Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk. Utöver det talas ungerska även i Transsylvanien i nuvarande Rumänien, Slovakien, Vojvodina i Serbien, Transkarpatiens oblast i Ukraina, Kroatien, Slovenien och Österrike. Språket skrivs med det latinska alfabetet.
I Slovakien, där ungerska talas av omkring 520 000 människor (eller tio procent av befolkningen), är språket koncentrerat till landets södra delar, längs med gränsen till Ungern. Språkets närmaste släktingar är mansiskan och chantiskan, som talas mellan Uralbergen och floderna Ob och Irtysj i Sibirien.
Sedan 1 maj 2004 är ungerskan ett av EU:s officiella språk. Med 12,5 miljoner talare är ungerskan den uraliska språkfamiljens största medlem.
Fonologi Följden i det 44-bokstaviga ungerska alfabetet är följande:
a, á, b, c, cs, d, dz, dzs, e, é, f, g, gy, h, i, í, j, k, l, ly, m, n, ny, o, ó, ö, ő, p, q, r, s, sz, t, ty, u, ú, ü, ű, v, w, x, y, z och zs.
Basen är det latinska alfabetet, men ungerskans alfabet har dock utökats med vissa specifika bokstavskombinationer och accenter. En akut accent över en vokal markerar att den ska uttalas långt. När bokstäverna ö och ü ska uttalas långt ersätts prickarna med dubbla akuta accenter.
Konsonanter Ungerskan har följande konsonantsystem (ovanliga grafem är markerade i fetstil):
Fonem Vanligaste ljudvärdet i IFA Vanligaste grafemet [tonad] artikuleringsställe artikuleringssätt p - bilabial klusil b + bilabial klusil t - laminal dental klusil d + laminal dental klusil eller ty - palatal affrikata eller klusil eller gy + palatal affrikata eller klusil k - velar klusil g + velar klusil f - labiodental frikativa v + labiodental frikativa sz - laminal denti-alveolar frikativa z + laminal denti-alveolar frikativa s - postalveolar frikativa zs + postalveolar frikativa eller j, ly + palatal frikativa eller approximant eller ( eller finalt) h, ch ± glottal frikativa c - laminal denti-alveolar affrikata dz + laminal denti-alveolar affrikata cs - postalveolar affrikata dzs + postalveolar affrikata l + laminal dental lateral konsonant r + laminal dental tremulant m + bilabial nasal n + laminal dental nasal ny + palatal nasal
Nästan alla konsonanter har en dubbel motsvarighet som skrivs genom att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp och ss, eller genom att dubblera den första bokstaven i en digraf, exempelvis ssz, nny och ddzs. Jämför svenskans t i hat och hatt.
Förr i tiden uttalades ly och j på olika sätt, vilka nuförtiden i standardspråk uttalas på samma sätt.
Affrikatorna och förekommer som klusilerna ( och ) i formellt tal.
Vokaler Fonem Vanligaste ljudvärdet i IFA Vanligaste grafemet [bakre] [rundad] [sluten] [öppen] [lång] a + + - + - á + - - + + o + + - - - ó + + - - + u + + + - - ú + + + - + e - - - + - é - - - - + i - - + - - í - - + - + ö - + - - - ő - + - - + ü - + + - - ű - + + - +
Längdskillnaden hos slutna vokaler är inte alltid regelbunden. Flera dialekter saknar fonemen , samt . Vardagligt tal skiljer sig ibland från det skrivna (exempelvis uttalas unió .
Även om det inte förekommer i huvudstaden Budapest så skiljer ungefär hälften av alla ungersktalande på fonemen och . Ett exempel är ordet mentek som representerar fyra olika ord på regional standard: "ni går", "de gick", "jag räddar" samt "de är förskonade". I Budapest faller alla dessa ihop till .
Förr existerade det i ungerskan en vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), men efter språkreformerna under 1800- och 1900-talet avskaffades den. I ungerskan finns det på grund av landets centralisering inte särskilt många dialekter. Ett undantag är dock Csángó-folket i östra Rumänien, som har levt där nästan lika länge som Ungern har funnits.
Grammatik Ungerskan är ett syntetiskt agglutinerande språk som har en grammatik som liknar övriga finsk-ugriska språk.
