Szczecin () eller Stettin på svenskaBra böckers lexikon, uppslagsord Stettin. (; ) är en hamnstad vid floden Oder i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap. Stadskommunen hade 2018 cirka 403 900 invånare (727 000 inom hela storstadsområdet) och är därmed den största staden i vojvodskapet och Polens sjunde största stad, med administrativ powiatstatus. Szczecin är ett viktigt politiskt, kulturellt och ekonomiskt centrum för den nordvästra delen av landet, samt en universitetsstad och viktig transportknutpunkt. Genom staden flyter floden Oder, som här utvidgas till Dąbiesjön och norrut har förbindelse med Östersjön via Oderlagunen.
Under den senare delen av medeltiden var staden Stettin medlem av det mäktiga handelsförbundet Hansan. Stettin var huvudstad i Svenska Pommern under den svenska stormaktstiden, ingick senare i Preussen och Tyska riket och kom efter andra världskriget att tillhöra Polen.
Geografi Oder flyter från söder genom Szczecin. Floden, som i sitt mellersta lopp längre söder om Szczecin är gränsflod mot Tyskland, rinner i det nedre loppet omkring Szczecin helt på polskt territorium, då gränsen här löper en bit väster om floden. Oder mynnar i en bukt, som i norr har förbindelse med Östersjön nära hamnstaden Świnoujście (Swinemünde). Bukten – Oderlagunen (tyska: Stettiner Haff, polska: Zalew Szczeciński) – åtskiljs från Östersjön genom öarna Usedom och Wolin. Omedelbart nordost om staden ligger Dąbiesjön eller Dammsjön (polska: Jezioro Dąbie, tyska: Dammscher See), en insjö som bildar en utvidgning av Oder strax före dess utlopp i Oderlagunen.
Szczecins Gamla stad ligger vid den historiska hamnen på västra sidan av Oders västra fåra, och utgör tillsammans med den omgivande Nya staden stadens historiska innerstad. Staden växte kraftigt i samband med industrialiseringen och utvidgades med ett stort antal kringliggande kommuner 1939, då bland annat den gamla hansestaden Altdamm (idag stadsdelen Dąbie) på östra sidan av Oder införlivades med stadskommunen. Ytterområdena uppvisar fortfarande tydliga spår av den gamla bystrukturen, är glesare bebyggda än stadskärnan med isolerade villa- och hyreshusområden och utgörs även till viss del av jordbruksmark.
Administrativ indelning miniatyr|Szczecins 37 stadsdelar, fördelade på 4 stadsdelsområden: Śródmieście (Innerstaden) i gult, Zachód (Väst) i lila, Północ (Norr) i grönt och Prawobrzeże (Högra stranden) i rosa. miniatyr|Szczecins stadshus, ursprungligen uppfört som regeringsbyggnad för provinsen Pommern. Szczecin indelas i fyra stadsdelsområden: Śródmieście (Innerstaden), Północ (Norr), Zachód (Väst) och Prawobrzeże (Högra stranden), med 37 stadsdelar (osiedla).
Stadsdel Invånare Stadsdelsområde Platser i stadsdelsfullmäktige Arkońskie-Niemierzyn 11 703 Zachód 15 Bukowe-Klęskowo 14 261 Prawobrzeże 15 Bukowo 3 591 Północ 15 Centrum 21 252 Śródmieście 21 Dąbie 13 266 Prawobrzeże 15 Drzetowo-Grabowo 17 184 Śródmieście 15 Głębokie-Pilchowo 1 232 Zachód 15 Golęcino-Gocław 3 442 Północ 15 Gumieńce 19 048 Zachód 15 Kijewo 3 124 Prawobrzeże 15 Krzekowo-Bezrzecze 3 590 Zachód 15 Łękno 3 533 Śródmieście 15 Majowe 7 820 Prawobrzeże 15 Międzyodrze-Wyspa Pucka 1 111 Śródmieście 15 Niebuszewo 17 678 Północ 15 Niebuszewo-Bolinko 22 657 Śródmieście 21 Nowe Miasto (Nya staden) 7 969 Śródmieście 15 Osów 3 328 Zachód 15 Płonia-Śmierdnica-Jezierzyce 3 911 Prawobrzeże 15 Podjuchy 9 063 Prawobrzeże 15 Pogodno 25 713 Zachód 21 Pomorzany 22 186 Zachód 21 Skolwin 3 328 Północ 15 Słoneczne 14 088 Prawobrzeże 15 Stare Miasto (Gamla staden) 4 902 Śródmieście 15 Stołczyn 4 542 Północ 15 Śródmieście-Północ (Norra innerstaden) 12 665 Śródmieście 15 Śródmieście-Zachód (Västra innerstaden) 16 256 Śródmieście 15 Świerczewo 17 017 Zachód 15 Turzyn 20 736 Śródmieście 21 Warszewo 7 184 Północ 15 Wielgowo-Sławociesze 3 687 Prawobrzeże 15 Załom 3 657 Prawobrzeże 15 Zawadzkiego-Klonowica 13 091 Zachód 15 Zdroje 8 868 Prawobrzeże 15 Żelechowa 14 013 Północ 15 Żydowce-Klucz 2 455 Prawobrzeże 15
Historia miniatyr|Szczecins slott.
