Skaraborgs flygflottilj (F 7) eller F 7 Såtenäs är en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkat i olika former sedan 1940. Förbandsledningen är förlagd i Såtenäs garnison vid Såtenäs flygplats.Braunstein (2005), s. 63–66
Historik Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog 1930 års försvarskommissions betänkande som kom år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju, samtidigt skulle en flottiljorganisation införas. Den sittande regeringen föreslog i sin proposition att Värmlands regemente skulle upplösas och avvecklas och dess kasernetablissement under hösten 1939 överlämnas till flygvapnet för att överlämnas till Värmlands flygflottilj. Dock antogs inte regeringens proposition, utan istället lade oppositionen fram en motion, vilken däremot antogs av riksdagen. Oppositionen föreslog istället att Värmlands regemente skulle kvarstå, dock reducerad till Värmlands fältjägarbataljon. Dock så delade oppositionen i sin motion regeringens förslag om att förlägga en flygflottilj med Flygvapnets underofficersskola till Karlstad. Därmed skulle Värmlands fältjägarbataljon tillsammans med Värmlands flygflottilj dela på kasernetablissementet på Kasernhöjden i Karlstad.
Beslutet med att förlägga Värmlands flygflottilj tillsammans med Flygvapnets underofficersskola till Karlstad revs upp 1938 av Regeringen Hansson II. Bakgrunden var att Chefen för flygvapnet och Flygförvaltningen i efterhand lyft olika synpunkter, där man menade att det var mindre lämpligt och i varje fall omöjligt att genomföra riksdagens beslut inom den angivna kostnadsramen att förlägga en flygflottilj till Karlstad. Bland annat hade Värmlandsbanan elektrifierats (vilket skapar radiostörningar) 1935, vilken löpte i omedelbar anslutning till det planerade flygfältsområdets östra begränsningslinje. Detta ansågs medföra att områdets användbarhet såsom permanent militärt flygfält försämrats. Söder om flygfältsområdet pågick en ökad civil bebyggelse. Därmed ansågs flygfältet praktiskt taget helt sakna utvecklingsmöjligheter. Som alternativ till Karlstad ansåg flygmyndigheterna att områdena Närkeslätten söder om Örebro samt Västgötaslätten. Västgötaslättens intill södra Vänernstranden förordades med hänsyn till kravet på lämplig bomb- och skjutterräng. De orter som utreddes som förläggningsort för Värmlands flygflottilj var i ordningsföljden Karlstad, Karlskoga, Örebro, Trollhättan södra Vänernstranden mellan Lidköping och Halleberg. Den plats som till sist valdes var Såtenäs utanför Lidköping. Bakgrunden till valet var att förhållandena i fred var i flera avseenden överlägset samtliga övriga behandlade alternativ. Genom att Värmlands flygflottilj istället förlades till Såtenäs, bytes rollerna med Västgöta flygflottilj. Där Västgöta flygflottilj enligt försvarsbeslutet skulle vara en medeltung bombflottilj och Värmlands flygflottilj en lätt bombflottilj. Men istället blev Värmlands flygflottilj en medeltung bombflottilj och Västgöta flygflottilj en lätt bombflottilj. Då båda flygflottiljerna låg i Västergötland ansågs det att nya benämningar skulle fastställas för Karlsborgs- och Såtenäsflottiljerna. Att det sedan blev Såtenäs som blev förläggningsplats till den nya flottiljen berodde på möjligheten att bygga bomb- och skjutmål i flottiljens omedelbara närhet. Det sägs även att dåvarande kung Gustaf V hade sett Såtenäs från luften och pekat och sagt att där ska flottiljen ligga. Namnet Såtenäs sägs härröra från namnet Såten (fiskeplatsen) på Näset.
Den 8 juni 1938 antog riksdagen det förslag som regeringen lagt fram, om att istället förlägga Värmlands flygflottilj till Såtenäs i Västergötland. Riksdagsbeslutet medförde även att försvaret tillfördes extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I Såtenäs skulle flottiljen förläggas till Såtenäs gods, vilken Staten köpte för 685 000 kronor. Den 22 september 1938 undertecknade dåvarande flygvapenchefen Torsten Friis köpeavtalet gällande Såtenäs gods.Flygvapennytt 1974-4 Värmlands flygflottilj kom under 1938 att anta namnet Göta flygflottilj. I februari 1940 beslutade riksdagen om ytterligare två nya flottiljer, där den ena skulle lokaliseras till Göteborg. Detta föranledde till att namnet ändrades till Skaraborgs flygflottilj. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt, flottiljens första chef blev överstelöjtnanten Folke Ramström. Dock dröjde det fram till 1943 innan flottiljen fick sin fana överlämnad av HKH Prins Gustav Adolf, vilket skedde i Såtenäs.
