Torsås är en kommun i Kalmar län. Centralort är Torsås.

Området som utgör kommunen domineras av skogs- och jordbruksmark. De är även grunden för två viktiga näringsgrenar; skogs- och jordbruk. Dessa har dock kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism.

Invånarantalet ökade fram till 1980 men har därefter sjunkit stadigt fram till mitten på 2010-talet då trenden vände. Kommunpolitiken har sedan bildandet dominerats av de borgerliga partierna. Sedan 2014 har kommunen dock styrts av blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Gullabo (från 1871), Söderåkra och Torsås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Gullabo landskommun bildades 1871 genom en utbrytning ur Torsås landskommun.

Torsås municipalsamhälle inrättades 3 mars 1916 och upplöstes vid utgången av 1957. Bergkvara municipalsamhälle inrättades 7 oktober 1921 och upplöstes vid utgången av 1955.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Gullabo landskommun i Torsås landskommun.

Torsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Torsås och Söderåkra landskommuner.

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Kommunen är Kalmar läns sydligaste och ligger vid Smålandskusten vid södra delen av Kalmarsund. Den gränsar i norr till Kalmar kommun, i väster till Emmaboda kommun och i söder till Karlskrona kommun i Blekinge län.

Topografi och hydrografi

I kommunens västra del utgörs berggrunden av urberg med en flack överyta. Den täcks av morän klädd med barrskog samt av isälvsavlagringar i form av rullstensåsar. Öster om centralorten utgörs berggrunden främst av sandsten. Landskapet domineras av en flack och öppen slätt som delvis är uppodlad eller brukas som betesmark. I Kalmarsund finns små öar bestående av flacka moränholmar med ett rikt fågelliv. Udden Örarevet är en utbildad rullstensås.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Torsås kommun Hela riket

Naturskydd

År 2023 fanns tre naturreservat i Torsås kommun: Örarevet, Strömby och Gullaboås. Den förstnämnda bildades 2010 och är 239 hektar. Den utgörs av en rullstensås och är en hemvist för fågelarter som kanadagås, vigg, strandskata, roskarl, kentsk tärna och småtärna. Det är begränsad växtlighet men där hittas arter som strandkrypa, kustarun, bunge och klöverärt. Strömby bildades 2002 och är 108,1 hektar. Reservatet domineras av gammal skog. Där trivs flera signalarter och rödlistade växtarter så som vedtrappmossa, tallticka och gransotdyna.

Även Gullaboås bildades 2002. Reservatet omfattar 25,8 hektar och hyser skog i olika åldrar. I reservatet har signalarter som rörsvepemossa, blåmossa, långfliksmossa och gammelgranslav påträffats.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Gullabo församling, Söderåkra församling och Torsås församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Gullabo, Söderåkra och Torsås.

Tätorter Det finns tre tätorter i Torsås kommun.

Styre och politik Styre I Torsås styr en koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

ÅrPartier Antal mandatStödparti(er) 1970-1973 C M FP KD28 av 41 1973-1976 C M FP KD28 av 41 1976-1979 C M FP KD27 av 41 1979-1982 C M FP KD26 av 41 1982-1985 C M FP KD26 av 41 1985-1988 C M FP KD26 av 41 1988-1991 C M KD FP23 av 41 1991-1994 C M KD FP26 av 41 1994-1998 C M KD FP19 av 35 1998-2002 C M KD FP21 av 35 2002-2006 C M KD FP19 av 35 2006-2007MP lämnar Torsåssamarbete - P4 Kalmar | Sveriges Radio S TP V18 av 35 2007-2010 S V11 av 35 TP 2010-2014 C M KD L18 av 35 2014-2018Blå-röd-grönt styre väntar i Torsås - P4 Kalmar | Sveriges Radio S M L MP KD V19 av 35 2018-2022http://www.barometern.se/torsas/regnbagsalliansen-ska-fortsatta-sitt-samarbete/ S M L KD V19 av 35 2022-https://sverigesradio.se/artikel/klart-torsas-ska-styras-over-blockgranserna S C M V21 av 35

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SAnn-Britt Mårtensson Förste vice ordförande MMagnus NilsénAndre vice ordförande SDMartin Kirchberg

Mandatfördelning 1970–2026

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SHenrik Nilsson BokorFörste vice ordförande CSten Bondeson Andre vice ordförande SDJanita Kirchberg

Övriga nämnder Avser mandatperioden 2022–2026: Nämnd OrdförandeFörste vice ordförandeAndre vice ordförandeBildningsnämnden CMaria Hultenius SAmanda Sadicki SDJanita KirchbergBygg- och miljönämnden SHans Larsson CLisa Klasson SDMarkus RoachSocialnämnden SLinnea Wedin CLinda Eriksson SDMelker LythDrift- och servicenämnden SUlf Pettersson CChristofer Johansson SDBo HolgerssonValnämnden SUlf Pettersson SDBo Holgersson

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Handel, sjöfart, jord- och skogsbruk var tidigare grunden för det lokala näringslivet. Dessa har kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism, även om jordbruket på kustslätten och skogsbruket i inlandet fortfarande är av betydelse. Bland industriföretag kan nämnas Yaskawa Nordic AB samt fjädertillverkarna Spring Systems AB och Spinova AB.

Infrastruktur Transporter Längs kusten löper Europaväg 22 från söder till norr. Genom kommunen går även länsväg 130.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 679, eller 9,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 925 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 391, eller 5,36 %.Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Torsås kommun 6 925 personer. Av dessa var 607 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 1 2 3 : Övriga länder 4 5 Asien: Övriga länder 6 7 8 9 Afrika: Övriga länder 10 11 12 Sydamerika 13 14 Europa utom EU: Övriga länder 14 Nordamerika 16 17 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 17 19 20 21 22 22 22 25 Oceanien 26 Okänt födelseland

Kultur Kulturarv Ett av kulturarven i kommunen är minnesstenen över freden vid Brömsebro. Den restes på en holme i Brömsebäcken, den bäck som utgjorde gränsen mellan Sverige och Danmark men som nu utgör gränsen mellan Kalmar län och Blekinge län. I kommunen finns Olssonska gården som är registrerad som den första handelsboden i Kalmar län. Byggnaden är uppförd på 1700-talet och var en av de ursprungliga gårdarna i kyrkbyn Torsås. Den är förklarad byggnadsminne.

Kommunvapen Blasonering: Sköld genom ett mantelsnitt delad av rött och av guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt.

Torsås kommunvapen återger ortnamnet, där snittet är "åsen" och hammaren är guden Tors. Det fastställdes för landskommunen 1955 av Kungl. Maj:t och registrerades för kommunen hos PRV 1974.

En annan känd symbol för kommunen är Torsåstuppen, en slöjdad tupp gjord ur ett björkstycke.

Se även Personer med anknytning till Torsås kommun

Referenser Noter

Källor Bo Alvemo: Södra Möre 1 (1984), Södra Möre 2 (1990), Södra Möre 3 (1993), AB Torsås ångkvarn & träindustri (1996), Garpen (2000)

Externa länkar

Torsås kommun

Kategori:Sveriges kommuner