Tau Bootis (τ Boo) är en gul-vit dubbelstjärna i stjärnbilden Björnvaktaren. Dess kompanjon är en röd dvärg som kretsar kring stjärnan på ett avstånd på 240 AU. Ett helt varv runt stjärnan kan ta flera tusen år.
Man har satt Tau Bootis på en lista över möjliga variabla stjärnor, eftersom variationerna inte är fastslagna. Magnituden varierar enligt mätningar 4,46 – 4,52.
Egenskaper Primärstjärnan Tau Bootis A är en underjättestjärna av spektralklass F7 IV. Den har en massa som är ca 40Borsa, F.; Scandariato, G.; Rainer, M.; Bignamini, A.; Maggio, A.; Poretti, E.; Lanza, A. F.; Di Mauro, M. P.; Benatti, S.; Biazzo, K.; Bonomo, A. S.; Damasso, M.; Esposito, M.; Gratton, R.; Affer, L.; Barbieri, M.; Boccato, C.; Claudi, R. U.; Cosentino, R.; Covino, E.; Desidera, S.; Fiorenzano, A. F. M.; Gandolfi, D.; Harutyunyan, A.; Maldonado, J.; Micela, G.; Molaro, P.; Molinari, E.; Pagano, I.; et al. (2015). "The GAPS programme with HARPS-N at TNG. VII. Putting exoplanets in the stellar context: Magnetic activity and asteroseismology of τ Bootis A". Astronomy and Astrophysics. 578: A64. Bibcode:2015A&A...578A..64B. doi:10.1051/0004-6361/201525741. procent större än solens och är därmed något ljusare och varmare. Den har en radie som är ca 1,4 gånger solens och är förmodligen ungefär 1,3Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (2008). "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics". The Astrophysical Journal. 687 (2): 1264–1293. arXiv:0807.1686. Bibcode:2008ApJ...687.1264M. doi:10.1086/591785. miljarder år gammal. Eftersom det är mer massivt än solen, är dess livslängd kortare - mindre än 6 miljarder år. Tau Bootis är den första stjärnan förutom solen som observerats med att ändra polariteten i dess magnetfält.Donati, J.-F.; et al. (2008). "Magnetic cycles of the planet-hosting star Tau Boötis". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 385 (3): 1179–1185. arXiv:0802.1584. Bibcode:2008MNRAS.385.1179D. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.12946.x.
Planetariska systemet En exoplanet upptäcktes 1997 kretsande kring stjärnan. Det finns också tecken på en annan planet som kretsar kring stjärnan med en period på ca 5 000 dygn, men detta kan bero på en instrumental effekt eller en magnetisk aktivitetscykel.Howard, Andrew W.; Fulton, Benjamin J. (2016). "Limits on Planetary Companions from Doppler Surveys of Nearby Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 128 (969). 114401. arXiv:1606.03134. Bibcode:2016PASP..128k4401H. doi:10.1088/1538-3873/128/969/114401. I ett ovanligt fall av rollomvändning verkar det som om Tau Bootis rotation har blivit tidsmässigtt låst till Tau Bootis b. Walker, G. A. H.; et al. (2008). "MOST detects variability on tau Bootis possibly induced by its planetary companion". Astronomy and Astrophysics. 482 (2): 691–697. arXiv:0802.2732. Bibcode:2008A&A...482..691W. doi:10.1051/0004-6361:20078952.
Exoplanet Massa i Jupitermassor Omloppsperiod i dygn Halv storaxel Excentricitet b 6±0,28 3,312463 ± 0,000014 0,0481 ± 0,028 0,023 ± 0,015
Se även Lista över exoplaneter
Referenser
Noter
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/taubootis http://stars.astro.illinois.edu/sow/tauboo.html
Kategori:Stjärnbilden Björnvaktaren Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Solsystem Kategori:Gul-vita underjättar Kategori:Huvudseriestjärnor klass M Kategori:Bayerobjekt Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt Kategori:HD-objekt