Flottiljen blev en del av Andra flygeskadern (E 2). Och det första året vid flottiljen gick åt till byggnadsverksamhet, organisations- och markutbildning. Först i maj 1941 startade flygutbildningen vid 1. divisionen Gustav Röd, vilken vid den tiden även var flottiljens enda division. Divisionen beväpnades med italiensktillverkade Caproni Ca.313, som av Flygvapnet betecknades B 16. Även flottiljens 2. division, Gustav Blå beväpnades med B 16 när den sattes upp senare delen av 1941.Gustav Blå/ 72. divisionen År 1942 började flottiljen tillföras det svensktillverkade B 17, som under 1943 ersatte B 16 helt och hållet. I oktober 1943 tillträdde Stig Wennerström som divisionschef för 1. divisionen, Gustav Röd. En befattning han hade till 1946. År 1947 tillfördes B 18, vilket flottiljen flög med fram till 1951.
I början av 1950-talet omorganiserades flottiljen från att ha varit en medeltung bombflottilj till att bli en attackflottilj. I samband med det överfördes flottiljen till Första flygeskadern (E 1), senare även känd som "ÖB:s klubba". Bland annat så tillfördes flygplanet A 21R, och med det tog även flottiljen steget in i jetåldern. A 21R, eller Saab 21R som det formellt hette, var även Sveriges första jetflygplan. Det var en vidareutveckling av Saab 21, vilken fanns på flottiljen åren 1947–1948.
A 21R var ett flygplan som flögs vid flottiljen fram till 1957, då det började fasas ut och ersättas med J 29B Tunnan, ibland kallad A 29B, som var en attackversion av Tunnan. Tunnan blev det första enhetsflygplanet och ersatte inom Flygvapnet sex olika flygplanssystem. Vid F 7 kom Tunnan att vara i tjänst endast tre år, då den hösten 1956 ersattes av allvädersattackplanet A 32A Lansen. F 7 blev den andra flottiljen, efter Blekinge flygflottilj (F 17), som blev tillförd attackversionen av Saab 32 Lansen.
I början på mars 1965 kom den första Tp 84 Hercules till Såtenäs, som därmed även blev första förbandet i Europa att använda typen. Till en början var den inhyrd, men ett halvår senare köptes den av Flygvapnet. Ytterligare en införskaffades 1969, och en tredje 1975. Fem stycken till kom i tjänst under åren 1981–1982. En stor del av transportflygets uppdrag är utomlands. Flygplanen flögs av 71. transportflygdivisionen.
I samband med att Göta flygflottilj (F 9) avvecklades 1969 överfördes sektoransvaret för luftförsvarssektor W2 (även känd som LFC Svalan) till F 7. Sektorn täckte geografiskt sett västra Sverige. År 1981 överfördes flottiljens sektoransvar till Skånska flygflottiljen (F 10), när sektor W2 sammanslogs med S1 och S2 och bildade Sektor Syd. Denna leddes från Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm, som med det blev en storsektorflottilj med nya beteckningen F 10/Se S. Den 1 juli 1993 omorganiserades Sektor Syd till Södra flygkommandot (FK S).
F 7 blev 1973 den första Viggen-flottiljen i Flygvapnet, då 2. divisionen, Gustav Blå, omskolades till attackversionen AJ 37. Detta åtföljdes av att 1. divisionen, Gustav Röd, 1974 omskolades till AJ 37. Åren 1991–1994 genomgick AJ 37 ett modifieringsprogram, vilket gav flygplanet spaningsförmåga. De modifierade individerna benämndes AJS 37. I och med att Bråvalla flygflottilj avvecklades, överfördes ett visst antal flygplan av SF 37 till F 7. Dessa genomgick samma modifieringsprogram som AJ 37, och betecknades senare som AJSF 37. AJS 37 togs ur tjänst vid flottiljen och Flygvapnet 1997,Widefeldt, Hall (2005), s. 62 och AJSF 37 togs ur tjänst vid flottiljen 1998. Flottiljens kvarvarande AJSF 37 överfördes till F 10 i Ängelholm och F 21 i Luleå.Flygvapennytt 1998-4
Den 8 juni 1993 mottog flottiljen sin första serieproducerade JAS 39A Gripen, individ 39102, vid en ceremoni vid Saab:s verkstäder.Flygvapennytt 1993-2 Hösten 1997 hade flottiljens 2. division, Gustav Blå, omskolats helt från Viggen-systemet till Gripen-systemet, och blev från november 1997 Flygvapnets första operativa och krigsplacerade Gripen-division. Vid den tidpunkten var det planerat att tolv divisioner inom Flygvapnet fram till 2006 skulle beväpnas med Gripen-systemet.Flygvapennytt 1997-4 Två år senare, 1998, var det dags för flottiljens 1. division att omskolas till JAS 39A Gripen. Vilket markerades med en avskedsceremoni vid flottiljen den 15 oktober 1998, då elva Viggen-flygplan flög i formation över flottiljen. Till ceremonin hade personal som någon gång arbetat med Viggen vid flottiljen bjudits in.
