thumb|Göteborgsoperan med dubbel regnbåge Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Adressen är Christina Nilssons Gata. Operahuset ligger vid Packhuskajen ungefär där Länscellfängelset låg tidigare. Göteborgsoperan drivs som ett bolag, vilket är helägt av Västra Götalandsregionen.
Invigningen Med start den 30 september 1994 skedde invigningen av operan under tre kvällar i rad. Den officiella invigningsgalan var följande kväll i närvaro av det svenska kungaparet och inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte på operans stora scen förklarade kungarna "Gustav II Adolf", "Gustav III" och Carl XVI Gustaf operahuset för invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen då operahuset hälsades välkommet till kajen av sin gudmor, hovsångerskan Birgit Nilsson., s. 9.
Rubriken på det stjärnspäckade programmet löd En makalös invigning! Första kvällen samlades publiken till De tusen saxarnas afton, vilket skulle anknyta till "De tusen spadtagen" den 3 juni 1991, dagen då de första tusen spadtagen togs för operahuset. Kvällen därpå var det officiell invigningsgala, med närvaro av kungaparet och inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte uppe på scen förklarade kung Carl XVI Gustaf samt "Gustav II Adolf" och "Gustav III" operahuset invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen, då operahuset inlemmades i hamnmiljön och hälsades välkommen till kajen av sin gudmor, hovsångerskan Birgit Nilsson, som önskade "Göteborgsoperan dess lycka och framgång på de sköna konsternas outsinliga ocean".
Byggnaden mini|Göteborgsoperan sedd från älven mini|Göteborgsoperan Markbrytningen för operabygget startade i juni 1991 och byggnaden stod färdig i oktober 1994 till en kostnad av 558 miljoner kronor. Beställare var Göteborgs Stad och finansiärer var: staten med 347 miljoner; kranskommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö med 63 miljoner; Göteborgs Stad med 28 miljoner; cirka 500 företag i regionen med 117 miljoner samt enskilda personer genom köp av grundplåtar med 3 miljoner. Konsortiet OPERAtörerna och SKANSKA VÄST AB-SIAB fungerade som totalentreprenörer och arkitekt var Lund & Valentin arkitekter. Resultatet blev en opera i världsklass med sitt auditorium i klassisk stil och med 1 276 platser på parkett och balkong (cirka 1 300).Salongsplan, Göteborgsoperan. Läst 1 juni 2025. På operans repertoar finns föreställningar inom opera, balett och musikaler, konserter med mera.
Operan har måtten: 160 meter lång och 85 meter bred. Huset är 32 meter högt och har en golvareal på 28 700 kvadratmeter. Huvudscenen har måtten 20x25 meter (500 kvadratmeter) med en scenöppning på 9 meter, samt två sidoscener (18x18 meter) och en bakscen (17x17 meter). Fyra stycken steglöst rörliga podier (15x14 meter) samt en vridscen som är 14 meter i diameter, rörlig framåt/bakåt och i sidled. Stora scenen lyses upp av 1 000 spotlights med 250 automatiska färgväxlare (scrollers) samt 51 moving heads i den fasta riggen och 900 dimmers. Göteborgshumorn har kallat byggnaden för bland annat "Tenorasken", "Ackordcentralen" och "Kal-sången".
Arkitekten, Jan Izikowitz, inspirerades av landskapet och han beskriver byggnaden som:
Precis vid kajen mot Göta älv, där operan ligger, fanns på 1800-talet två byggnader i älven med bassänger. Det var Simskolorna som låg här mellan 1835 och 1850.Tomt- och Adresskarta öfver Göteborgs Stad, upprättad År 1869 af J. Damm, N Zetterströms Förlag 1869
Repertoar
Sedan starten 1994 fram till 2006 hade över 270 olika föreställningar satts upp på operan. Den allra första operauppsättningen var Aniara, följt av Figaros bröllop och Madama Butterfly. Bland de många baletter som satts upp syns Romeo och Julia, Nötknäpparen och Våroffer. Bland musikalerna märks Kristina från Duvemåla, West Side Story, Les Miserables, Miss Saigon, Sound of Music, Cats, My Fair Lady, Mary Poppins, Guys and Dolls och Chess.
