miniatyr|Minnesten vid kolerakyrkogården i Skoghall, Hammarö kommun. En kolerakyrkogård var en typ av massgrav, där människor begravdes som avlidit under koleraepidemier. Gravarna kunde rymma många kistor.
Historik Kolera var i början av 1800-talet en mycket dödlig sjukdom, med återkommande epidemier. Eftersom orsaken till sjukdomen var okänd begravdes de ofta utanför de vanliga kyrkogårdarna och på platser där det inte fanns så mycket människor
I Frankrike utfärdade Napoleon Bonaparte 1804 ett dekret, Décret Impérial sur les Sépultures, (kallas även Edict of Saint-Cloud) som ämnade att modernisera begravningarna. Det blev förbjudet att begrava någon inne i en kyrka, tempel, sjukhus eller liknande byggnad och det blev också förbjudet att anlägga kyrkogårdar innanför stadsmurarna.
Även i Italien införde man reglerna som hade utfärdats i Frankrike och fick därigenom ett flertal kolerakyrkogårdar i anslutning till städerna.
När städer i USA drabbades av kolerapandemier användes befintliga kyrkogårdar men resulterade likväl i massgravar eftersom så många människor dog på mycket kort tid.
Kolerakyrkogårdar i Sverige År 1831 beslutades det i en kungörelse att särskilda kyrkogårdar, avsides belägna, skulle inrättas där de som avlidit i kolera kunde begravas. År 1834 drabbades Sverige av en stor koleraepidemi och många kolerakyrkogårdar härstammar från detta år.
Som fornlämning En kolerakyrkogård betraktas i de flesta fall som en fast fornlämning och skyddas därmed enligt kulturmiljölagen (KML).
Lista över kolerakyrkogårdar i Sverige (efter landskap) miniatyr|200px|Kolerakyrkogården i Bräcke, Göteborg. miniatyr|200px|Kolerakyrkogården, Skanstull. miniatyr|200px|Kolerakyrkogården från 1853 på Saltö, Karlskrona. Blekinge: Karlshamns kolerakyrkogård Mässingsholmens pestkyrkogård, Rödeby, 1711 Kolerakyrkogården på Saltö, Karlskrona, använd under epidemin 1853 Bohuslän: Askums kolerakyrkogård, Sotenäs Kolerakyrkogården i Gravbackarna, Öddö Kolerakyrkogården Kapelle utanför Uddevalla Kolerakyrkogården i Kareby, Kungälv, 1834–1850 Kårehogens kolerakyrkogård, Morlanda socken Rödbo kolerakyrkogård, Hisingen, existerade senast 1838 Dalarna: Söderbärke kolerakyrkogård Dalsland: Kolerakyrkogården i Nössemark, Dals-Ed Åmåls kolerakyrkogård, 1832 Gotland: Enholmens kolerakyrkogård, med karantänsstation från 1831 Kolerakyrkogården vid Ryssnäs på Fårö, i bruk 1853 Halland: Kolerakyrkogården i Tölö socken, Kungsbacka Gunnarsjö kolerakyrkogård, Varberg, 1834 Norrbotten: Kolerakyrkogård i Salmis by cirka 2 mil söder om Haparanda Skåne: Kolerakyrkogården i Baskemölla, Gladsax socken Bjärreds kolerakyrkogårdBjärred Kolerakyrkogården i Brönnestad (numera i Sösdala församling) Everlövs kolerakyrkogård, Sjöbo, 1859 Pest- och kolerakyrkogården på Ivö Kolerakyrkogården i Kristianstad, 1857 Kolerakyrkogården i Råå, Ljung söder om Helsingborg, 1850 Småland: Järstorps kolerakyrkogård i Jönköping, 1830-tal Kolerakyrkogård i Oskarshamn, 1834 Södermanland: Kolerakyrkogården i Henriksdal, 1834 Huddinge