Trädlärka (Lullula arborea) är en fågel inom familjen lärkor som ensam placeras i släktet Lullula.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11 Den häckar över stora delar av Europa, södra Skandinavien, norra Afrika och österut in i Europeiska Ryssland och till Turkmenistan. Födan består främst av frön men även insekter under häckningsperioden. Trädlärkan är en ganska liten och kompakt fågel som ungefär mäter 20 % kortare än sånglärkan.
Utseende och läte Trädlärkan mäter 13,5–15 centimeter, vilket är ungefär 20% kortare än sånglärkan. Trädlärkan är i huvudsak brun på ovansidan och ljus undertill, och med ett tydligt vitt ögonbrynsstreck som möts bak i nacken. Den har en liten tofs på huvudet som oftast inte märks. I flykten uppvisar den en kort stjärt och breda vingar. Stjärten har vit bakkant men till skillnad från sånglärkan är inte stjärtsidorna och bakkanten på vingarna vita.
Trädlärkan har en melodisk, drillande sång som ofta beskrivs onomatopoetiskt som lu-lu-lu- eller som ett upprepat lū-lū-lū-lū-lū-. Hanen framför sången i spelflykt som påminner om sånglärkans men är fladdrigare när den i spiraler flyger uppåt, och sedan flyger i cirklar på ungefär samma höjd samtidigt som den framför sången. Både hanen och honan sjunger även på marken eller sittande på en gren. Den börjar sjunga tidigt på året, I Storbritannien redan i februari.
Utbredning och systematik Trädlärkan beskrevs vetenskapligt 1758 av Carl von Linné under det vetenskapliga namnet Alauda arborea och han placerade alltså arten i släktet Alauda tillsammans med sånglärka.Avibase, Trädlärka Lullula arborea (Linnaeus, 1758), id:742EC2F1CA97F56C, läst 2016-02-20 1829 placerade Johann Jakob Kaup trädlärkan i det egna släktet Lullula där den än idag placeras. Genetiska studier visar att trädlärkan är systerart till släktena Alauda och Galerida tillsammans.Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043–1056.
Trädlärkan häckar över stora delar av Europa, södra Skandinavien, norra Afrika och österut in i Europeiska Ryssland och till Turkmenistan.BirdLife International and NatureServe (2014) Bird Species Distribution Maps of the World. 2014. Lullula arborea The IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015-3 De norra och sydöstliga populationerna är flyttfåglar medan de västligaste och södra populationerna är stannfåglar.
Den delas vanligtvis upp i två underarter med följande utbredning: Nordlig trädlärkaSverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18 (Lullula arborea arborea) – nominatformen häckar i Europa söderut till Portugal, norra Spanien, norra Italien, norra Balkan, nordvästra Rumänien och Ukraina Lullula arborea pallida (Zarudny, 1902) inklusive flavescens (Ehmcke, 1903) och wettsteini (Niethammer, 1943) – häckar från södra Europa till Krimhalvön, Kaukasus och Turkmenistan
Förekomst i Sverige I Sverige är trädlärkan en flyttfågel som häckar allmänt i södra och mellersta Sverige samt utmed Norrlandskusten till Västerbotten. Den har även häckat vid enstaka tillfällen i Norrbotten.
Ekologi thumb|Video av födosökande trädlärka. Biotop Dess naturliga häckningshabitat är hedlandskap och liknande öppna landskap med enstaka träd. Den föredrar även gläntor, mindre hyggen och unga granplanteringar. I sitt nodliga häckningsområde förekommer den i torr och öppen skogsmark, ofta i anslutning till gläntor och odlingar, på sandig eller bergig hedmark, på hedartade hyggen med frötallar samt vid gamla grustäkter.
Häckning och föda thumb|stående|Ägg av trädlärka. Trädlärkan placerar sitt bo på marken och lägger vanligen tre till fyra ägg som ruvas av honan i 13–15 dagar. Ungarna matas sedan av båda föräldrarna i nio till 15 dagar. Som många lärkor är den som adult framförallt växtätare men under häckningssäsongen äter den även insekter. Dieten består främst av frön och insekter som skalbaggar, flugor och malar.
Trädlärkan och människan Status och hot Trädlärkan har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till i storleksordningen mellan knappt fem och drygt tio miljoner könsmogna individer.
Även i Sverige anses beståndet livskraftigt. De senaste tio åren har populationsutvecklingen varit stabil, men på 30 års sikt har den ökat med hela 100–300 %.Artfakta om trädlärka, ArtDatabanken. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 15 000 par.Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i jordbrukslandskapet? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02
I kulturen Den engelska poeten Gerard Manley Hopkins skrev dikten "The woodlark" (Trädlärkan) 1918 vilken bygger på ett försök att transkribera fågelns sång till påhittade ord. 1795 skrev den skotska poeten Robert Burns dikten "To the Woodlark". Huruvida han verkligen refererar till trädlärkan är dock omdiskuterat eftersom fågeln inte häckar i Skottland. Istället spekuleras det i om han egentligen menar trädpiplärkan vilken förr ofta kallades "Woodlark" i Skottland. The woodlark's song is also thought to be melodious
Namn Det vetenskapliga namnet Lullula arborea härleds från den onomatopoetiska beskrivningen av dess sång. Trädlärkan har förr även kallats skogslärka.Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:220
Referenser Noter
Externa länkar
Utbredningskarta och läten på Xeno-canto
Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Lärkor