Den 31 december 1997 överfördes flygräddningsgruppen vid flottiljen till den nybildade Helikopterflottiljen, vilken blev ansvarig för all helikopterverksamhet inom Försvarsmakten.
I samband med försvarsbeslutet 2000 påverkades inte flottiljen nämnvärt, då den ansågs ha en avgörande betydelse för utvecklingen av JAS 39 Gripen. I arbetet med propositionen kom flottiljen upp som ett förslag till ny förläggning av Flygskolan, då det ansågs att Flygskolan var i behov av en flygplats med korsande banor (vilka fanns vid F 7, F 10 och F 16). Regeringen gjorde dock bedömningen att det inte var lämpligt att lokalisera Flygskolan till F 7, detta på grund av just den omfattande Gripenverksamheten som bedrivs vid flottiljen.prop. 1999/2000:30
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att Flygbasjägarskolan (FBJS) skulle omlokaliseras till Ronneby, och där samlokaliseras med Blekinge flygflottilj (F 17). Vidare utgick flottiljens två divisioner ur insatsorganisationen, men kvarstod som utbildningsdivisioner. Genom försvarsbeslutet blev flottiljen en renodlad utbildningsflottilj, och dess enda förband ingående i insatsorganisationen var delar ur Transport- och specialflygenheten.prop. 2004/05:5
Under hösten 1996 levererades individ 39131, vilket kom att bli PRI-flygplan, ett så kallat prioritetsflygplan. Syftet med ett prioritetsflygplan är att det flygs intensivare än övriga flygplan, för att studera driftserfarenheter innan andra flygplan når samma drifttid. Under våren 2010 nådde individ 39131 tvåtusen flygtimmar genom 2726 flygpass, vilket gjorde den till Gripenvärldsmästare i flygtid.forsvarsmakten.se (2010-05-07) Världens mesta Gripen Läst 24 maj 2010
Under 2010 påbörjade flottiljens divisioner omskolning till C- och D-versionerna av JAS 39 Gripen.forsvarsmakten.se (2010-03-01) Ny flygepok på F 7 Läst 2 mars 2010 Sista flygningen med JAS 39A/B genomfördes på luciadagen, då tio individer flög i en julgransformation över delar av Västra Götalands län. Flottiljen blev sista flottilj inom Flygvapnet att övergå från A/B-versionen till C/D-versionen.Julgran markerar slutet för en epok
Från den 1 januari 2016 kom flottiljen återigen att organiseras som ett insatsförband. Detta efter att flottiljen den 1 januari 2005 övergått till att enbart bli ett utbildningsförband inom Flygvapnet – bortsett från Transport- och specialflygenheten vilken själv kom att stå för Skaraborgs flygflottiljs insats del.
Viktigare årtal Nedan redovisas årtal som påverkat flygflottiljens verksamhet
1936: Riksdagen beslutar om att Värmlands flygflottilj ska bildas med förläggning i Karlstad. 1938: Riksdagen beslutar om att Värmlands flygflottilj istället ska förläggas till Såtenäs. 1938: Värmlands flygflottilj namnändras till Göta flygflottilj. 1940: Flottiljen bildas den 1 juli som Skaraborgs flygflottilj. 1943: Flottiljen organiseras som en lätt bombflottilj. 1951: Omorganiseras till attackflygflottilj. 1954: A 29B Tunnan tillförs till flygflottiljen. 1956: A 32A Lansen tillförs till flygflottiljen. 1965: Blir ansvarig för transportdivision Tp 84 Hercules.