Minneapolis () är den största staden i delstaten Minnesota i USA och är residensstad i countyt Hennepin. Staden ligger på båda sidor om Mississippifloden precis norr om flodens sammanflöde med floden Minnesota och gränsar till Saint Paul, Minnesotas huvudstad. Tack vare att staden ligger precis bredvid Saint Paul kallas städerna Twin cities (Tvillingstäderna). De två städerna utgör det fjortonde största storstadsområdet i USA, med 4,1 miljoner invånare. United States Census Bureau uppskattade invånarantalet i själva Minneapolis till 407 207 år 2016. Staden är rik på vatten med över 20 sjöar, våtmarker, åar och vattenfall samt Mississippifloden. Minneapolis var en gång i tiden världens största mjölproducent och ett nav för timmerindustri. Idag är staden ett stort affärscentrum, ett av de största mellan Chicago och Seattle. Minneapolis hör till USA:s mest bildade städer och har många kulturella organisationer som drar kreativa människor till staden för teater, bildkonst, författarskap och musik. Invånarna har länge haft stöd av publika sociala program samt genom privat och kollektiv filantropi.
Namnet Minneapolis består av siouxspråkets ord för vatten, mni, och polis, det grekiska ordet för stad. Minneapolis kallas även City of Lakes och Mill City.
Minneapolis sigill togs upp av Minneapolis stadsråd den 5 juni 1878. Sigillet består av en sköld centrerad på en rund form. Skölden består av en illustrerad vy över Saint Anthonyfallen, den gamla hängbron över Mississippifloden, kvarnar och stadens skyline. Symbolerna i förgrunden är en plogbill, en skyl, en tunna mjöl, ett kugghjul, en stor cirkelsåg och en trave virke. Ovan skölden, bland solstrålarna, står stadens motto En Avant, vilket är franska för "Framåt".
Historia mini|vänster|Taoyateduta var en av de 121 siouxledare som från 1837 till 1851 gav upp det som idag är Minneapolis, , och
Dakota, den östliga grupperingen inom Siouxfolket, var regionens enda invånare ända tills franska utforskare kom dit runt 1680. USA:s regering pressade Mdewakantonfolket att sälja sitt land vilket tillät folk från väster att bosätta sig där. Minnesota Territorial Legislature godkände Minneapolis som stad på Mississippis västbank 1856. År 1867 blev Minneapolis storstad, vilket var samma år som järnvägsförbindelsen mellan Minneapolis och Chicago öppnades. Staden slogs ihop med St. Anthony 1872.,
Minneapolis utvidgades runt Saint Anthonyfallen, Mississippiflodens högsta vattenfall. Mjölnare hade använt vattenkraft sedan hundratalet f.Kr., men resultaten var så påtagliga mellan 1880 och 1930 att staden har beskrivits som det största direktproducerande vattenkraftscentrat världen någonsin skådat. För länge sedan var skogsindustrin i norra Minnesota så omfattande att 17 sågverk opererade med hjälp av fallets kraft. År 1871 fanns det på den västra flodbanken 23 fabriker, som valskvarnar, spinnerier, järnverk, järnvägsverkstad och fabriker för bomull, papper, bälten och trädhyvleri. Jordbrukarna på Great Plains odlade säd som transporterades på järnvägen till stadens 34 valskvarnar var Pillsbury och General Mills blev beredare. År 1905 framställde Minneapolis nästan tio procent av landets mjöl och korn. Vid maximal produktion producerade en kvarn mjöl till 12 miljoner brödlimpor per dag.
mini|alt=TVå män som lastade mjöl och en mjölsäck varpå det står "Monahan s Minneapolis and Pillsbury tryck"|Lastar mjöl, Pillsbury, 1939.
Minneapolis genomgick dramatiska förändringar för att stoppa diskrimineringen så tidigt som 1886 när Martha Ripley grundade Maternity Hospital för alla mödrar, gifta som ogifta. När man började möta motgångar under den stora depressionen skapades lagar som erkände arbetarnas rättigheter, främst på grund av en stor strejk 1934 bland Minneapolis kuskar. En medborgarrättsaktivist och facklig förkämpe, guvernör Hubert Humphrey, deltog i grundandet av Fair Employment Practices Commission och ett råd för mänskliga relationer som medlade för minoriteternas sak från 1946. Minneapolis kämpade mot de vitas makt, deltog i desegregationen och kämpade för de afrikansk-amerikanska rättigheterna. Minneapolis var 1968 födelseplatsen för American Indian Movement. och
Under 1950- och 1960-talet rev staden runt 200 byggnader och över 25 kvarter som en del av stadssaneringen, ungefär 40 procent av downtown, hela distriktet Gateway och många byggnader med utmärkande arkitektur som till exempel Metropolitan Building som revs år 1961. Försök att rädda byggnaden misslyckades.
