John Rafael Uggla, född 2 maj 1870 i Nurmijärvi i Finland, död 8 januari 1954 i Helsingfors, var en finländsk lagman och lantdagsman. Uggla var medlem av Ålandskommissionen, sekreterare för fredsförhandlingsdelegationen i Versailles och i trettio års tid sekreterare för Ålandsdelegationen (1923–1954).

Biografi Uggla var son till övertrafikdirektören Alexander August Uggla och Alma Elvina Tollander. Han gick i skola i Helsingfors och avlade studentexamen 1888 vid Svenska reallyceum i Helsingfors. Tre år senare avlade han rättsexamen och anställdes som auskultant vid Åbo hovrätt. I december 1894 fick Uggla titeln vice häradshövding och i januari året därpå anställdes han som extraordinarie kopist vid senatens ekonomie- och justitiedepartement.

Som medlem av en gammal adelssläkt från västra Götaland representerade Uggla sitt stånd vid lantdagarna 1897–1906. Han verkade även som sekreterare för bevillningsutskottet 1904–1906.

År 1902 flyttade Uggla över till prokuratorsexpeditionen, ämbetsverket i Storfurstendömet Finland under ryska tiden, där han arbetade som kanslist och 1904–1905 samt från augusti 1906 som sekreterare. Med hjälp av ett statligt stipendium undersökte Uggla 1905–1907 en del kriminalpolitiska frågor, såsom verkställigheten av straff och system för identifiering av brottslingar i Frankrike, Tyskland och Skandinavien.

1912 avgick Uggla från sin tjänst efter att ha varit avstängd i fyra månader efter att han vägrat kontrasignera ett ukas om en begränsning av rätten att vistas i Viborg. Därefter arbetade han som biträdande sekreterare för Helsingfors stadsfullmäktige till 1918. Under denna tid undersökte Uggla 1917, på senatens uppdrag, hur ett konsulatsväsen skulle kunna organiseras samt regleringen av de kommunala lönerna i Skandinavien, på uppdrag av Helsingfors stadsfullmäktige.


1919 utsågs Uggla till äldre medlem av lagberedningsutskottets fjärde sektion där han deltog till 1940. Inom utskottet arbetade han i synnerhet med beredningen av flera lagar och förordningar inom kommunallagstiftningen, exempelvis lagstiftningen om stadsplanering. Uggla deltog också som representant för Helsingfors stad och lagberedningsutskottet i internationella kongresser om kommunala frågor. År 1924 erhöll Uggla hederstiteln lagman.


År 1918 var Uggla medlem och sakkunnig vid den internationella Ålandskommissionen och följande år deltog han som expert vid och sekreterare för Finlands delegation vid fredskonferensen i Versailles. 1918–1920 hade Uggla även en del förtroendeuppgifter för utrikes­ministeriet. Hämtad 20 januari 2026

År 1920 erhöll Uggla kommendörstecknet av andra klassen av Finlands Vita Ros' orden och 1945 erhöll han kommendörstecknet av första klassen.

Tillsammans med Artur Tollet utgav Uggla 1930 boken Lagstiftningen angående självstyrelse för Åland, jämte tillhörande författningar. År 1932 publicerade han Stadsplanelagen och byggnadsstadgan jämte tillhörande författningar med förklaringar och två år efter det Selvitys valtionrautateiden Helsingin kaupungissa omistamien alueiden rajoista (En undersökning av gränserna för områden som ägs av Statens järnvägar i Helsingfors stad.)

Utmärkelser

Referenser

Vidare läsning John Rafael Uggla: The Åland Question (1919)

Kategori:Finländska jurister under 1900-talet Kategori:Finländska ämbetsmän under 1900-talet Kategori:Ridderskapet och adelns lantdagsledamöter Kategori:Titulära lagmän i Finland Kategori:Födda 1870 Kategori:Avlidna 1954 Kategori:Män