Förhistoria Pommern och regionen omkring floden Oders mynning är befolkade sedan stenåldern. Enligt Tacitus och moderna historiker, bodde under romersk tid en östgermansk stam, rugierna, i regionen, men huruvida en större bosättning då fanns på platsen för dagens Szczecin är mer osäkert då de arkeologiska spåren är glesa. Rugierna lämnade området på 400-talet under folkvandringstiden. miniatyr|Stora delar av Gamla Stan återuppbyggdes eller renoverades under 1990-talets senare hälft.
Ortnamnets historia I de första dokumenterade omnämnandena av orten 1123 och 1140 kallas den Stetin; namnet tros komma från en slavisk rot men den exakta betydelsen är omdebatterad.Pommersches Urkundenbuch. 1. Band. 2. Auflage. Böhlau, Köln/Wien 1970, Nr. 30. Från 1400-talet och framåt förekommer stavningen med dubbelt t som snart blev den brukliga.Martin Wehrmann: Geschichte der Stadt Stettin. s. 5. Staden kallades även från 1300-talet för Alten-Stettin för att särskilja den från Neustettin (polska: Szczecinek) som grundades 1310. Fr. Thiede: Chronik der Stadt Stettin. s. 10 Fram till början av 1800-talet förekom formerna Alt-Stettin, Altstettin och Stettin parallellt ,Gustav Kratz: Die Städte der Provinz Pommern. s. 376 innan man övergav den längre formen till förmån för det nuvarande Stettin på tyska. Efter andra världskrigets tvångsförflyttningar av den tysktalande befolkningen blev stadens befolkning huvudsakligen polsktalande, och den polska namnformen Szczecin är sedan 19 maj 1946 stadens officiella namn på polska.M. P. z 1946 r. Nr 44, poz. 85 På svenska har staden också historiskt namngivits som Stättin eller Stetin, innan Stettin blev den svenska etablerade namnformen.
Medeltiden vänster|miniatyr|Berliner Tor, minnesmonument från då Sverige sålde Stettin till Preussen 1720. Szczecin ligger i den västra delen av det historiska landskapet Pommern, på tyska benämnt Vorpommern. Vorpommerns största del ligger idag i Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland, medan den mindre polska delen av Vorpommern tillsammans med Hinterpommern utgör den region som i Polen benämns Västpommern.
Stadens belagda förhistoria går tillbaka till 700–900-talet, då de äldsta arkeologiska spåren av en fast bosättning är från denna tid. På den plats där slottet ligger idag fanns en slavisk bosättning. I slutet av 900-talet blev orten del av Polen, och år 1005 blev Pommern med Szczecin ett separat hertigdöme under polsk länsöverhöghet. Under denna tid kristnades den lokala befolkningen. Perioden av polsk suveränitet över Vorpommern och Szczecin varade cirka 60 år. År 1173 intogs och förstördes borgen av danska trupper. 1190 anlades en ny borg på platsen och den danska överhögheten över de pommerska hertigarna varade fram till 1227, då Valdemar Sejrs nederlag i slaget vid Bornhöft mot de nordtyska furstarna medförde att territorierna längs den södra Östersjökusten frigjorde sig från den danska kronan. Istället kom de lokala hertigarna av huset Grip att öka sitt inflytande, med början under Barnim I av Pommerns långa regering i mitten av 1200-talet.
thumb|220px|Wały Chrobrego, boulevarder vid floden thumb|220px|Gågata i centrum
Under 1200-talet skedde en organiserad inflyttning av tysktalande bosättare till Pommern, och dessa kom snart att utgöra majoriteten av städernas handelsmän och hantverkare. Staden Stettin fick sina stadsrättigheter av Barnim I av Pommern år 1243 enligt en version av Magdeburgrätten och blev 1278 medlem av det mäktiga handelsförbundet Hansan. Hertig Otto I av Pommern gjorde Stettin till hertigdömets huvudstad i början av 1300-talet och lät grundlägga en borg 1309. Hans efterföljare hertig Barnim III av Pommern kom i konflikt med stadens borgerskap om rätten till marken där det nuvarande slottet står; efter konfliktens lösning 1346 påbörjades bygget av det nuvarande slottet.
