syster avled också.
Drottning
Äktenskap med Jakob IV Henrik VII och hans mor lady Margaret Beaufort följde Margareta till York inför hennes resa till Skottland. Hennes make, Jakob IV, mötte henne sedan på vägen, och tillsammans red de in i Edinburgh på en häst. Margareta höll sig fast i sin make medan hon red bakom honom i sadeln, den 6 augusti 1503. Bröllopet stod den 8 augusti samma år. Bröllopsfestligheterna var praktfulla och festligheterna varade i många dagar. Drottningen firades och överöstes med gåvor av sin make. Margaretas ungdom gör sig dock påmind i det brev som skrev hem till sin far: "Jag önskar att jag vore hos Ers Nåd nu, och många gånger framöver".: "I would I were with Your Grace now, and many times more"
Jakob IV var en stilig och populär kung som älskade fester och vackra damer, samtidigt som han var varmt troende och drömde om att genomföra en pilgrimsfärd till Jerusalem. Han använde delar av Margaretas hemgift på 10 000 pund till att inreda vackra våningar åt henne i sina favoritslott i Edinburgh och Stirling, och till dyrbara presenter åt sin hustru. Detta hindrade honom dock inte från att samtidigt upprätthålla förbindelser med flera älskarinnor, varav han även fick barn med några. Några av kungens oäkta barn fanns på plats när Margareta först kom för att bosätta sig i Skottland, och det var först på hennes enträgna begäran som kungen lät skicka bort dem.
Barn Den 21 februari 1507 födde Margareta en son som fick namnet James. Denne pojke avled dock ett år senare, då drottningen var gravid med ännu ett barn, en flicka som även hon avled. År 1509 blev Margareta gravid igen och födde en son som döptes efter drottningens äldste bror Arthur. Dessa tätt följande graviditeter, och barnens död, tärde på Margaretas hälsa och hon var ofta trött och sjuk under denna tid. Detta innebar att hon bara tillfälligtvis orkade engagera sig i de konflikter som utvecklades mellan hennes make och hennes far. Äktenskapet mellan Margareta och Jakob IV, som varit ett rent resonemangsparti och dessutom påverkats av kungens ständiga utomäktenskapliga affärer, beskrivs ändå som präglat av en varm känsla mellan makarna.
Av alla de barn som föddes i äktenskapet med Jakob IV var det endast ett som levde till vuxen ålder, nämligen Jakob V:
James, hertig av Rothesay (21 februari 1507, Holyrood Palace – 27 februari 1508, Stirling Castle) Dotter (avled vid födseln 15 juli 1508, Holyrood Palace) Arthur, hertig av Rothesay (21 oktober 1509, Holyrood Palace – 14 juli 1510, Edinburgh Castle) Jakob V (10 april 1512, Linlithgow Palace – 14 december 1542, Falkland Palace) Dotter (avled strax efter födseln november 1512, Holyrood Palace) Alexander Stewart, hertig av Ross (30 april 1514, Stirling Castle – 18 december 1515, Stirling Castle)
Gränsstrider och regentskap Gränslandet mellan England och Skottland hade länge varit utsatt för gränsstrider och tvister mellan markägare, och dessa trappades upp då det politiska läget i Europa innebar att den gamla alliansen mellan Skottland och Frankrike på nytt blev aktuell vilket ledde till spänningar mellan Henrik VII och Jakob IV. Margareta försökte under denna tid vara lojal mot sin far, utan att brista i lydnad och respekt mot sin make, en balanskonst som visade sig svår. Den 21 april 1509 avled Margarets far, Henrik VII, vilket innebar att Margareta blev engelsk tronarvinge i och med att hennes bror Henrik VIII övertog den engelska kronan.
Margaretas liv som drottning av Skottland kom i hög grad att påverkas av beslut som fattades av hennes bror, Henrik VIII, den engelska kungen. Han kastade sig in i den europeiska politiken i syfte att öka sin makt och rikedom, och gifte sig med sin brors änka, Katarina av Aragonien. Med Katarinas hjälp knöt han allianser med furstar på kontinenten, där den politiska utvecklingen, och svikna allianser mellan furstarna, ledde till att Henrik VIII själv kom att leda en armé till Frankrike. Under Henriks frånvaro anföll Margaretas make Jakob IV England norrifrån. En engelsk armé ansamlad under Katarina av Aragoniens regentskap besegrade den skotska armén i slaget vid Flodden 1513, där en tredjedel av den skotska adeln utplånades. Jakob IV stupade, och Katarina av Aragonien hämmades inte av några familjehänsyn, utan lät skicka den fallne kungens blodiga kappa som en segertrofé till sin make i Frankrike. Då Jakob IV dödats blev sonen Jakob V kung. Eftersom han bara var ett barn utnämndes Margareta till regent och kungens förmyndare.
