Islamofobi i Sverige behandlar förekomsten av islamofobi i Sverige. Artikeln behandlar inställningen till Islam i Sverige under historien. Diskrimineringen på arbetsmarknaden, segregation och perspektivet om muslimer som de andra i undervisningen, hur media har skildrat muslimer och islam i Sverige. Behandlingen i rättssystemet och slutligen inom politiken. Artikeln avslutas med ett avsnitt om hatbrott mot muslimer.
Historik I början av 1500-talet var inställningen i Sverige till islam övervägande negativ och religionen framställdes som fatalistisk, fanatisk, våldsam, grym och aggressiv. En populär målning från samma århundrade avbildar Sankt Kristoffer som bär Jesus som barn på axeln och räddar honom från vattnet där påven och Muhammed drunknar. Målningen var riktad mot katolicismen och porträtterade påven och Muhammed som falska profeter. Turkar användes ofta synonymt med muslimer, som i en bönebok av Caspar Melissander från 1609 står det: " “Sweet Lord Jesus Christ, keep us from the Turk, the Tattar, the Pope and all sects”." Dekret under 1600-talet gjorde utövandet av islam olagligt, liksom alla andra religioner utanför Svenska kyrkan. År 1734 fastställdes medlemskap i Svenska kyrkan som en förutsättning för medborgarskap, och alla som inte var lutheraner kunde förbjudas inresa till landet.
Under 1700-talet förbättrades den allmänna opinionen gentemot den muslimska världen med kontinuerlig kontakt med det Osmanska riket. Kung Karl XII gjorde undantag från de tidigare nämnda medborgarskapslagarna år 1718, vilket gav muslimska och judiska migranter från det Osmanska riket rätten att utöva sin religion. Opinionen gentemot islam och muslimer försämrades återigen i början av 1900-talet med nationalismens och orientalismens framväxt i Sverige. Ärkebiskop Nathan Söderblom, lärare och mentor för flera av de ledande svenska orientalistiska forskarna, hade en nedsättande syn på islam. Söderbloms attityder hade betydelse för den akademiska diskursen. Få svenska forskare vid den tiden hade egna kopplingar till muslimer. Ändå utförde flera av de svenska orientalisterna vid den här tiden verkligt vetenskapliga verk. Det gäller till exempel Tor Andræ och K. V. Zetterstéen. Islam var deras primära studieområde och Andræs verk om Muhammed citeras än idag som god vetenskap av muslimska och icke-muslimska forskare.
Efter andra världskriget fick konceptet mångkulturalism stöd bland den svenska allmänheten och den svenska statsledningen. På 1980-talet blev islams närvaro synlig i det svenska samhället genom turkar som arbetskratsinvandrat, kurder som flytt och en större flyktingemigration under Iran–Irak-kriget. Den muslimska invandringen möttes av blandade reaktioner. I slutet av 1980-talet började extremistiska främlingsfientliga grupper i Sverige rikta in sin främlingsfientlighet på muslimer som ett allvarligt samhällsproblem. Krisen i svensk ekonomi på 1990-talet gjorde slut på behovet av arbetskraftsinvandrare och allmän opinion blev mer kritisk till invandring.
Håkan Hvitfelt genomförde undersökningar på 1990-talet för att undersöka den svenska allmänhetens attityder till islam. Han fann att majoriteten av svenskarna hade en ganska eller mycket negativ inställning till islam och ansåg islam vara oförenlig med demokrati, kvinnoförtryckande och expansiv till sin natur. Hvitfelt hävdade att media i hög grad var ansvarigt för dssa negativa attityder. Attityderna gentemot islam och muslimer i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har förbättrats, men enligt Otterbeck var och är fördomarna fortfarande stora.Detta historiska avsnitt bygger på källan Otterbeck, se under litteratur.
I anställning En studie från december 2008 av Jens Agerström och Dan-Olof Rooth vid Kalmar universitet undersökte svenska företags attityder till muslimer som sökte arbete, När det gällde produktivitet menade 78 % av intervjupersonerna implicit att arabisk-muslimska män hade lägre produktivitet in infödda män, men bara 12 % uppgav att arabiska män presterar sämre än infödda svenska män. När arbetsgivare direkt tillfrågades om de föredrar infödda svenska framför arabisk-muslimska män när de anställde personal, sa hälften av dem att de gjorde det.
En studie från 2007 av Moa Bursell vid Stockholms universitet drog slutsatsen att jobbansökningar med namn som uppfattades som etniskt svenska hade dubbelt så stor chans att bli kallade till intervju jämfört med ansökningar från personer med utländskt klingande namn, trots identiska kvalifikationer. En nyare studie från 2012 som använde arabiskklingande namn och svenskklingande namn, och justerade för att göra arabiskklingande sökande mer kompetenta och karismatiska, fann att ansökningar med svenskklingande namn fortfarande fick fler återuppringningar.
En rapport från 2013 av Swedish Muslims in Cooperation Network, har kallat omfattningen av diskriminering av muslimer på arbetsmarknaden för alarmerande.
Inom utbildning Forskning innefattade undersökningar av ungdomars attityder till islam i skolan redovisade att de som gick tredje året på gymnasiet var mer positivt inställda till islam än de i lägre årskurser. De som kände någon muslim personligen hade en mer positiv inställning. Ungdomar födda i Sverige var mer negativt inställda än de födda utomland. Barn till akademiker eller föräldrar med högre tjänsteyrken var mer positiva. Ungdomar med högre betyg och bättre trivsel i skolan var mer positiva. Eleverna på individuella program har en stark negativ inställning till muslimer. Rapporten skriver"Granskning av undervisningsmaterial kan också ses som ett preventivt arbete. Det som hittills gjorts i Sverige är begränsat, men visar att det finns en hel del fördomar som sprids i skolböcker och bidrar till både antisemitism och islamofobi."Otterbeck och Bevelander skriver att läroböckerna i religionskunskap bygger på ett vi- och dom perspektiv där kristenheten är norm och övriga religioner och trosinriktningar betraktas som främmande. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv framträder här en islamofobisk diskurs i skolan.
En annan studie från 1993 var Kjell Härenstams doktorsavhandling Skolboks-islam : analys av bilden av Islam i läroböcker i religionskunskap. Avhandlingen är det svenska bidraget som svar på en islamiska vetenskapsakademin vid Universitetet i Köln initiativ till ett europeiskt forskningsprojekt Islam in Textbooks. Avsikten var att belysa den bild av islam som olika europeiska länders läroböcker ger. Härenstam drog slutsatsen att läroböcker ofta framställer islam som "militaristisk". SOU 206:40 redigerad av Lena Sawyer och Masoud Kamali från 2006 visade att skolornas läroböcker beskrivs andra religioner än kristendom, som de andra, främmande och avvikande och islam beskrivs som en monolitisk religion där det bara finns en uppfattning Koranen. Man skriver inte om olika tolkningar av koranen som gett upphov till olika grupper inom islam. Masoud Kamali redigerade SOU 2006:73 Den segregerade integrationen där den misslyckade integrationen beskrivs. Zahra Bayati visade att segregation i samhället ofta rekonstrueras i utbildning, till exempel i sammansättningen vid grupparbeten då invandrarelever kan segregeras,
I media Ylva Brune uppsats Diskriminering i Nyheterna och Bladet i SOU 2006:21 drog slutsatsen att invandrare och muslimer i synnerhet möter skildringar i media där de framställs som "andra" och beskrivs med stereotyper ofta kopplade till våldsamma unga män med invandrarbakgrund. Den statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen publicerade en rapport 2015 där man i slutsatsen skrev:Även om inte alls alla artiklar i materialet handlar om våld eller beskriver muslimer som våldsamma, så är det totala intrycket av materialet att nästan allting som 9 skrivs om islam och muslimer på något sätt är förknippat med problem. Det kan vara spänningar i samhället, eller att ”positiva” artiklar skrivs ur en negativ utgångspunkt,