Nya tiden och reformationen miniatyr|220px|Palatset under globen Reformationen infördes i staden och Pommern under hertig Barnim IX:s regering i mitten av 1500-talet och hertigen lät även grunda Pädagogium, som i 400 år kom att bli en av Pommerns viktigaste utbildningsinstitutioner, sedermera under namnet Marienstiftsgymnasium. Den 13 december 1570 slöts i staden freden i Stettin, den fred som gjorde slut på Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark.
I Svenska Pommern (1630–1720) Under trettioåriga kriget besattes Stettin 1630 av svenska trupper och hölls sedan besatt fram till fredsslutet 1648. Åren 1648–1720, från Westfaliska freden till och med freden i Stockholm, var Stettin huvudstad i Svenska Pommern. Den var således en del av Sverige under nästan hela stormaktstiden. De svenska generalguvernörerna hade sitt säte här. Drottningens livregemente till fots, sedermera 34:e fysiljärregementet, var stationerat i Stettin fram till 1919 då regementet upplöstes.
Under Preussen och Tyskland (1720–1945) I och med freden i Stockholm blev staden från 1720 preussisk, från 1871 fram till 1945 därigenom en del av Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Nazityskland. Genom de stora administrativa reformerna i Preussen efter Napoleonkrigen blev staden 1815 huvudort i den då bildade provinsen Pommern, samt i Regierungsbezirk Stettin som utgjorde mellersta delen av provinsen omkring Oders mynning.
År 1939 utvidgades staden med flera grannkommuner i samband med bildandet av "Stor-Stettin" (Groß Stettin), bland dessa Pölitz och den dittills självständiga historiska hansestaden Altdamm, idag stadsdelen Dąbie på östra sidan av Oder.
Szczecins synagoga förstördes i samband med Kristallnatten i november 1938, ruinerna finns fortfarande kvar i centrum – övervuxna med gräs. Omkring tusen judar deporterades från staden till de polska ockuperade områdena i början av andra världskriget. I samband med ett större bombanfall 1944 från det brittiska RAF Bomber Command förstördes den gamla staden och hamnen till 90 procent och övriga stadsdelar till 70 procent. Staden ockuperades av Röda armén 26 april 1945 och polska myndigheter tog kontroll över staden. Enligt Jaltakonferensen var det tänkt att polsk-tyska gränsen skulle dras öster om Stettin och Röda armén kastade därmed ut de polska ämbetsmännen från staden. Röda armén tillsatte i maj 1945 Erich Wiesner (SED) som borgmästare över staden. Samtidigt under tiden ökade stadens tyska befolkning kraftigt, då många hade flytt eller blivit tvångsförflyttade till Stettin, när Östpreussen, Västpreussen och Hinterpommern skulle ställas under "tillfällig" polsk/sovjetisk förvaltning. Många tyskar stannade kvar i staden i förhoppning att det skulle bli en del av Östtyskland, då staden ligger på västra sidan av Oder.
miniatyr|right|220px|Vy från stadens sönderbombade centrum vid krigsslutet 1945.
Polsk historia Vid Potsdamkonferensen år 1945 beslutade man att gå emot det ursprungliga förslaget och istället dra Oder–Neisse-linjen väster om Stettin och Swinemünde, så att städerna skulle tillfalla Polen, detta skedde samtidigt som norra Ostpreussen med staden Königsberg (nuvarande Kaliningrad) beslutades att gå under rysk/sovjetisk kontroll istället för polsk. År 1947 ställdes därmed staden tillsammans med övrigt tyskt område öster om Oder-Neisse-linjen, under tillfällig polsk förvaltning. Den huvudsakligen tysktalande befolkningen i den till stor del sönderbombade staden fördrevs 1946–1949 och ersattes under slutet av 1940-talet och 1950-talet av polsktalande inflyttade från andra delar av Polen och Sovjetunionen. Vidare bytte stadens myndigheter officiellt stadens namn, från den tyska namnformen Stettin till den polska namnformen Szczecin, i likhet med andra tidigare tyska städer i Polen. År 1990 ingicks ett fördrag mellan den tyska förbundsrepubliken och Polen varigenom Tyskland avsade sig alla territoriella anspråk på de avträdda områdena.