Yoweri Kaguta Museveni Tibuhaburwa, född 15 september 1944Det förekommer olika uppgifter om Musevenis exakta födelseår. Året 1944 är det mest framträdande i texter om Museveni (Encyclopædia Britannica, Encyclopedia.com, Encarta och Columbia Encyclopedia ), men 1945 eller 1946 har också föreslagits som möjliga födelseår. (Oloka-Onyango 2003 Project MUSE) i NtungamoOlika biografiska källor anger ofta skilda födelseorter för Museveni på grund av att distrikten i Uganda har omorganiserats. 1944 fanns fyra provinser av vilka en var Western, som innefattade Musevenis födelseplats. 1966 fanns 19 administrativa indelningar, inklusive Ankoleriket. 1976 blev distrikten provinser. Southern province innefattade både Ankole och Kigezi och hade Mbarara som huvudstad. 1989 omorganiserades de 10 provinserna till 33 distrikt, av vilka ett var Mbarara, och 1994 bildades distriktet Ntungamo av delar av Mbarara och Bushenyi. Musevenis födelseort har vid olika tillfällen legat i administrativa områden som kallas Western, Ankole, Southern, Mbarara och Ntungamo, utan motsägelse. Denna artikel avspeglar den nyligaste regionen, Ntungamo. (Källa: Statoids ). Följande källor är uppdaterade i det avseendet att de anger Musevenis födelseort som Ntungamo: Encyclopedia.com, Encarta , Norwegian Council for Africa and Columbia Encyclopedia . nära Mbarara, är en ugandisk politiker och landets president sedan 29 januari 1986.
Museveni var inblandad i det krig som störtade Idi Amins styre (som varade 1971–1979) och det uppror som senare ledde till slutet för Milton Obotes regim (som varade 1980–1985). Med ett viktigt undantag för de norra delarna av landet har Museveni åstadkommit relativ stabilitet och ekonomisk tillväxt i Uganda, som tidigare utstått årtionden av vanstyre, uppror och inbördeskrig. Under hans ledning har landet också utvecklat ett effektivt system av åtgärder mot HIV och aids.
I mitten och slutet av 1990-talet hyllades Museveni i västvärlden som del av en ny generation afrikanska ledare. Hans presidentperiod har dock vanprytts av inblandning i andra Kongokriget och andra konflikter i området. Herrens motståndsarmés uppror i norr fortgår och har skapat en av världens värsta humanitära katastrofer. På senare tid har Museveni också kritiserats både inom landet och internationellt för de författningsändringar som ändrade begränsningarna av presidentperioder inför valen 2006 samt för arresteringen av den främsta oppositionsledaren. Han fick dessutom hela världen att rasa när han i slutet av 2009 kom med lagförslaget att alla homosexuella skulle kunna få livstids fängelse, och dödsstraff för "grov homosexualitet" (d.v.s. när den dömde är hivsmittad).