Verb
Ungerskans verb har två huvudsakliga konjugationer: subjektiv böjning som vänder sig mot subjektet i en sats och objektiv böjning som vänder sig mot objektet i en sats. Därtill kommer mindre använda former.
I den subjektiva formen förses verbet med subjektiva personändelser kombinerade med numerus, dvs första, andra och tredje person får egna ändelser för singularis respektive pluralis, totalt 6 olika ändelsegrupper. Grundformen för verb som används i ordböcker är tredje person singularis, och den formen har ingen ändelse, med undantag för de så kallade -ik-verben (se nedan) som anges med sin -ik-ändelse.
+ Ungerska subjektiva konjugationer Person ändelser exempel svenskaFörsta person singularis (jag)-k, (-ok, -ek, -ök)LátokJag serAndra person singularis (du)-sz, -l (-ol, -el, -öl)LátszDu serTredje person singularis (han/hon/hen)- (ingen ändelse), -ikLátHen serFörsta person pluralis (vi)-unk, -ünkLátunkVi serAndra person pluralis (ni)-tok, -tek, -tökLátokNi serTredje person pluralis (de)-nak, -nekLátnakDe ser
I vissa fall används en så kallad bindevokal i ändelsen som o i látok där ändelsen alltså är -ok.
Det är möjligt att överspecificera formerna, exempelvis én látok (jag ser, med "jag" utskrivet som én), te látsz, ő lát osv, trots att det framgår av ändelsen att verbet avser en viss person och numerus. Detta används bara när det behöver understrykas att "det är verkligen jag som ser" osv.
I tredje person singularis har de flesta verb ingen ändelse, men en mycket använd verbgrupp är de så kallade -ik-verben, som i tredje person singularis har en -ik-ändelse, exempelvis dolgozik (hen arbetar), eszik (hen äter) iszik (hen dricker) osv.
När verbet har ett bestämt objekt används de objektiva böjningarna, återigen i personändelser kombinerade med numerus, ytterligare 6 olika ändelsegrupper:
+ Ungerska objektiva konjugationer Person ändelser exempel svenskaFörsta person singularis (jag)-m (-om, -em, -öm)Látom a vonatotJag ser tågetAndra person singularis (du)-d (-od, -ed, -öd)Látod a vonatotDu ser tågetTredje person singularis (han/hon/hen)-ja, -je, -iLátja a vonatotHen ser tågetFörsta person pluralis (vi)-juk, -jükLátjuk a vonatotVi ser tågetAndra person pluralis (ni)-játok, -itekLátjátok a vonatotNi ser tågetTredje person pluralis (de)-ják, -jék, -ikLátják a vonatotDe ser tåget
Substantiv
Ungerskans substantiv har inga genus, men väl 18 kasus (samt 6 kasus för singularformer) som bildas med hjälp av ändelser. Med undantag för prepositionen mint (än) används bara postpositioner. Postpositioner som böjs i något kasus kan användas som prepositioner, men detta bruk används bara i de fall som talaren önskar betona orden i meningen annorlunda.
Ungerska kasus på substantiv
I ungerskan är nominativ ett omarkerat kasus (exempelvis az alma, äpplet) och ackusativformen markeras med suffixet -t (az almát, som i jag äter äpplet). Hälften av de följande kasus uttrycker en tredelad kombination av ursprung-plats-riktning eller yta-inuti-närhet vilket ger 3x3 dvs 9 ytterligare kasus, och det finns ett speciellt elativ som uttrycker en kombination av ursprung och inuti: inifrån eller ur, ex hajóból "inifrån/ur skeppet".
Detta är en förenklad sammanfattning av ungerskans 18 + 6 kasus, fullständiga kasus har sex olika deklinationer.
+ Allmänna ungerska kasus kasus ändelse mening exempel svenskaNominativ- (inget för singularis) -k (för pluralis)hajó, hajókskepp, (många) skeppAckusativ-thajókatFlickan köpte skeppetDativ-genitiv-nak, -nekåthajónakåt skeppetInessiv-ban, -benihajóban(han var) i skeppetElativ-ból, -bőlurhajóból(gick ut) ur skeppetIllativ-ba, -bein ihajóba(gick) in i skeppetAdessiv-nál, -nélhos, vidhajónál(stod) vid skeppetAblativ-tól, -tőlriktning frånhajótól(gick) från skeppetAllativ-hoz, -hez, -hőzriktning tillhajóhoz(gick) till skeppetSuperessiv-npåhajón(ovan) på skeppetDelativ-ról, -rőlriktning ned ifrån, omhajórólom skeppet (en bok om skeppet), ned från skeppetSublativ-ra, -reriktning upp på, tillhajóra(gick) upp på skeppetTerminativ-igfram till (spec om tid)tízigfram till klockan tioKausal-finalértförhajóértför (ett) skeppKomitativ-val, -velmedhajóval(jag ankom) med skeppTranslativ-vá, -vé(göra) tillhajóvá(göra) till skeppEssiv formalis-ként, -képp(en)såsomhajókéntsåsom båtEssiv-modal-ul, -ülsåsomhajóulsåsom båtTemporal-korvid (om tid)hétkorvid (klockan) sju
+ Ungerska kasus som endast är tillämpliga på singularis kasus ändelse mening exempel svenskaIterativ-nta, -ntevarje (om tidpunkter)éventeårligenDistributiv-nkéntper, på, ompercenkéntper minutKomitativ-stul, -stültillsammans medfeleségestülsom hustru (till)Multiplikativ-szor, -szer, -szörgångersokszormånga gångerLokativ-t, -ttiPécsetti Pécs (ålderdomlig form)
Adjektiv
Adjektiven i ungerska har samma grundform i singularis och pluralis, exempelvis a csúnya macska (den fula katten) vs a csúnya macskák (de fula katterna).
När ett adjektiv emellertid står självständigt i predikativ (som i svensk predikatsfyllnad) eller när det används som ett substantiv, kommer det att böjas i numerus som ett substantiv. Exempel: a macska csúnya volt (katten var ful) vs a macskák csúnyák voltak (katterna var fula) - notera hur adjektivet csúnya nu får numerus csúnyák. I vissa fall kan även adjektiv som slutar på vokal få ytterligare en bindevokal, exempelvis szomorúak (ledsna).
Adjektiven kan kompareras i fyra regelbundna former som använder en kombination av prefix och suffix (ändelser), och där en bindevokal används före suffixet om adjektivet slutar på en konsonant:
+ Ungerska komparationer Form prefix/suffix exempel svenskaPositiv-nagystorKomparativ-bbnagyobbstörreSuperlativleg- -bblegnagyobbstörstÖversuperlativlegesleg- -bblegeslegnagyobbstörre än störst
Vissa adjektiv har en oregelbunden komparation, exempelvis szép, szebb, legszebb (vacker, vackrare, vackrast), eller sok, több, legtöbb (många-mycket, flera-mera, flesta-mest).
Historia Ungrarna skiljde sig cirka 3000 år före Kristus från de andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket har lett till att bland andra finnar, ester och mordviner, vars förfäder levde tillsammans mycket längre, i dag inte längre förstår ungerskan. Efter att språken skiljt sig åt levde den ungerska stammen i c:a 1600 år på de sydryska stäpperna där de tog upp ett antal ord från persiska (farsi), kaukasiska och turkiska. När man slog sig ned i nuvarande Ungern runt år 896 etablerade man nya kontakter vilket ledde till lånord från slaviska, tyska och medeltida latin.
Likheter mellan ungerska och finska
Det finns ett antal ord som har en och samma betydelse i ungerskan och finskan, och liknar varandra:
Vatten: ungerska = víz; finska = vesi (vete-, vede-) Liv: ungerska = élet; finska = elämä Blod: ungerska = vér; finska = veri (vere-) Hjärta: ungerska = szív; finska = sydän Lever: ungerska = máj; finska = maksa Hand: ungerska = kéz; finska = käsi Slicka: ungerska = nyal; finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv på ungerska, vilken kan hittas i finskans niel(lä) i betydelsen svälja. Medan tunga (även språk) heter kieli på finska.) Öga: ungerska = szem; finska = silmä Bi: ungerska = méh; finska = mehiläinen Honung: ungerska = méz; finska mesi (Även om det från det svenska språket tagna ordet hunaja är mer brukligt i finskan idag. Saft på finska heter för övrigt mehu, orden bi och honung visar att man i sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)