Geografi och klimat mini|vänster|alt=Människor flyger drake vid Lake Harriet, frusna och övertäckta med snö|Lake Harriet med istäcke under vintern. Isblock som stod i vallar genom retirerande glaciärer skapade Minneapolis sjöar. mini|höger|Mississippifloden i Minneapolis. Minneapolis allmänna och ekonomiska historia är båda knutna till vatten, stadens specifika fysiska kännetecken som skapades i området under sista istidsperioden. Med utlopp i tillbakadragande glaciärer och Lake Agassiz för mer än 10 000 år sedan kom störtsjöar av vatten från en glaciärflod som skar Mississippiflodens och Minnehahaflodens flodbäddar underifrån och skapade idag viktiga vattenfall i Minneapolis. Minneapolis har en total yta på 151,3 km2 (varav 6 procent är vatten) som huvudsakligen ligger på en artesisk brunn och annan flack terräng. Vattnet drivs av avrinningsdistrikt som går ihop med Mississippifloden och stadens tre vattendrag. Det finns tolv sjöar, tre stora dammar och fem namnlösa våtmarker i Minneapolis.
Stadens centrum ligger strax söder om 45° nordlig breddgrad. Stadens lägsta punkt på 209 meter ligger i närheten av den plats där Minnehahafloden korsar Mississippifloden. Prospect Park Water Tower anges ofta vara stadens högsta punkt och ett plakat i Deming Heights Park utmärker den högsta toppen, men enligt Google Earth är den högsta toppen istället i närheten av Waite Park i nordöstra Minneapolis som är knappt 300 meter hög.
mini|Lake Calhoun, eller idag känd som Bde Maka Ska. Minneapolis har ett, i Övre mellanvästern, typiskt inlandsklimat. Vintrarna är ofta kalla och torra medan somrarna är behagliga även om det ibland blir hett och fuktigt. Enligt Köppens system ligger Minneapolis i zonen fuktigt kontinentalklimat (DFA) och USDA klassificerar odlingszonen till zon 5. Staden genomgår en stor mängd nederbörd och liknande väderfenomen, såsom snö, hagel, is, regn, åska, tornados och dimma. Den högsta uppmätta temperaturen i Minneapolis är 42,2 °C i juli 1936 och den lägsta uppmätta temperaturen är −40,6 °C i januari 1888. Den mest snörika vintern av de som har uppmäts var 1983-84 med drygt 2,5 meter snö.
På grund av dess nordliga läge i USA och brist på tillräckligt stora vattenförekomster i närheten för att sansa luften utsätts Minneapolis då och då för kalla arktiska luftmassor, speciellt under januari och februari. Den genomsnittliga årliga temperaturen på 7 °C gör Minneapolis-St.Paul till kallaste större stadsområde i kontinentala USA.7 grader C från 1971-2000 enligt U.S. Census som anger källorna och
Demografi mini|vänster|alt=Person går in på ASI:s huvudingång.|American Swedish Institute. Invandrare från Skandinavien invandrade med start från 1860-talet. Lakotastammar, huvudsakligen från Mdewakanton var så tidigt som 1500-talet kända som permanent bosatta nära sitt heliga område, Saint Anthonyfallen. Nya bosättare anlände under 1850-1860-talet till Minneapolis, huvudsakligen från New England, New York och Kanada samt även från Sverige, Finland, Norge och Danmark. Gästarbetare från Mexiko och Latinamerika blev också en del av kulturen. Sedermera kom även invandrare från Tyskland, Italien, Grekland, Polen/Tjeckien samt östra och södra Europa. Dessa invandrare bosatte sig i nordöstra delen av staden, vilken fortfarande har kvar etniska influenser, framförallt i dess polska kvarter. Judar från Ryssland och övriga Östeuropa slog sig huvudsakligen ner i stadens nordliga delar innan de i stor skala flyttade till förorterna i väst under 1950- och 1960-talet. Asiater kom från Kina, Filippinerna, Japan och Korea. Två grupper kom en kort tid på grund av USA:s regerings evakueringar, japaner under 1940-talet och indianer under 1950-talet. Från 1970-talet och framåt har asiater kommit från Vietnam, Laos, Kambodja och Thailand. Från och med 1990-talet har ett stort antal latinos kommit, tillsammans med invandrare från Afrikas horn och då framförallt Somalia med upp till 40 000 invandrare. Under 2000-talet har Minneapolis invandrarvänlighet fortsatt och metropolis har ökat med 127% hos utlandsfödda mellan 1990- och 2000-talet.
