Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Skänninge stad. För orten se Skänninge.
Skänninge stad var en stad och kommun i Östergötlands län.
Administrativ historik
De äldsta spåren av aktivitet i Skänninge härrör från övergången vikingatid/medeltid. Utanför stadstullarna av år 1713 har man påträffat rester av bebyggelse och ett bronsgjuteri. Kulturlagret från den här bosättningen sträcker sig in innanför stadstullarna. Redan på 1000-talet uppfördes två kyrkor på vardera sidan om ån inom stadsområdet. På 1200-talet förstärktes ortens betydelse. 1237 anlades ett dominikanerkonvent, och senare under 1200-talet tillkom ett hopital och ett mynthus.Landskap och urbanisering - Östergötland ur ett centralortspespektiv, Karin Lindeblad
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade vid kommunreformen 1952 Allhelgona landskommun, Bjälbo landskommun och Järstads landskommun. 1971 uppgick Skänninge stad i den nybildade Mjölby kommun.
Staden hade egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1939 för att därefter ingå i Folkungabygdens tingslag.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Stadsförsamling var Sankt Martins församling till omkring 1300 därefter Skänninge församling. Från den 1 januari 1952 hörde staden också till Allhelgona församling, Bjälbo församling och Järstads församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0493 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Stadsvapnet för Skänninge bygger på en förlaga från 1300-talet. Det moderna vapnet registrerades 1942.
Blasonering: ''I blått fält en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Maria-monogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld.
Geografi Skänninge stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 75,20 km², varav 74,95 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Skänninge stad fanns tätorten Skänninge, som hade 2 677 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 67,9 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 19 i pdf:en
Näringsliv Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt: 33,1 procent av befolkningen levde av jordbruk med binäringar 32,1 procent av industri och hantverk 17,5 procent av handel 6,6 procent av offentliga tjänster m.m. 5,1 procent av samfärdsel 2,7 procent av husligt arbete 2,8 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,9 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 17,6 procent med varuhandel och 13,0 procent med metallindustri. 50 av förvärvsarbetarna (3,3 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1919–1934 Karl August Pettersson 1935–1948 Emil Dammer 1949–1958 Hjalmar Pettersson 1959–1970 Gunnar Svenson (h)
Drätselkammarens ordförande
1959–1970 Sigurd Carlsson (s)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Borgmästare i Skänninge stad Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt 1376 Peter Eriksson 1376 Hans Djäken 1377 Marger Esbjörnsson 1379 Peter Köpsven 1380 Hans Persson 1380 Nils Skänninge 1407 Gudvaster Borgarsson 1414 Harald Jonsson 1414 Sven Folkesson 1421 Nisse Olofsson 1430 Nils Olofsson 1439 Björn Skötte 1466 Sven Larsson 1474 Thorgils Sonason 1483-1486 Bengt Gjordsson 1492 Johan Olsson 1492 Tyrgils Sonesson 1492 Jöns Petersson 1498 Sone Gyuthare 1500 Amunda Nielsson 1520 Matts Olsson 1520 Olof Bältare Harald Jönsson Hans Henriksson 1604-1607 Jöns Larsson 1604- Per Månsson 1606-1607 Måns Nilsson 1605, 1608-1609 Swen Persson 1608-1609 Oluf Markusson 1612-1614 Sven Johansson 1612-1621 Per Jönsson -1658 1618-1625 Jöran Olofsson 1620-1625 Anders Jönsson 1570-1650 1627-1632 Per Jönsson -1658 1627-1629 Anders Jönsson 1570-1650 1633 Olof Håkansson 1590-1665 1633-1649 Anders Jönsson 1570-1650 Justitieborgmästare 1635-1650 Per Jönsson -1658 1650-1652 Daniel Persson Justitieborgmästare 1650-1656 Lars Nordanväder 1604-1664 1653-1659 Olof Håkansson 1590-1665 Justitieborgmästare 1659-1680 Gabriel Hacke -1680 Justitieborgmästare 1656-1683 Hans Pedersson 1680-1705 Jonas Wahlberg -1705 Justitieborgmästare 1705-1711 Gustaf Huss -1711 1712-1727 Anders Folling 1731- Jonas Follin 1698-1741 1747-1751 Fredrich Westerberg 1708-1751 1753- Gustaf Peter Treutiger 1718-1769 1762- Johan Trolle 1731-1794 1775–1805 Johan Linzander 1745-1812 1805-1810 Michael Wejdling 1749-1820 1810-1850 Carl Fredrik Otto Wejdling 1783-1865 1850-1894 Adolph Napoleon Curman 1807-1900 Tillförordnad borgmästare 1850-1865. 1891-1906 Nikolaus Rothman 1832-1906 Tillförordnad borgmästare 1891-1901. 1907-1933 Gunnar Aschan 1872-1951 1934-1938 Sune Conradsson Vahlquist 1902-1988 Tillförordnad borgmästare. 1939-1968 Thord Osterman 1903-1986 Kommunalborgmästare
Källor
För avsnittet borgmästare https://runeberg.org/lio1962p/0040.html http://www.adelsvapen.com/genealogi/Nohlanv%C3%A4hr_nr_1024 https://web.archive.org/web/20140202224629/http://genes.se/Karlsson1/index.htm?%2FKarlsson1%2F000%2F0030%2F095.htm Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5020 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5021 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5022 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5023 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5024 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5025 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5026 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5027
Kategori:Indelningar i Mjölby kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Östergötlands län Kategori:Skänninges historia