Tjeckoslovakien, även benämnt under parallellformen Tjeckoslovakiet, var en stat som existerade i Centraleuropa först mellan 1918 och 1939 och sedan mellan 1945 och 1993, varefter den delades i de båda staterna Tjeckien och Slovakien. Före första världskriget var Tjeckoslovakien en del av Österrike-Ungern och blev självständigt 1918 efter Österrike-Ungerns sammanbrott strax efter krigsslutet. Den första republiken under president Masaryk präglades av interna motsättningar och som en direkt följd av Münchenavtalet 1938 mellan Storbritannien och Nazityskland gick landet under när det ockuperades 1939.
Efter andra världskriget tog det tjeckoslovakiska kommunistpartiet makten under kuppliknande former 1948. Kommunisterna förde en politik inspirerad av Stalins Sovjetunionen och upprättade arbetsläger och fängslade oppositionen. I början av 1960-talet hade Tjeckoslovakien hamnat i ekonomisk kris och det uppstod åter en opposition. En reformvänlig fraktion av kommunistpartiet försökte genomföra måttliga reformer under Pragvåren 1968 men dessa försök slogs ned genom en militär invasion från grannländerna. Därefter skedde en period av "normalisering" när kommunistpartiet slog ned på all opposition. En försiktig opposition kom ändå till stånd runt Charta 77 från och med slutet av 1970-talet. Till följd av de politiska förändringarna i Östeuropa blev oppositionen allt högljuddare och 1989 tvingades den kommunistiska regeringen att avgå. De politiska och ekonomiska förutsättningarna saknades dock för att hålla ihop landet och den 1 januari 1993 bildades de självständiga staterna Tjeckien och Slovakien.
Historia
miniatyr|Karta över Tjeckoslovakien, med provinser, åren 1928–1938. miniatyr|Karta över Tjeckoslovakien 1969–1990. Efter första världskriget och kejsardömet Österrike-Ungerns upplösning bildades Tjeckoslovakien av Böhmen tillsammans med Mähren, Slovakien och Karpato-Rutenien (det sistnämnda området gick förlorat till Sovjetunionen efter andra världskriget) med Tomáš Masaryk som förste president. Trots amerikanske presidenten Woodrow Wilsons tal om varje folks rätt till nationellt självbestämmande fick Tjeckoslovakien stora etniska motsättningar - den tyskspråkiga minoriteten (sudettyskarna) var i antal större än den slovakiska folkgruppen.
Under 1930-talet blev kraven på autonomi för de tyskspråkiga allt högre och detta kunde Hitler utnyttja för att slutligen krossa den tjeckoslovakiska staten. Nazityskland ockuperade de tjeckiska delarna av landet medan Polen och Ungern ockuperar delar av Slovakien. Sedermera gavs Slovakien en viss självständighet.
Efter krigsslutet fördrevs miljoner tyskspråkiga från Tjeckoslovakien. Inrikespolitiskt var kommunistpartiet bäst organiserat och efter att de borgerliga partierna avgick från regeringen kunde kommunisterna ta makten genom den så kallade Pragkuppen i februari 1948. Kommunisterna förde en repressiv politik fram till mitten av 1960-talet. I början av 1968 infördes vissa lättnader, bland annat avskaffades presscensuren men det var aldrig tal om att införa ett flerpartisystem. Pragvåren avbröts i augusti 1968 av en invasion från Warszawapakten. De följande åren skedde vad som kallades normalisering. Den 1 januari 1969 blev Tjeckoslovakien en förbundsrepublik med de två delarna Tjeckien och Slovakien.
I slutet av 1970-talet bildades Charta 77 för att dokumentera övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. I samband med att Sovjetunionen släppte greppet om länderna i Östeuropa föll regimerna i land efter land och i november 1989 utsågs regimkritikern Václav Havel till president efter den så kallade Sammetsrevolutionen.
Slovakerna ville ha ökad autonomi och kraven på detta ledde till att landet helt fredligt delades i de två nuvarande länderna Tjeckien och Slovakien från och med den 1 januari 1993.
