DvärgrördromBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Botaurus minutus) är en av de minsta fågelarterna i familjen hägrar.Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, M. Smith, and C. L. Wood. 2024. The eBird/Clements checklist of Birds of the World: v2024. https://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/ Den har en vid utbredning i Europa, Afrika och Asien. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende och läte Dvärgrördrommen är med sin längd på 27–36 cm, 40–58 cm i vingspann och en vikt på 60–150 g en av de minsta hägrarna. Undersidan är brungul. Hanen har svart rygg och krona samt svarta vingar med stora vita vingfläckar. Honans rygg är brunare och viongfläcken mer brungul. Lätet är ett taktfast "grook" eller "kekk-ek".
Utbredning och biotop Dvärgrördrommen häckar huvudsakligen i Afrika, Central- och Sydeuropa, västra och södra Asien samt i Australasien. Den finns även i de tempererade delarna av Europa och Asien som flyttfågel, men är sällsynt i de nordligare delarna av dessa världsdelar. Den lever i säv, vass och buskage nära vatten.
Underarter Dvärgrördrommen delas in i tre distinkta underarter med följande utbredning: nordlig dvärgrördromSverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18 Ixobrychus minutus minutus – centrala och södra Europa till Sibirien samt i Nordafrika Ixobrychus minutus payesii – Afrika söder om Sahara Ixobrychus minutus podiceps – Madagaskar
Tidigare betraktades även svartryggig dvärgrördrom (Ixobrychus dubius) och den numera utdöda nyazeelanddvärgrördrommen (Ixobrychus novaezelandiae) som underarter till dvärgrördrom, men de båda urskiljs nu allmänt som goda arter.
Släktestillhörighet Tidigare placerades arten i Ixobrychus tillsammans med andra små rördrommar, men inkluderas sedan 2024 med de större rördrommarna i Botaurus baserat på genetiska studier. Redan 1987 visade Sheldon med hjälp av DNA-DNA-hybridisering att amerikansk dvärgrördrom står närmare amerikansk rördrom snarare än de två andra Ixobrychus-arterna i studien (kanelrördrom och dvärgrördrom).Sheldon, F. 1987. Phylogeny of herons estimated from DNA-DNA hybridization data. The Auk 104: 97–108. I Päckert m.fl. (2014) som använde DNA-streckkodning stod amerikansk dvärgrördrom närmare de tre Botaurus-arterna i studien snarare än de övriga Ixobrychus-arterna.Päckert, M., Hering, J., Fuchs, E., Barthel, P. och Heim, W. 2014. Genetic barcoding confirms first breeding record of the Yellow Bittern, Ixobrychus sinensis (Aves: Pelecaniformes, Ardeidae) in the Western Palearctic. Vertebrate Zoology 64: 251–260.
Hruska m.fl. (2023), den hittills mest omfattande genetiska studien av hägrar, bekräftar systerskapet mellan amerikansk dvärgrördrom och Botaurus-rördrommarna, men också att den likaledes amerikanska arten strimryggig dvärgrördrom står närmare denna grupp än övriga dvärgrördrommar.Hruska, J. P., Holmes, J., Oliveros, C., Shakya, S. , Lavretsky, P. , McCracken, K. G., Sheldon, F. H. och Moyle, R. G. 2023. Ultraconserved elements resolve the phylogeny and corroborate patterns of molecular rate variation in herons (Aves: Ardeidae). Ornithology 140: ukad005: 1–21. Amerikansk dvärgrördrom och även strimryggig dvärgrördrom skulle därför kunna brytas ut i egna släkten, alternativt flyttas till Botaurus. Med tanke på amerikanska dvärgrördrommens likhet med typarten för Ixobrychus dvärgrördrommen, så pass att de tidigare har behandlats som en och samma art, anses en bättre lösning vara att inkludera alla dvärgrördrommar i ’’Botaurus’’. Att så olikstora arter ryms i ett och samma släkte kan förklaras med att evolutionen i denna grupp gått relativt fort, där stora arter utvecklats snabbt ur mindre.
Förekomst i Sverige Ett drygt tiotal fynd av arten har gjorts i Sverige, första gången 1823 i Västerås, senast 23 juni 2007 då en hane sågs i Gårdby hamn på Öland.Dvärgrördrom, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Ekologi Fågeln är som vanligast i sötvattensvåtmarker med vassbälten och klotsäv, gärna också med inslag av träd som pil och klibbal. Den kan också förekomma vid sjökanter, i sumpskog, fuktiga gräsmarker, risfält och mangroveträsk. Den lever huvudsakligen av insekter som gräshoppor och skalbaggar, men också mollusker, kräftdjur, fisk, grodor, små reptiler och fåglar.
Häckning Dvärgrördrommen bygger sitt bo som återanvänds år efter år av vass och grenar, nära vattenytan eller upp till 60 centimeter ovanför, alternativt i låga buskar och träd. Den häckar oftast ensam men kan forma lösa kolonier.
thumb|right|Dvärgrördrommens ungar i boet.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). I Europa tros det häcka mellan drygt 63 000 och 111 000 par.
Källor
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Hägrar Kategori:Fåglar i etiopiska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen