Disposition (latin disposi'tio), anordning, uppdelning; mått och steg, anstalt; förfogande; benägenhet, håg; fallenhet; sinnesstämning, befinnande kan syfta på:
Inom utbildningsvetenskap: en persons attityd, etik och värderingar som påverkar lärande. Exempel på dispositioner i lärande är att ta ansvar och uthållighet. Inom musikvetenskap: inrättningen av ett tonstycke; kostnadsförslag till eller sammansättningen av stämmorna och mekaniken i ett orgelverk (se orgeldisposition); en sångrösts tillfälliga beskaffenhet eller tillstånd. Inom retorik: den konstnärliga eller logiska anordningen av stoffet i ett litterärt arbete (avhandling, uppsats, tal och så vidare), se dispositio. Inom krigsvetenskap: ibland förekommande benämning på de anordningar en befälhavare vidtar för utförandet av en marsch, inledandet och utkämpandet av en strid och så vidare. Vanligen utges dispositionerna i form av order. Inom medicin: mottaglighet, medfödd eller förvärvad fallenhet (för någon sjukdom). Inom textförfattande: ordning och fördelning av innehållet.
Sammansättningar Dispositionsprincipen – den på parternas rätt att förfoga över tvistens föremål vilande grundsatsen Dispositionsrätt – rätten att disponera någonting Bokslutsdisposition – åtgärder som ett företag gör för att skjuta upp beskattning av företagets resultat Orgeldisposition – en uppställning som visar hur en orgels register (eller stämmor) fördelar sig Predisposition – en sedan tidigare grundlagd böjelse eller mottaglighet