Solister genom åren miniatyr|265px|Nina Stemme som fick sopranstämman i operan Notorious specialskriven för sin röst av kompositören Hans Gefors. Bland de sångare som sjungit på Göteborgsoperan genom åren märks: Gunnel Bohman, (kejsarinnan i Die Frau ohne Schatten, titelrollen i Fidelio) Katarina Dalayman, (Tosca, Elisabeth i Tannhäuser) Misha Didyk, (Hermann i Spader dam, Pinkterton i Madama Butterfly) Karin Ingebäck, (Madame Cortese i Il viaggio a Reims, Susanna i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten, Olympia i Hoffmans äventyr, Frascita i Carmen, Woglinde i Rhenguldet) Anders Larsson (operasångare), (Greven i Figaros bröllop, Mandryka i Arabella, Goya i Den döves hus, Marcello i La Bohéme, Guglielmo i Cosi fan tutte, Escamillo i Carmen) Romelia Lichtenstein, (Violetta i La traviata) Peter Mattei, (Titelrollen i Don Juan, titelrollen i Billy Budd) Annalena Persson, (Sieglinde i Valkyrian, titelrollen i Madama Butterfly, Kundry i Parsifal, Den främmande prinsessan i Rusalka, Emilia Marty i Fallet Makropulos) Nadine Secunde, (Isolde i Tristan och Isolde) Nina Stemme, (Tosca, Elisabeth i Tannhäuser, Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren, titelrollen i Arabella, Alicia Hauser i Notorious) Ingvar Wixell, (Invigningen 1994, Scarpia i Tosca)
Även tillställningar som Melodifestivalen 2000 och Guldbaggegalan har hållits här.
Göteborgsoperans Danskompani Göteborgsoperans Danskompani består av 38 dansare från hela världen som arbetar heltid på Göteborgsoperan. Det senaste decenniet har kompaniet gått från att dansa klassisk balett till att bli ett renodlat nutida danskompani. Isländska Katrín Hall är konstnärlig ledare för kompaniet sedan 1 augusti 2016.
Chefer och konstnärliga ledare Se: Lista över svenska operachefer
Göteborgsoperans Vänners stipendium Göteborgsoperans Vänner delar varje år stipendier till förtjänta medarbetare vid Göteborgsoperan. Här följer en förteckning på vilka artister och övriga medarbetare, som erhållit stipendium de senaste åren:GOV:s stipendiater , govanner.se. Läst den 24 augusti 2024.
1999 – Karin Ingebäck 2004 – Markus SchwartzGOV:s stipendiat 2004, Läst den 4 april 2025. 2006 – Göteborgsoperans orkester och kör. 2008 – Ann-Kristin Jones.GOV:s stipendiat 2008, Läst den 4 april 2025. 2009 – Åke Zetterström.GOV:s stipendiat 2009, Läst den 4 april 2025. 2010 – Anders Lorentzson,GOV:s stipendiat 2010, Läst den 4 april 2025. och Rekvisitan. 2011 – Mia Ringblom-Hjertner och Ida Rosén.GOV:s stipendiat 2011, Läst den 4 april 2025. 2012 – Henriikka Gröndahl, Anna Lilja,GOV:s stipendiat 2012, Läst den 4 april 2025. Nina Ewald, Teresa Indebetou. 2013 – Mia Karlsson,GOV:s stipendiat 2013, Läst den 4 april 2025. Erika Sax,GOV:s stipendiat 2013, Läst den 4 april 2025. Eva-Lotta Ohlsson Hultman.GOV:s stipendiat 2013, Läst den 4 april 2025. 2014 – Karin HolmGOV:s stipendiat 2014, Läst den 9 april 2025. och Jonas Olofsson.GOV:s stipendiat 2014 , Läst den 4 april 2025. 2015 – Carolina Sandgren och Joakim Brink.GOV:s stipendiat 2015 , Läst den 3 april 2025. 2016 – Anna JohanssonGOV:s stipendiat 2016, Anna Johansson , Läst den 3 april 2025. och Annalena Persson.GOV:s stipendiat 2016, AnnaLena Persson , Läst den 3 april 2025. 2017 – Mattias Ermedahl och Joakim Kallhed.GOV:s stipendiater 2017 , Läst den 3 april 2025. 2018 – Ann-Kristin Jones och Marco Stella.GOV:s stipendiater 2018 , Läst den 3 april 2025. 2019 – Tobias Ahlsell, David Lundqvist och Anders Wängdahl.GOV:s stipendiater 2019 , Läst den 3 april 2025. 2020 – Lisa Fröberg, Tomas Lind och Mats Persson. 2020 – Mathias Graffner, Pontus Sköldberg och Viktor Werlenius.GOV:s stipendiater 2020 , Läst den 3 april 2025. 2021 – Anders Ottosson.GOV:s stipendiater 2021 , Göteborgs-Posten, Läst den 3 april 2025. 2022 – Katarina Giotas och Hannes Öberg.GOV:s stipendiater 2022 , Göteborgs-Posten. Läst den 3 april 2025. 2023 – Kerstin Avemo och Lars Hjertner 2024 – Mia Karlsson och Mats Sköldberg.GOV:s stipendiater 2024 , Läst den 3 april 2025. 2025 – Susanne Albertus, Kristian Lindroos och Daniel Olmarker.Stipendiater vid GöteborgsOperan 2025, Tidskriften Opera. Läst 31 mars 2025.
Bakgrund – historik Götaplatsen eller Avenyen År 1959 föreslog regissören vid Göteborgs stadsteater, Carl Johan Ström, att en ny musikteater skulle uppföras bredvid Stadsteatern på den tomt vid Götaplatsen där senare det nya Göteborgs stadsbibliotek kom att förläggas. Musikteatern skulle därigenom få närhet till Stadsteatern och Göteborgs konserthus. Ett förslag till en radikal ombyggnad av "Storan" (Stora teatern) presenterades 1962 av arkitekt Per-Axel Ekholm på stadens uppdrag. Förslaget innebar att salongen utvidgades bakåt med cirka 230 nya platser, och en stor tillbyggnad för scenutrymmen motsvarande Storans halva volym projekterades i avvikande stil sydväst om teatern. Kostnaden beräknades till 19 miljoner kronor. Konserthusarkitekten Nils Einar Eriksson lade 1963 fram ett originellt förslag till utbyggnad av konserthuset med en teatersalong för 1 300 platser västerut jämte scenutrymme och en enda sidoscen. Kostnaden beräknades då till 30 miljoner kronor. Förslaget, som avsågs vara en nära knytning mellan verksamheterna, avslogs som scentekniskt för djärvt.
Gamla högskoletomten På hösten 1964 beslöt Göteborgs Stads Fastighetskontor att byggnadsfirman F O Peterson & Söner skulle få i uppdrag att i första hand bestämma den nya teaterbyggnadens volym, i andra hand gå igenom och värdera tänkbara alternativ till möjliga placeringar.
Man vaskade fram sexton, rimliga förslag: 1. Gamla latinläroverket – Hvitfeldtsplatsen 2. Gamla Sahlgrenska – Grönsakstorget 3. Kungstorget 4. Arkaden, Östra Hamngatan - Södra Hamngatan - Fredsgatan - Drottninggatan 5. Östra Nordstaden 6. Slussplatsen - Stora Nygatan - Drottninggatan - Östra Larmgatan 7. Kungsparken 8. Stora Teatern 9. Gamla Högskolan och kvarteret Visborg, Nya Allén, Södra Vägen - Storgatan - Kungsportsavenyen 10. Hedens västra hörn - Margaretaskolan 11. Trädgårdsföreningens västra del - Södra Vägen 12. Trädgårdsföreningens norra del - Slussgatan 13. Vasa Läroverk, Vasagatan – Erik Dahlbergsgatan – Engelbrektsgatan - Karl Gustavsgatan 14. Götabergsgatan - Vasagatan - Chalmersgatan - Kristinelundsgatan 15. Sten Sturegatan 16. "Cirkustomten" - Södra Vägen - Berzeliigatan.
Teatern projekterades för 1 200 åskådarpatser och 100 orkestermusiker. Golvytorna beräknades till 25 000 kvadratmeter på tio olika plan och byggnadsvolymen till drygt 81 000 kubikmeter. De huvudsakliga kriterierna utgjordes av: 1. Stadsbild och miljö 2. Kulturell referens 3. PR-värde 4. Kollektivtrafik 5. Parkering 6. Genomförbarhet.Lyrisk teater i Göteborg - lokaliseringsutredning 1965/66, F. O. Petersson & Söner Byggnads AB, Jan Steen, Alexander Ericsson, Göteborg 1966
Den kostnadskrävande utredningen resulterade i att tre alternativ granskades närmare; 9, 10 och 11. Men man skriver också att "Förslaget Gamla Högskolan + kv. Visborg (9) med dess självklara avenyläge har emellertid ansetts såsom helt överlägset. De övriga två har i utredningens tycke båda en smak av kompromissalternativ, något som knappast kan vara förenligt med Göteborgs nya lyriska teater."
Det hela mynnade ut i en rekommendation att välja "Gamla Högskolans tomt" (hörnet av Nya Allén och Kungsportsavenyn) för själva salongen och hela Kv. Visborg söder därom till scenhuset. De båda delarna skulle sammanbyggas över Parkgatan, som därmed skulle passera genom byggnaden. Dåvarande fastighetsdirektören Oscar Hansson ville i stället förorda Heden.
Den 17 oktober 1968 beslöts att AB Göteborgs Lyriska Teater och Göteborgs Orkesterförening skulle slås samman och övertas av ett kommunägt bolag, Göteborgs Teater och Konsertaktiebolag.Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
Trädgårdsföreningen