Geografi Tjeckoslovakiens yta uppgick till 127 905 kvadratkilometer. Både topografiskt och historiskt indelades landet i tre delar: Böhmen, Mähren och Slovakien. Böhmen bestod av fem administrativa områden (kraje): Západočeský (Västra Böhmen), Severočeský (Norra Böhmen), Jihočeský (Södra Böhmen), Východočeský (Östra Böhmen) samt Středočeský (Centrala Böhmen). Mähren bestod av två administrativa områden: Severomoravský (Norra Mähren) och Jihomoravský (Södra Mähren). Slovakien bestod av tre administrativa områden: Západoslovenský (Västra Slovakien), Středoslovenský (Centrala Slovakien) och Východoslovenský (Östra Slovakien). Kraje indelades vidare i okresy, motsvarande kommuner.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - Topography and Drainage
Böhmen i väster och Slovakien i öster tillhör olika avrinningsområden. Den nederbörd som faller i Böhmen rinner ut i Nordsjön via Moldau och Elbe. Kullarna och de låga bergen ingår i ett centraleuropeiskt uppland som sträcker sig från södra Belgien, genom södra Tyskland och in i Mähren och som i vissa sammanhang kallas herkyniska skogen. Mähren är ett övergångsområde där den mesta av nederbörden rinner ut i Donau men nederbörden i den norra delen rinner ut via Oder. Det mesta av nederbörden över Slovakien rinner ut i Donau och bergen i Slovakien tillhör Karpaterna vilka sträcker sig österut och söderut in i Rumänien.
Klimat Tjeckoslovakien hade ett typiskt centraleuropeiskt klimat. Vintrarna var kalla och fuktiga och bergen var snötäckta från början av november till april. På lägre höjd var det ovanligt med mer än 15 centimeter snötäcke. Somrarna var varma och torra med vissa inslag av kraftiga regn. Klimatet kännetecknades av västliga vindar, något svagare på sommaren än på vintern.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - Climate
Medeltemperaturen i Prag och närliggande städer i Böhmen och Mähren varierade mellan 1 °C i januari och 19 °C i juli. I landets östra delar var variationerna större. På högre höjder var de genomsnittliga temperaturerna lägre. Nederbörden varierade stort mellan slättområdena och bergsområdena. Delar av västra Böhmen hade endast 400 mm nederbörd per år medan exempelvis delar av Tatrabergen hade en genomsnittlig nederbörd på . Den genomsnittliga nederbörden i närheten av Prag var 480 mm.
Statsskick och politik Enligt konstitutionen från 1960 var den Tjeckoslovakiska socialistiska republiken en federal stat med två jämbördiga nationer, den Tjeckiska Socialistiska Republiken och den Slovakiska Socialistiska Republiken. Varje delrepublik hade sin egen regering med säte i Prag respektive i Bratislava.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - Government structure
Tjeckoslovakiens kommunistparti Tjeckoslovakiens kommunistparti grundades 1921. Under andra världskriget flydde många av dess högsta företrädare till Sovjetunionen. Efter andra världskriget kom kommunistpartiet in i regeringen och dess partiledare blev premiärminister. Formellt sett ingick kommunistpartiet i en enhetsfront tillsammans med fem andra politiska partier, Nationella fronten, men i praktiken hade kommunistpartiet monopol på den politiska makten.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - The Communist Party of Czechoslovakia
Partiet var organiserat i enlighet med en princip som kallas demokratisk centralism. Partiets högsta beslutande organ var partikongressen som möttes var femte år. Mellan partikongresserna var det partiets centralkommitté som fattade de avgörande besluten. I praktiken var det centralkommitténs presidium som fattade de egentliga besluten som centralkommittén och partikongressen sedan godkände.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - National organization
Regering Den verkställande makten bestod av presidenten, premiärministern, vice premiärministrar samt ministrar. Enligt konstitutionen valdes presidenten var femte år av parlamentet, Nationalförsamlingen, och dennes mandatperiod var fem år. I praktiken valdes presidenten av Tjeckoslovakiens kommunistparti och Nationalförsamlingens omröstning var endast en formalitet. Till presidentens uppgifter hörde att representera Tjeckoslovakien inför omvärlden, sammankalla Nationalförsamlingen och underteckna lagar. Till presidentens befogenheter hörde att utse premiärministern samt att vara överbefälhavare. Det fanns ingen vicepresident; vid presidentens frånfälle övertogs dennes befogenheter av premiärministern.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - The executive branch
Regeringen bestod av premiärministern, ett antal vice premiärministrar (10 stycken 1987) samt ett antal ministrar. Dessa utsågs formellt sett av presidenten, i praktiken valdes de av Tjeckoslovakiens kommunistpartis centralkommitté. I augusti 1986 fanns det tretton ministerier med olika ansvarsområden. Dessa ministerier motsvarades av parallella organ inom kommunistpartiet där policybeslut fattades; ministeriernas uppgift var att genomföra det som kommunistpartiet beslutat.
Nationalförsamlingen var indelad i två kammare, folkkammaren och nationskammaren. Folkkammaren valdes proportionellt och bestod 1986 av 134 ledamöter från Tjeckiska Socialistiska Republiken och 66 ledamöter från Slovakiska Socialistiska Republiken. Nationskammaren bestod av 150 ledamöter, 75 från varje delrepublik. Lagstiftning måste godkännas av båda kammare, i vissa fall krävdes en majoritet av de tjeckiska och slovakiska ledamöterna i nationskammaren. Enligt konstitutionen hade nationalförsamlingen en vidsträckt makt över Tjeckoslovakien men i praktiken var dess funktion att godkänna de beslut som tidigare fattats av kommunistpartiet.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - The legislature
Valsystem I juli 1971 ändrades vallagen så att allmänna val hölls var femte år. Vid de allmänna valen hade medborgarna möjlighet att godkänna de kandidater som den Nationella fronten (Tjeckoslovakiens kommunistparti och dess satellitpartier) hade godkänt. I vallokalen hade den röstande möjlighet att stryka över de kandidater som den röstande inte godkände. Enligt de officiella resultatet av de allmänna valen i november 1971 deltog 99,5 procent av väljarna och av dessa godkände 99,8 procent kandidaterna. De allmänna valen i maj 1986 hade enligt officiella uppgifter ett valdeltagande på 99,4 procent och 99,9 procent av väljarna röstade på den Nationella frontens kandidater.Gawdiak, Ihor (red). 1989. Czechoslovakia : a country study. Washington, D.C.: Federal Research Division, Library of Congress. s.202.
Försvar Tjeckoslovakiens försvar bestod 1987 av 201 000 personer, av vilka 145 000 tjänstgjorde i armén. Den tjeckoslovakiska armén bestod 1987 av fem pansardivisioner, fem motoriserade infanteridivisioner, ett luftburet regemente, sex ingenjörsbrigader och tre luftvärnsbrigader. En av pansardivisionerna hade full styrka (cirka 11 000 officerare och manskap) och tre av de motoriserade infanteridivisionerna hade full styrka (cirka 14 000 officerare och manskap).Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - Ground Forces
De motoriserade infanteridivisionerna hade envar 266 stridsvagnar medan pansardivisionerna hade envar 335 stridsvagnar. Den tjeckoslovakiska armén hade 1987 3 000 stridsvagnar av modell T-54 och T-55. Armén hade även 500 stridsvagnar av modell T-72.
Det tjeckoslovakiska flygvapnet hade 1987 465 stridsflygplan och 40 bepansrade helikoptrar. De fyra regementena med attackflygplan bestod av 50 stycken Su-7BM, 40 stycken MiG-23M, 30 stycken MiG-21 samt 25 Su-25. Sex regementen med jaktflygplan bestod av 275 stycken MiG-21, MiG-21U och MiG-23.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - Air Force
I Tjeckoslovakien fanns det också sedan 1968 en sovjetisk militär styrka. Denna motsvarade 1987 fem divisioner, närmare bestämt av två pansardivisioner, tre robotbrigader, en artilleribrigad och en stridsflygbrigad. Manskapet uppgick till 85 000 man och dess högkvarter låg i Milovice, nordöst om Prag.Library of Congress Country Studies: Czechoslovakia - Soviet Central Group of Forces in Czechoslovakia
Religion