kolerakyrkogård Kolerakyrkogården på Öja Oxelösunds kolerakyrkogård Rumshamns kolerakyrkogård, Björkö Kolerakyrkogård på Segelholmen, Haninge kommun Kolerakyrkogården, Skanstull i Stockholm, använd under epidemierna 1834 och 1853. Hette Lantvärnskyrkogården innan 1834 Kolerakyrkogården i Södertälje, anlagd 1853–1854 Kolerakyrkogården i Torsåker, Gnesta, anlagd 1854 Vibberholmens kolerakyrkogård i Nävekvarn, Nyköpings kommun, från mitten av 1800-talet Uppland: Kolerakyrkogård på Kapellskär, 1894 Kolerakyrkogården i Malen, Hållnäs socken Kolerakyrkogården vid Rumshamn på Björkö, Norrtälje kommun Kolerakyrkogård i Stadshagen, Stockholm Kolerakyrkogården i Uppsala Kolerakyrkogården i Vaxholm Värmland: Kolerakyrkogården i Arvika Gustavsviks kolerakyrkogård, Kristinehamn Kolerakyrkogården Skoghall. Kyrkogården, som är belägen på skogsmark, anlades 1834. Hammarö församling reste 1963 en vårdsten för att markera platsen för kyrkogården. Kolerakyrkogården vid Pannkakan, Forshaga kommun Väse kolerakyrkogård, Karlstads kommun Kolerakyrkogården i Östra Ämterviks socken, Sunne Västerbotten: Holmsunds kolerakyrkogård Västergötland: Agnetorps kolerakyrkogård, Tidaholms kommun Kolerakyrkogården i Alingsås, 1834 Kolerakyrkogården i Björketorp i Rävlanda, Härryda, 1834 Kolerakyrkogården i Bräcke, Göteborg, 1834 Kolerakyrkogården i Dalsjöfors i Borås kommun, använd under perioden 1853–1859 Kolerakyrkogården på Donsö i Göteborgs södra skärgård, 1834 Forsviks kolerakyrkogård, Karlsborgs kommun, 1866 Kolerakyrkogården i Fotskäl, Marks kommun Kolerakyrkogården i Hyssna, Marks kommun Kolerakyrkogården i Kallebäck vid Delsjön, Göteborg, 1866 Kolerakyrkogården i Lunden, Göteborg, 1834 Kolerakyrkogård i Marbogården, Norra Kedums socken Kolerakyrkogård i Redbergslid, Göteborg, 1834 Rivö kolerakyrkogård, Göteborg Kolerakyrkogården i Tostared, Marks kommun Kolerakyrkogården i Trollhättan Kolerakyrkogården i Viared i Borås kommun, 1834 Vänersborgs kolerakyrkogård Kolerakyrkogård vid Övre Husargatan, Göteborg, 1834 Västmanland: I Fagersta kommun finns kolerakyrkogårdar i Semla, Onsjö och Skeppmora Kolerakyrkogården i Frövi, Näsby socken Kolerakyrkogården i Himmeta socken, Köpings kommun Kolerakyrkogården i Näsby, Lindesberg Kolerakyrkogården i Surahammar, invigd 1848 Ångermanland: Kolerakyrkogården cirka 300 meter från Säbrå kyrka, Härnösand. Kyrkogården, som är belägen på skogsmark tillhörande kyrkan, anlades 1871 efter att Hårsta by hade drabbats av koleran. Den vårdas omsorgsfullt, och är något av ett besöksmål sommartid. Östergötland: Kolerakyrkogården i Norrköping Pestkyrkogården vid Flöjsundet, Trännö
Bildgalleri
Se även Den andra kolerapandemin Den tredje kolerapandemin Den fjärde kolerapandemin Koleraepidemin i Göteborg 1834 Koleraepidemin i Jönköping 1834 Koleraepidemin i Stockholm 1834 Koleraepidemin i Stockholm 1853 Koleraepidemin i Göteborg 1866 Kolera i Sverige
Källor
Kategori:1834 i Sverige Kategori:1853 i Sverige Kategori:1866 i Sverige Kategori:Begravning Kategori:Kolera