Sveriges banksystem är ett kreditbaserat ekonomiskt system där ett antal aktörer säljer bank- och finanstjänser med vinstsyfte och förutom detta även gör affärer "för egen räkning".

Systemet består huvudsakligen av privata affärsbanker med storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank som dominerande aktörer. Antalet sysselsatta i finanssektorn, där förutom bankerna även försäkringsföretag, fondbolag och bostadsinstitut inkluderas, är omkring 100 000 personer, dock med ett stort spann beroende på hur man räknar. Sektorn svarar för över fyra procent av Sveriges BNP.Sektorns betydelse Svenska Bankföreningen (läst 29 mars 2013) Storbankerna, eller de stora bankgrupperna, har sedan mitten av 1990-talet utvecklats till finansiella koncerner med betydande internationell verksamhet.

Vid sidan om den traditionella bankverksamheten har livförsäkring, fondförvaltning och bolån fått allt större betydelse för dessa dominerande aktörer. De har även expanderat internationellt, speciellt inom Norden och Baltikum. 2010 fanns totalt 114 banker i Sverige, varav 33 svenska bankaktiebolag, 3 utländska bankaktiebolag, 26 utländska bankers filialer, 50 sparbanker och två medlemsbanker. Riksbanken, Sveriges centralbank, ansvarar för att Sverige har ett stabilt penningvärde och att betalningssystemet är säkert och effektivt. Kärnan i betalningssystemet är RIX, ett system med digitala kontanter på Riksbanken. Basel III är det internationella regelverket för banker, vilket också Sverige lyder under. För tillsyn, regler och övervakning av bank- och finanssektorn svarar Finansinspektionen.

Debatter om banksystemet handlar om allt från dess roll för den ekonomiska tillväxten till utvecklingen av privatskulder och ett allt mer kontantlöst samhälle.

Historik och huvudaktörer

Riksbanken Palmstruchska banken eller officiellt Stockholm Banco grundades 1656 och var Sveriges första bank. Banken var en imitation av utländska affärsbanker och tanken var att det skulle vara ett privat bankföretag. Istället blev det en statsinstitution som styrdes av funktionärer utsedda av regeringen. Banken gick omkull 1668 varvid den köptes upp av Sveriges riksdag. 1668 grundades Rikets Ständers Bank, delvis som en fortsättning av Stockholms Banco, och den bytte senare namn till Riksbanken. 1897 antogs den första "Riksbankslagen" och i samband med detta även en lag som gav Riksbanken exklusiv rätt att trycka sedlar. Bakom beslutet låg upprepade krav på att de privata bankerna skulle upphöra med att utfärda sedlar då det ansågs att vinsterna från tryckandet av sedlar skulle tillfalla det allmänna. De första rikssedlarna gavs ut av Riksbanken i början av 1900-talet. I samband med bank- och finanskrisen 1992 övergavs växelkursregimen för så kallad inflationsmålspolitik. Denna politik drivs främst genom beslut om den viktigaste styrräntan, reporäntan. Riksbankens oberoende gentemot Riksdagen, har ökat under senare decennier, i likhet med centralbanker världen runt. Detta ökade oberoende har dock, enligt Riksbanken självt, gått hand i hand med ökad öppenhet och transparens. Stefan Ingves, riksbankschef, har också framhållit vikten av att varken stat, annat offentligt organ eller institution inom EU får låna direkt av Riksbanken, eftersom dylikt skulle äventyra penningpolitikens trovärdighet.Ingves: Förhållandet mellan Riksbanken och riksdagen Riksbankschef Stefan Ingves i ett tal i riksdagen 2007-06-08

Affärsbanker (bankaktiebolag)

Storbankerna

Handelsbanken, med rötter i Stockholms Handelsbank grundad 1871, är en av Nordens största bankkoncerner. Företaget är noterat på Stockholmsbörsen sedan 1873 och positionen som nordisk storbank har uppnåtts efter flera förvärv, bland annat en räcka mindre banker under 1900-talets första hälft, Skånska banken (1990) och Stadshypotek (1997). Bankstrukturen har sedan början av 1970-talet starkt decentraliserad med stark ställning för de lokala kontoren.Handelsbankens historia Handelsbanken.se

Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB), en bankkoncern med rötter i Stockholms Enskilda Bank grundad 1856 och vars nuvarande form skapades 1972 genom samgåendet med Skandinaviska Banken, är idag en av Sveriges fyra storbanker. Banken kontrolleras av familjen Wallenberg genom dess ägarbolag Investor AB.

Nordea, en nordisk bankkoncern som etableras år 2000 genom sammanslagning av Merita-Nordbanken, Unibank och Kreditkassen.

Swedbank, en nordisk bankkoncern som även har stor verksamhet i Baltikum. Rötterna ligger i Sparbanksrörelsen (se mer nedan).

Danske Bank, en dansk bank som sedan 1997 verkar i Sverige som en filialDanske Bank: Historia efter ett uppköp av Östgöta Enskilda Bank. Banken är den femte största bankrörelsen i Sverige efter de fyra storbankernaSvenska Bankföreningen: Bank- och finansstatistik (2007).

Störst efter omslutning De största affärsbankerna (universalbanker) efter balansomslutning verkande i Sverige, enligt Svensk bankförenings rapport "Bank- och finansstatistik 2011". Alla penningsiffror är angivna i miljoner kronor, mkr.

Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Svenska bankaktiebolag Antal kontor Antal anställda Utlåning Inlåning Eget kapital BalansomslutningSvenska HandelsbankenSEBNordeaSwedbankDanske Bank, filialSBAB BankDNB Bank, filialLänsförsäkringar BankSkandiabanken0 (50)Volvofinans BankSparbanken ÖresundIkano BankNordnet

Sparbankerna, jordbrukskassorna och Swedbank Sveriges första Sparbank grundades år 1820 i Göteborg efter skotsk förebild. Tanken var, likt de internationella sparbankerna, att fattiga människor skulle ha en möjlighet att spara sig ur fattigdomen samt att de vinster bankrörelsen genererade skulle återinvesteras i bankens geografiska närhet. Efter ett riksdagsbeslut 1915 skapades möjligheten för det kooperativa banksystemet. Tanken var framförallt att stötta och utveckla det svenska jordbruket genom ett anpassat kreditsystem. Sveriges första jordbrukskassa bildades i Västerhaninge, söder om Stockholm, 1915. Detta kom att bli grunden för Föreningsbanken som var Sveriges överlägset största kooperativa bank innan den, likt Sparbanken Sverige, omvandlades till en affärsbank 1992. En serie sammanslagningar av Sparbanker under 1980- och 90-talet ledde till att Sparbanken Sverige 1992 omvandlades till ett bankaktiebolag och börsnoterades.

Swedbank AB är en affärsbank, men den har sina rötter i sparbanksrörelsen och i de kooperativa jordbrukskassorna. Banken skapades i sin nuvarande form 1997 genom att Sparbanken Sverige fusionerade med den mindre Föreningsbanken. 2006 genomfördes namnbytet till Swedbank. Swedbank är även ett tidigare namn på Sparbankernas bank och dess rötter kan ur det perspektivet spåras till 1820. I Sverige samverkar banken med ett sextiotal lokala banker, de flesta av dem sparbanker. De största ägarna av Swedbank är Folksam och Sparbanks-Gruppen - Medlemsbanker som utgör Sparbanksintressenter i Swedbank. Under 1990-talet utökades verksamheten i Baltikum och under senare hälften av 2000-talet anklagades banken för att direkt eller indirekt ha medverkat till den baltiska finanskrisen- Swedbankchef medger vidlyftig utlåning- Alla såg krisen, utom Swedbank Swedbanks agerande i Östeuropa har i flera fall jämförts med vissa amerikanska bankers ansvar under bankkrisen där.- Fritt fall, historien om Swedbank

Lista över sparbanker Listan avser nu verkande svenska sparbanker där det yttersta moderbolaget kan anses svenskt. Även banker som drivs som bankaktiebolag, men som till minst 50 procent ägs av en sparbanksstiftelse är inkluderade.

Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svenska sparbanker Antal kontor Antal anställda Utlåning Inlåning Eget kapital BalansomslutningSparbanken ÖresundSparbanken 1826Färs & Frosta SparbankSparbanken NordSparbanken SjuhäradSörmlands SparbankVarbergs SparbankSparbank SydSparbanken AlingsåsSparbanken Skaraborg

Övergripande trender Framförallt under 1980- och 1990-talet, men också tidigare och senare, har en rad sammanslagningar och fusioner ägt rum, vilket lett till en oligopolstruktur på banksektorn där de fyra storbankerna har stor dominans. Parallellt med denna utveckling har antalet bankkontor minskat kraftigt, i synnerhet på mindre orter. I början av 1970-talet fanns ca 4500 bankkontor och i mitten av 2000-talet hade antalet sjunkit till omkring 2000.Pettersson, Tom När banken lämnade byn I Lokal ekonomi för hållbar tillväxt, 2nd ed., Nutek, 14 p., 2006. En tredje trend är att kontanterna håller på att försvinna genom att en ökande andel av bankerna helt enkelt inte längre hanterar kontanter. Av storbankerna är det framförallt Swedbank, Nordea och SEB som under senare år drastiskt minskat sin kontantservice.Flores, Juan Kontanterna försvinner från bankerna Dagens Nyheter 2012-01-19 (läst 1 april 2013) Svenska bankföreningen framhåller å sin sida att löpande banktjänster i ökad grad utförs via internet och telefon liksom att tekniken banat väg för nya banker och därmed ökad konkurrens. De betonar också att fond- och försäkringssparandet ökat liksom det pensionsanknutna sparandet medan obligationssparandet istället minskat.Banker i Sverige Svenska Bankföreningen, september 2011 Fondbolagens förening framhåller liknande, bland annat att svenskarnas fondtillgångar fördubblats från början av 2000-talet, då summan låg på ca 900 miljarder kr, till åren runt 2010, då summan låg på ca 1 800 miljarder (med en topp 2010 på över 1 900 miljarder).Fondsparandet i siffror Fondbolagens förening (läst 7 april 2013) Bostadspriserna är en annan viktig faktor i relation till banksystemet och dessa har inte minskat i Sverige under senare år till skillnad mot i flera andra länder. Mot bakgrund av detta diskuteras om bostadspriserna är en så kallad bubbla, och om ett fall i priserna kommer framöver.Törnmalm, Kristoffer Bubbelvarning för svenska bostadspriser SVD Näringsliv (läst 7 april 2013)

Bankerna och finanskriserna

Sverige har drabbats av fyra större finanskriser sedan mitten av 1800-talet. Den första större krisen kom på 1870-talet i samband med den stora upplåningen för järnvägsutbyggnad. Den andra finanskrisen inträffade i efterdyningarna av Första världskriget och har även kallats för deflationskrisen. Kreugerkraschen på 1930-talet är nummer tre och 1990-talets fastighets- och finanskris nummer fyra. Utöver detta har Sverige också påverkats av de senaste årens finanskriser (eller skuldkriser), om än inte i lika hög grad som många andra länder.Alexander Boksjö & Mikael Lönnborg-Andersson Svenska finanskriser - Orsaker, förlopp, åtgärder och konsekvenser Uppsala Papers in Financial History

1990-talskrisen Under 1990-talets första år genomgick Sverige en svår finanskris, som berörde fastighets- och finansmarknaden samt banksektorn. Krisen har satts i samband med de nya villkor som rådde i bankvärlden sedan några år, särskilt avskaffandet av de kreditmarknadsregleringar som tidigare begränsat utlåningen. Detta beslut innebar att banker och finansinstitut i princip över en natt fick låna ut hur mycket pengar de ville, vilket medförde en stark expansion av utlåningen och stora vinster för bankerna. Bland annat ökade utlåningen till finansbolagen, som blev allt fler, och vilka i sin tur lånade ut till fastighetsbolag. Riksbanken var fast besluten om att försvara den fasta kronkursen, trots massiva spekulativa attacker, men fick till slut ge sig och då framkom det att kostnaden för detta blivit ofantliga 500 miljarder kronor. En bankgaranti infördes 1992, mitt under bankomstöpningen med nedläggningar, delningar och återkapitalisering med statlig hjälp. Huvuddragen i bankkrisen för storbankernas del var följande: