Slaget vid Herrevadsbro år 1251 utkämpades mellan svenska upprorsmän, understödda av legohär, sannolikt främst tysk sådan, och den svenska kungamaktens styrkor under ledning av Birger jarl.
Var slaget stod råder det delade meningar om. Den traditionellt vedertagna tolkningen pekar ut en bro över Kolbäcksån vid Kolbäck i Västmanland. Förlag Lars Gahrn, Mölndal. Andra förespråkar Häradsvad i Säveån (Nårunga socken, Gäsene härad, Västergötland). Dick Harrison menar att ingendera sidan har avgörande källstöd utan han anser att det handlar i bägge fallen om mer eller mindre understödda hypoteser och rimliga tolkningar.
Bakgrund
De äkta folkungarna anses ha besegrats året 1247 i slaget vid Sparrsätra. 1250 valdes Birger jarls son Valdemar till kung, åtta dagar efter det att Erik läspe och halte hade avlidit. Det fanns flera som hade anspråk på tronen och året därpå startade stormännen, troligen ledda av folkungarna junker Karl, Knut Magnusson, Filip Knutsson och Filip Petersson ett uppror, vilket nedslogs vid Herrevadsbro 1251.
Primärkällor
Erikskrönikan
Händelsen finns omnämnd i Erikskrönikan, skriven kring 1322 - 1335. Handskrifterna visar varianter. Enligt en handskrift från 1470-talet skrivs texten enligt nedan, i en annan, från slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet, sägs att "the woro thå swekna widh Häradzwadz broo": Folke jerl war en erliken man rikesins forman tha war han Han war swa höwelik dugande oc wiis swa at alle men gaffuo honom priiss Thz han var en erligh herra han doo affbrat oc thy var verra Han haffde ena starka vällugha slekt the lifdo sidhan mz digher ospekt Oc striddo opta mz digher makt swa som här er för i bokenne sakt Een aff them heet junker karl han satte sik a moth birge järl birge jerl ville ok han fordriffua ok alla the ner honom ville bliffua
Folkunga sampnado sik ather tha ok toko folk huar the kunno faa vplenzska danska oc nordmen soma ok thydiska men som vidherla koma The wordo tha swikne i rette tro jnnan vesmanna lande vid herwadz bro
Birge jerl ok biscop koll var herra gaff ther til eth tool The loffuado them tro oc sworo them edha oc villo them felugha til sik ledha Ok talado for them yffrid slät ok sagdo at the villo haffuat til säät Swa at folkunga lagdo thera vapn nid thy at biscop koll haffde sworet them frid Ok gingo til thera ouer ena aa ther loth them jerlin hoffwod aff slaa Jwnker karl war ekke thär ther varo tha yffrid marge när Tha gik folkunga äät wald ouer ok mykin oreth folkunga ok thera frender dogho tha marge alle i sänder Ok fingo tha swa ilt affslagh the koffrado sik ey än i dagh
Sidhan thorde engen a mot jerlin standa
Håkon Håkonssons saga Händelsen beskrivs i Håkon Håkonssons saga, av Sturla Tordarsson, skriven omkring 1265: "Så ble det gjort i stand til stort gjestebud i Oslo, og den unge kongen feiret bryllup med jomfru Rikitsa. - - - Da gjestebudet var over, fór svearna hjem, og kongen gav dem prektige gaver da de reiste. De gav seg på veg og kom fram til Birger jarl. Men mens de var i Norge, hadde det hendt mye i Svearike. Da hadde Birger jarl kjempet ved Hervadsbro med de herrene som før er nevnt, begge Filippus'ene og Knut Magnusson. De overgav seg alle sammen. Men jarlen lot halshogge alle, og mange andre også, mest tyskere. De fleste av svenskerne gav han grid. Siden stilnet ufreden i Svitjod. Folk dømte så ulikt om det verket som jarlen hade utført, men det kom mye an på hvem som talte, venner eller uvenner av jarlen."
Annaler Sigtunaannalerna och annalen Incerti scriptoris chronicon dateras till slutet av 1200-talet eller möjligen till 1300-talets första år. I Sigtunaannalerna nämns händelsen under året 1251, men inte platsen för densamma. I Incerti scriptoris chronicon nämns händelsen under året 1252, och platsen kallas Herwalza. Från 1400-talet finns ett antal annaler, där uppgifter om händelsen förekommer. De har dock bedömts som kompilatoriska genom att ge uttryck åt ett osjälvständigt eftersägeri (Sture Bolin i Till dateringen av Erikskrönikan; ingår i Historisk Tidskrift 1927, Stockholm 1928).
Tavlan i Kolbäcks kyrka Minnestavlan från 1610 i Kolbäcks kyrka, som beskriver avrättningarna vid Herrevadsbro, anges grunda sig på muntlig tradition i Kolbäcks socken.
Referenser
Litteratur Rolf Pipping, Kommentar till Erikskrönikan. Helsingfors 1926.
Se även https://web.archive.org/web/20071112134336/http://web.mac.com/leion/
Ingvar Leion,"Lögnen om Vesmannalande" och diverse otillförlitligt. En granskning med kommentarer av "Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad", artikel i HistorieForum-Tidskrift för historisk debatt, nr 1, 2004, .
Kategori:1251 Kategori:Birger jarl Herrevadsbro Herrevadsbro Kategori:Sverige under 1200-talet