United States Census Bureau uppskattade befolkningen i Minneapolis till 377 392 år 2007, vilket är en minskning med 1,4 % sedan folkräkningen 2000. Invånarantalet växte fram till 1950 när kulmen på 521 718 invånare nåddes, varefter folk flyttade ut till förorterna fram till runt 1990. Antalet afroamerikaner, asiater och spanjorer ökade under de senaste årtiondena, en trend som nu har ändrats.Star Tribune Enligt undersökningar gjorda mellan 2005 och 2007 är antalet icke-spanska vithyade 63,3 % av Minneapolis invånare vilket ökats från 62,5 % sedan 2000 Jämfört med resten av USA, enligt undersökningar gjorda 2005, har staden färre kaukasier, spanjorer, äldre och arbetslösa invånare, medan den har fler invånare över 18 år och fler med en college-examen. Bland medborgare i USA har Minneapolis den fjärde högsta andelen homosexuella och bisexuella av den vuxna populationen med 12,5 % (efter San Francisco samt strax efter Seattle och Atlanta).
Enligt undersökningen, gjord mellan 2005 och 2007, uppgår antalet vita till 68,1 % av Minneapolis invånare av vilka 63,3 % var icke-spanska vita. Antalet färgade eller afroamerikaner uppgick till 17,7 % av vilka 17,6 % var icke-spanska. Indianer utgjorde 1,3 % av Minneapolis population av vilka 1,2 % var icke-spanska. Asiat-amerikaner utgjorde 5,1 % av populationen, medan amerikaner med ursprung i Stillahavsöar utgjorde mindre än 0,1 %. Invånare från andra områden utgjorde 4,7 % av populationen av vilka 0,5 % var icke-spanska. Invånare som härstammar från flera områden utgjorde 3 % av befolkningen av vilka 2,7 % var icke-spanska. Därutöver utgjorde amerikaner med spanskt eller latinamerikanskt ursprung 9,5 % av befolkningen.
Folkräkningen i Minneapolis från 1860 - 2007 År 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2007 Invånarantal 3 000 13 000 46 887 164 738 202 718 301 408 380 582 464 356 492 370 521 718 482 872 434 400 370 951 368 383 382 618 372 811 377 392 Placering i USA — — 38 18 19 18 18 15 16 17 25 32 34 42 — — —
Ekonomi mini|vänster|Skyskrapa i Minneapolis tillhörande ett finansbolag från Minneapolis. Ekonomin i dagens Minneapolis är huvudsakligen grundad på handel, finansväsen, järnvägs- och lastbilstjänster, hälsovård och industrier. Mindre delar finns i branscherna förlagsverksamhet, malning, livsmedelsframställning, grafisk konst, försäkringar, utbildning och högteknologi. Industrin producerar motorfordon och andra metallprodukter, kemikalier, jordbruksprodukter, elektronik, datorer, medicinska instrument och utrustning, plast och maskiner.
Fem huvudkvarter från företag på listan Fortune 500 finns i Minneapolis, Target Corporation, U.S. Bancorp, Xcel Energy, Ameriprise Financial och Thrivent Financial for Lutherans. På deras lista med 1000 företag, Fortune 1000, listas även PepsiAmericas, Valspar och Donaldson Company. Förutom arbete inom staten är stadens största arbetsgivare Target, Wells Fargo, Ameriprise, Star Tribune, U.S. Bancorp, Xcel Energy, IBM, Piper Jaffray, RBC Dain Rauscher, ING Group, och Qwest.
mini|Target Corporation med över 366 000 anställda har 1 685 affärer i alla USA:s stater förutom Vermont.