Henric Jakob Sivers, född 8 april 1709 i Lübeck, död 8 augusti 1758 på Tryserums prästgård i Kalmar län, var en tysk-svensk präst, hovpredikant, författare och tecknare.

Biografi Henric Jacob Sivers var son till musikdirektören och kantorn Heinrich Sivers bördig från LivlandSv. Kongl. Hof. Clericiets Historia, del III sid 239 ff och Regina Catharina Pagendarm. Han gifte sig första gången 22 augusti 1737 i Örtomta kyrka med Anna Maria Aschania och de fick 1738 sonen polismästaren Nils Henric Liljensparre. Därefter hade Sivers ett kort äktenskap 1739 med Maria Margareta Rising (född 1713).Biografiska Anteckningar läst 2014-04-24

Sivers blev intagen på gymnasiet i Hamburg år 1725 och fortsatte året därefter att studera juridik och teologi på Kiels universitet. 1727 fortsatte han till Rostocks universitet och blev där filosofie magister år 1728. En kort tid därefter blev han docent i Rostock. År 1730 återvände han till Lübeck för att bli pastorsadjunkt. Vid sidan av sin prästgärning idkade han naturvetenskapliga studier med studieresor till Danmark och Sverige. På grund av ett benbrott blev han kvar en längre tid i Linköping och år 1735 erbjöds han en tjänst som pastor i Norrköpings tyska församling. Han blev samma år prästvigd i Linköpings domkyrka av biskop Erik Benzelius. Sivers rykte som predikant nådde ända till Fredrik I, som inbjöd honom att tala på Karlbergs slott. Sivers blev förordnad till hovpredikant år 1746, främst för att hålla predikningar på tyska. Kort därefter fick han kallelse såsom kyrkoherde i Tryserum, Hannäs och Fogelviks församlingar, där han 1748 fick en prosttjänst och två år senare blev häradsprost i Norra Tjusts härad. 1756 utnämndes han till teologie doktor i i Greifsvald. Vid sidan av sin tjänst var han en flitig hembygdsforskare och tecknare och har efterlämnat ett stort antal skrifter i handskrift och tryck samt teckningar. Hans huvudarbete var Westerwiks stads historia och beskrifningLibris som illustrerades med en plansch över Västervik utförd av Erik Dahlbergh.

Familj Sivers gifte sig första gången 22 september 1737 med Anna Maria Aschania (1714–1738), dotter till kyrkoherden Nicolaus Aschanius i Örtomta församling och Elisabet Bergius. De fick tillsammans sonen underståthållaren Nils Henric Liljensparre (1738–1814).

Han gifte sig andra gången 5 juli 1739 med Maria Magdalena Rising (1713–1758), dotter till kyrkoherden Botvid Rising i Skeda församling och Anna Cecilia Stjernman. De fick tillsammans dottern Regina Catharina Sivers (född 1740) som var gift med kyrkoherden Hans Berg i Björkebergs församling. Rising och Sivers kom att skilja sig och Rising gifte om sig med apotekaren Liborius Stockfich i Vimmerby.

Sivers gifte sig tredje gången 8 oktober 1740 med Helena Retzius (1714–1799), dotter till kyrkoherden Nils Retzius i Gammalkils församling och Helena Broms. Helena Retzius var änka efter löjtnanten Zedritz. Sivers och Retzius fick tillsammans barnen Magnus Sivers (1741–1741), hovjägmästaren Carl Sivers (1742–1786), Helena Sivers (1743–1744), Anna Catharina Sivers (1746–1748), Johannes Sivers (1748–1749), rådmannen Gustaf Sivers (1750–1789) i Stockholm, löjtnanten Adolf Fredrik Sivers (född 1752) och Helena Sivers som var gift med rektorn Petrus Wimmermark vid Söderköpings trivialskola och kyrkoherden Anders Melin i Åtvids församling.

Bibliografi Sivers är författare till närmare 100 större och mindre teologiska och naturvetenskapliga skrifter, främst på tyska och latin men även en del på svenska: En Christelig Tänke-Almanack, 1748 Berättelse om den Svenska Marmoren, 1738 Ärkebiskop D:r Haqvin Spegels Leverne (Elogium Spegelianum) 1745 Prosten Carl Echmans Leverne (Elogium Echmannianum) 1749 Prosten i Ry Pet. Broms Leverne (Elogium Bromsianum) 1749 Prosten i Norrköping David Evenssons Leverne (Elogium Evensonianum) 1750 Beskrifning om Digerdöden, 1751 Ett märkvärdigt stycke av Konung Gustaf den förstes Historia om Konung Gustavi kläder, 1754 Berättelse om Angina och andra svulsters kurerande infört i Kongl. Sv. Vetenskaps-Academiens handlingnar 1756 Berättelse om gravhögar i Tryserums socken, 1758 samt Westerviks Stads Historia och Beskrifning i trenne delar, förordet daterat 31 juli 1758, en vecka före hans död.

Dessutom ett stort antal predikningar och betraktelser.

Källor Svenskt konstnärslexikon del V, sid 158, Allhems förlag, Malmö.

Noter

Kategori:Svenska hovpredikanter Kategori:Kontraktsprostar i Linköpings stift Kategori:Svenska tecknare under 1700-talet Kategori:Svenska präster under 1700-talet Kategori:Män Kategori:Födda 1709 Kategori:Avlidna 1758 Kategori:Personer från Lübeck Kategori:Präster i Svenska kyrkan