Henrik VIII ville därpå skapa en allians med sin gamla ärkefiende Frankrike, och i syfte att uppnå detta giftes Margaretas syster Maria bort med den franske kungen, Ludvig XII. Denne avled dock kort därpå och efterträddes av sin svärson Frans I av Frankrike.
Regentskap, senare levnad och död Andra äktenskapet och regeringskris miniatyr|Margareta tillsammans med sin andre make, Archibald Douglas, 6:e earl av Angus Margareta var gravid vid tiden för makens död, och hon födde senare en son, Alexander, som fick titeln hertig av Ross. Margareta blev förmyndare för sina söner, och regent för sin då ettårige äldre son, och inledningsvis lyckades hon ta över styret i Skottland med stöd från både de skotska lorderna och parlamentet. Då hon följande år gifte sig med Archibald Douglas, 6:e earl av Angus blev dock detta startskottet för dramatiska konflikter, främst mellan ätten Douglas och ätten Hamilton, vilket ledde till att falanger bildades som försökte störta varandra. Margareta främjade på alla sätt sin nya makes familj, bland annat trotsade hon påvens utnämning av diplomaten Andrew Forman till ny biskop av St. Andrews, och utsåg själv istället sin makes farbror, Gavin Douglas, till ny biskop. Till följd av detta förlorade Margareta parlamentets förtroende, och de valde att kalla John Stuart, 2:e hertig av Albany till Skottland, från Frankrike där han vuxit upp, för att han skulle överta både regentskapet och förmyndarskapet för Margaretas två söner. Albany var kusin till Jakob IV och därmed tronarvinge efter den lille kungen och hans yngre bror.
miniatyr|160px|Jakob V av Skottland, Margaretas äldste överlevande son Albany såg som sin första uppgift att överta vårdnaden av barnen. Margareta flydde till Stirling Castle där hon ämnade ta till vapen för att försvara sina barn. Albany belägrade slottet, och efter en tid tvingades Margareta att sträcka vapen och överlämna sina söner till Albany. Margareta fick tillstånd att dra sig tillbaka till sitt slott i Linlithgow, och därifrån flydde hon över gränsen till England. Hennes make, Angus, valde att vända kappan efter vinden och strax återvända till Skottland. Väl i England sände Margareta skrivelser till sin bror Henrik VIII och till övriga hov i Europa där hon beskrev hur illa hennes drottningvärdighet kränkts av hertigen av Albany, och internationellt uttrycktes stor harm över hur Albany, och den franske kungen som understödde honom, behandlat den skotska änkedrottningen. Medan Margareta befann sig i England födde hon en dotter, lady Margaret Douglas, som senare kom att bli grevinna av Lennox och mor till Henry Stuart, lord Darnley.
Under änkedrottningens frånvaro dog den unge Alexander, hertig av Ross, ett faktum som Margareta skyllde på vanvård från Albanys sida. Vissa källor hävdade även att Albany mördat pojken och ämnade göra detsamma med hans bror, den unge Jakob V. Paralleller drogs till Rikard III och prinsarna i Towern. Behandlingen av Margareta ledde till att den politiska relationen mellan England och Skottland, och därmed även mellan England och Frankrike, försämrades till den grad att det var nära att krig utbröt. Albany kallades då tillbaka till Frankrike. Margareta kunde återvända till Skottland 1517, under Albanys bortavaro, och flera av de inkomster som förnekats henne av det skotska parlamentet under hennes vistelse i England återställdes till henne.
Åter i Skottland Tillbaka i Skottland upptäckte Margareta att hennes make, earlen av Angus, öppet levde tillsammans med en älskarinna, och att han dessutom gjorde det med hjälp av de hyror han krävt in i hustruns namn från de ägor som tillkom henne som änka efter kung Jakob IV. I brev till sin bror, Henrik VIII, uttalar Margareta sin vrede över hur Angus behandlar henne, och hon antyder till och med att hon kan tänka sig en skilsmässa som en möjlig lösning. Henrik motsatte sig detta av moraliska och religiösa skäl, vilket kan framstå som paradoxalt med tanke på kungens egen framtida äktenskapshistoria.