I rättssystemet Det finns inga lagar i Sverige som direkt riktar sig mot muslimer, men antiterroristlagen från 2003, som i Sverige infördes sent och på EU:s initiativ. Denna lagstiftning har främst kommit till på grund av Sveriges folkrättsliga och EU-rättsliga förpliktelser. Ytterligare förändringar i det svenska regelverket kommer som en följd av ett EU-direktiv om terrorism, som nyligen har antagitsEnligt SVT hade 2011 26 personer gripits och 15 häktats enlig lagstiftningen mellan 2003 och 2011. 7 dömdes i tingsrätten men bara 2 blev dömda i hovrätten. Situationen vad gäller fällande domar har förändrats sedan 2011 vilket framgår av ett examensarbete. Chefen för åklagarkammaren för säkerhetsmål Tomas Lindstrand menade att sju domar i tingsrätten av elva åtalade pekar på att det funnits skäl för åtal. Författaren och journalisten Jan Guillou menade att:Terrorlagarna gäller bara folk som heter Mohammed, det gäller inte för vita.Anarkosyndikalisterna verkar inte hålla med Jan Guillou utan ser lagstiftningen som repressiv och även riktad mot vänsterorganisationer.
Brottsförebyggande rådet publicerade en rapport 2008 där de drog slutsatsen att muslimer har mindre utsikter att få en objektiv behandling i brottmål. Informanter i studien uttryckte att det finns en tendens att misstro muslimska misstänkta, särskilt om de är män. Studien fann att stereotyper mot muslimer finns i alla delar av det svenska rättssystemet.
I politiken Enligt den amerikanska journalisten J. Lester Feder är invandringskritiker i Sverige ofta rädda för att de muslimska invandringen ska leda till att "nationen [kommer att] kollapsa under tyngden av muslimsk invandring". Feder skrev sin artikel i maj 2017 efter Donald Trumps yttrande You look at what’s happening last night in Sweden. … They took in large numbers [of immigrants]. They’re having problems like they never thought possible.I artikeln skildrar Feder den högernationalistiska rörelsen i Sverige som en viktig inspiratör internationellt genom vit makt musik redan på 1990-talet. Han skildrar sedan framväxten av alternativa medier på internet, som han menar har växt fram som alternativ till traditionella politiskt korrekta medier i Sverige. Bland dessa nämner han forumet Flashback som redan 2007 hade trådar som diskuterade invandrares brott riktade mot svenskar. Han tar sedan upp internetmedierna Avpixlat och Fria tider. Feder menar att dessa invandrarkritiska medier har haft stor betydelse för påverkan på den svenska politiken och i Sverigedemokraternas växande popularitet. Islamofobi har varit ett stort inslag deras invandrarkritik.
Svenska Akademiens utdelning av Nobelpriset i litteratur till Peter Handke, blev kritiserat för att han skulle ha förnekat folkmordet av muslimer i Bosniska. Journalisten Peter Maass på New York Times skrev i en kritisk essä att nobelpriskommittén därigenom tagit ställning för förnekande av folkmords. Men Maas slutsats är att dra rätt långtgående slutsatser med ett svagt faktaunderlag. Handke fick inte nobelpriset för att han förnekat folkmordet i Srebrenica utan för sin litteratur. Handke har inte förnekat händelsen i Srebrenica men kallar den för brodermord istället för folkmord.
Utvecklingen under senare år har präglats av den politiska historien förSverigedemokraterna. De blev redan vid valet 2018 ett stort parti i riksdagen och 2022 blev de näst största partiet i riksdagen. Partiet har varit kritisk mot massinvandringen och islamfientliga Jimmy Åkesson skriver i en debattartikel i Aftonbladet den 19 oktober 2009 dagens mångkulturella svenska maktelit är så totalt blind för farorna med islam och islamisering” ....... ”Som sverigedemokrat ser jag detta [islam och islamisering] som vårt största utländska hot sedan andra världskriget .....,
Hatbrott