Uppväxt och tidig karriär (1944–1972) miniatyr|175px|Museveni föddes i Ntungamo i sydvästra Uganda, här visat i rött. Museveni föddes i Ntungamo i västra Uganda och tillhör den etniska gruppen nyankole. Han fick sitt efternamn, Museveni, som betyder "Son till en man ur den sjunde", för att hedra den sjunde bataljonen i King's African Rifles, den brittiska koloniala armén där många ugandier tjänstgjorde under andra världskriget. Hans mellannamn antogs efter styvfadern, Amos Kaguta, en boskapsherde som hans mor, Esteri Kokundeka, gifte sig med i Ntungamo. Amos Kaguta är också far till Musevenis bror Caleb Akandwanaho, känd i Uganda som "Salim Saleh""Museveni in Congo and Sudan: Booty pays for war", Linda de Hoyos, Executive Intelligence Review, Nov. 27, 1998, s. 55-56, och syster Violet Kajubiri."Mutebi's Exit, And The Tale Of Kaguta's Clan" , Charles Onyango-Obbo, The Monitor, 25 augusti 1999
Museveni gick i skolan i Kyamate elementary school, Mbarara High School och Ntare School. När han var i high school anslöt han sig till den evangelikala trosinriktningen. 1967 började han studera vid University of Dar es Salaam i Tanzania. Där läste han ekonomi och statsvetenskap och blev marxist och involverad i panafrikanism. När han var vid universitetet bildade han aktivistgruppen University Students' African Revolutionary Front och ledde en studentdelegation till FRELIMO:s territorium i det då portugisiska Moçambique, där han fick träning i gerillakrigföring. Museveni studerade under bland andra vänstermannen Walter Rodney och skrev en uppsats om tillämpbarheten av Frantz Fanons revolutionära våld på det postkoloniala Afrika."Fanon's Theory on Violence: Its Verification in Liberated Mozambique", Yoweri Museveni, from Essays on the Liberation of Southern Africa, ed. Nathan Shamuyarira (Dar es Salaam: Tanzania Publishing House) 1971, s. 1-24
1970 anslöt sig Museveni till president Milton Obotes underrättelsetjänst. När generalmajor Idi Amin tog makten i en militärkupp i januari 1971 flydde Museveni till Tanzania med andra politiska flyktingar, däribland den avsatte presidenten. Amins och Obotes maktbaser var mycket olika, vilket ledde till att den påföljande konflikten fick en betydande etnisk och regional aspekt. Obote kom från den etniska gruppen lango i den nordcentrala delen av landet, medan Amin var en kakwa från det nordvästra hörnet av Uganda. Den brittiska koloniala regeringen hade organiserat kolonins interna politik så att lango och acholi dominerade den nationella militären, medan folk från sydliga delar av landet var aktiva i affärsvärlden. Denna situation varade fram till kuppen, då Amin fyllde de högsta regeringsposterna med kakwa och lugbara och våldsamt nedtryckte langofolket och deras allierade acholi.Self-Determination Conflict Profile: Uganda , J. Clark och Causes and consequences of the war in Acholiland, O. Otunnu, Accord magazine, 2002
FRONASA och störtandet av Amin (1972–1980) De exilstyrkor som motsatte sig Amin och som till större delen var lango och acholi, invaderade Uganda från Tanzania i september 1972, men drevs tillbaka och led stora förluster. Rebellernas situation försvårades av att ett fredsavtal slöts senare på året mellan Tanzania och Uganda, i vilket rebellerna förvägrades användande av Tanzanias mark för attacker mot Uganda.Chronology, from "Protracted conflict, elusive peace - Initiatives to end the violence in northern Uganda" , ed. Okello Lucima, Accord issue 11, Conciliation Resources, 2002 Museveni arbetade en kort tid som föreläsare vid ett kooperativt college i staden Moshi i norra Tanzania, innan han bröt sig ur den bredare oppositionen och bildade Nationella Räddningsfronten (FRONASA) 1973. I augusti samma år gifte han sig med Janet Kataha, en före detta sekreterare och flygvärdinna som han senare fick fyra barn med. Janet Museveni bodde med parets barn i Angered, Göteborg under åren 1983–1986.Koblanck, Anna (2005-07-28): ""Valet måste bojkottas"". DN.se. Läst 27 maj 2013.
I oktober 1978 beordrade president Idi Amin en invasion av Tanzania för att göra anspråk på provinsen Kagera för Uganda. Från 24 till 26 mars 1979 deltog Museveni och FRONASA i en samling av exilgrupper och rebeller i Moshi. De olika grupperna lyckades för tillfället lägga ideologiska skillnader åt sidan och bildade Uganda National Liberation Front (UNLF). Museveni utsågs till medlem i det verkställande rådet som bestod av 11 medlemmar under ledning av Yusuf Lule. Till detta kom ett nationellt konsultativt råd (”National Consultative Council” – NCC) med en medlem var för de 28 grupper som var representerade vid mötet. UNLF förenade sig med Tanzanias armé och inledde sedan en gemensam motattack som kulminerade i störtandet av Amins regim i april 1979. Museveni utsågs till försvarsminister i den nya UNLF-regeringen. Han var den yngste ministern i Yusuf Lules administration. De tusentals soldater som Museveni hade rekryterat till FRONASA under kriget inkorporerades i den nationella armén. De behöll dock sin lojalitet gentemot Museveni och blev senare viktiga i upproret mot Obote.
NCC valde Godfrey Binaisa till ny ordförande för UNLF efter att interna stridigheter lett till att Yusuf Lule avsattes i juni 1979. Intriger för att konsolidera makten fortsatte med Binaisa på ett liknande sätt som hos hans företrädare. I november flyttades Museveni från försvarsministeriet till ministeriet för regionalt samarbete, medan Binaisa själv tog över den viktiga försvarsministerrollen. I maj 1980 placerades Binaisa själv under husarrest efter ett försök att avskeda Oyite Ojok, stabschefen för armén – i vad som de facto var en kupp ledd av Paulo Muwanga, Yoweri Museveni, Oyite Ojok och Tito Okello. En presidentkommission med Museveni som vice ordförande installerades och tillkännagav snart planer på val i december.
Museveni, som nu var en relativt välkänd politiker på den nationella nivån, grundade ett nytt parti, Uganda Patriotic Movement (UPM), som han kom att leda i valet. Han konkurrerade mot tre andra politiska grupperingar: Ugandas folkkongress (Uganda People's Congress -UPC), lett av före detta presidenten Milton Obote, Konservativa partiet (CP) och Demokratiska partiet (DP). UPC och DP sågs som de huvudsakliga tävlande. I de officiella resultaten förklarades UPC som vinnare och Musevenis UPM fick endast en av 126 tillgängliga platser. Ett antal oegentligheter förminskade valets trovärdighet. När valet planerades stödde ledaren för den styrande kommissionen, Paulo Muwanga, UPC:s åsikt att varje kandidat skulle ha en separat röstlåda. De övriga partierna motsatte sig bestämt detta och hävdade att det skulle göra valet lättare att manipulera. Utformningen av politiska gränsdragningar kan också ha gynnat UPC. Valkretsar i det i allmänhet UPC-vänliga norra Uganda innehöll proportionellt färre väljare än de i det UPC-fientliga Buganda, vilket gav mer makt åt Obotes parti. Misstankarna om valfusk förstärktes av Muwangas tillkännagivande på valdagen att alla resultat skulle kontrolleras av honom innan de tillkännagavs offentligt. De förlorande partierna vägrade erkänna den nya regimen som legitim och åberopade omfattande oegentligheter i valprocessen.
Kriget i vildmarken (1981–1986) Obote II och National Resistance Army Museveni återvände med sina anhängare till sina fästen på landsbygden i den bantudominerade södern och bildade Folkets Motståndsarmé (PRA). Där planlade de ett uppror mot den andra Oboteregimen, allmänt känd som "Obote II", och dess krigsmakt, Ugandas Nationella Frihetshär (UNLA). Upproret började med en attack på en arméinstallation i det centrala Mubendedistriktet 6 februari 1981. PRA slogs senare ihop med den tidigare presidenten Yusufu Lules stridande grupp, Ugandas Frihetskämpar (UFF), för att bilda Nationella Motståndsarmén (NRA) med dess politiska gren Nationella Motståndsrörelsen (NRM). Två andra rebellgrupper, Ugandas Nationella Räddningsfront (UNRF) och Former Uganda National Army (FUNA), bildades i West Nile från resterna av Amins anhängare och stred mot Obotes styrkor."Causes and consequences of the war in Acholiland", Ogenga Otunnu, from Lucima et al, 2002
NRM/NRA utvecklade ett "tiopunktsprogram" för en kommande regering, som innefattade demokrati, säkerhet, konsolidering av nationell enighet, försvar av nationellt oberoende, uppbyggnad av en självständig, integrerad och självbärande ekonomi, förbättring av välfärdstjänster, eliminering av korruption och maktmissbruk, åtgärder mot ojämlikhet, samarbete med andra afrikanska länder och blandekonomi."Profiles of the parties to the conflict", Balam Nyeko och Okello Lucima, från Lucima et al, 2002