För andra betydelser, se Kumla (olika betydelser).
Kumla är en tätort i Närke och centralort i Kumla kommun i Örebro län, belägen omkring 15 kilometer söder om Örebro.Byggföretag i Kumla, BYGG.se. Tätorten hade 17 889 invånare år 2023, medan hela kommunen vid utgången av 2024 hade 22 681 invånare.Kumla, Segregationsbarometern, Boverket. Förutom centralorten Kumla ingår tätorterna Ekeby, Hällabrottet, Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp i kommunen.Fakta om kommunen, Kumla kommun.
Dagens tätort växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet, sedan järnvägen mellan Örebro och Hallsberg öppnats 1862.Kumla järnvägsstation, Länsstyrelsen Örebro. Under 1900-talets första hälft växte orten till ett av landets ledande centrum för skotillverkning – vid 1900-talets mitt låg omkring hälften av landets skofabriker i Örebro län, och över 130 olika skotillverkare har funnits i Kumla kommun genom åren.Bland sula, pigg och läst, Arbetaren.Museet, Skoindustrimuseet i Kumla. Arvet efter industrin bevaras i dag av Skoindustrimuseet, inrymt i en före detta skofabriksbyggnad.Skoindustrimuseet, Visit Kumla.
I orten finns sedan 1965 Kumlaanstalten, Sveriges största fängelse och en av landets få anstalter i högsta säkerhetsklass, där många av landets långtidsdömda avtjänar sina straff.Kumlaanstalten 60 år – så har Sveriges största fängelse förändrats, SVT Nyheter Örebro. Strax öster om tätorten reser sig Kvarntorpshögen, ett över 100 meter högt industriminne efter den skifferoljeutvinning som bedrevs i Kvarntorp 1941–1966, numera omvandlat till ett rekreations- och konstområde.Kvarntorpshögens historia, Visit Kumla. Orten är också hemvist för speedwaylaget Indianerna, som tävlar i elitserien och är en av Sveriges äldsta motorsportklubbar, grundad 1936.Kumla Indianerna – officiell webbplats.
Historia Kumla är en gammal kulturbygd och har sitt namn efter kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka. Den bör ha fått sitt namn efter Kumla högar, ett järnåldersgravfält söder om kyrkan.Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 209-210. Under 1620-talet blev byn en kort tid föremål för pilgrimsfärder på grund av Margareta i Kumlas visioner.
Dagens ort växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet vid den 1862 uppförda stationsbyggnaden vid järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Här fanns då huvudsakligen träskmarker på gränsen mellan byarna Kumla, Södra Mos och Fylsta. Ett stort flyttblock, kallat "Barnbrännarestenen", som fram till 1942 låg kvar vid Norrmalmsgatan, utgjorde gränsmarkering mellan byarna. Då det uppfördes låg stationshuset ensligt i skogen långt från Kumla by. Enligt uppgifter var en snickare vid namn Moreus den förste som uppförde ett enskilt hus vid stationen. Hans stuga fanns kvar till 1925, vid korsningen Stenevägen–Kvarngatan, då den revs för att lämna plats för ett affärshus.Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 240-242 Det andra huset i Kumla förutom järnvägsstationen kom att bli P.J. Ekstams affär, som senare kom att inrymma Strömzéns garnaffär och Kumla modemagasin. Efter Ekstams tillkom tre andra lanthandlare: Fosselius & Bergöös affär, Hagendals affär och C.G. Ekmans affär.Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 292 miniatyr|Kumla, 1916. miniatyr|Hagendalsvägen, 1916. Redan på 1870-talet fick Kumla dock sin huvudgata, Hagendalsvägen, genom att spannmålshandlaren Hagendal lät bygga vägen för att bönder i norra och nordvästra delen av socknen inte skulle behöva passera konkurrenten Fosselius & Bergöö när de skulle sälja sin spannmål. Då fanns ingen bebyggelse vid vägen. Den förste att uppföra ett hus vid vägen var en smed vid namn Öhlin, på samma plats där Oskar Lithell senare byggde sitt affärshus. En plankarta över samhället upprättades 1884 och 1885 antogs en brandstadga.
"I Kumla bor det mer skomakare än folk" är ett gammalt talesätt i Närke.Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke, s. 75 Kumlingen Anders Andersson har kallats "partiskomakeriets fader". Till höstmarknaden 1839 tillverkade han fem par näverbottnade skor. Noggrannare studier visar dock att Anders Andersson inte var först – redan på 1820-talet förekom partiskomakeri i Närke, men Kumla socken kom att bli centrum för det tidiga partiskomakeriet i landskapet. 1850 fanns 35 partiskomakare i Kumla socken, 1872 hade antalet stigit till 450 och år 1900 var de 1 070 personer. År 1905 fanns 1 240 partiskomakare samt 57 skofabriksarbetare, vilka markerade intåget av den nya tiden.Partiskomakeriet i Närke - 1800-talets skohantverk från "tyskskomakeriet" till de första skofabrikerna, Harald Rydberg i Från bergslag och bondebygd 1970
År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro.Svenska Turistföreningens årsskrift 1930
C.G. Ström i Fylsta, Kumla socken, var den förste att 1899 övergå från partiskomakeri till skofabrik. 1903 övergick även A.G. Andersson vid Kumla station till fabrikstillverkning av skor. Kumla skofabrik startades 1909 av Carl Nilsson.Skoindustrin i Sverige och Örebro län - en krönikemässig återblick på nära hundra år, Sten Egnell i Från bergslag och bondebygd 1970 1910 startade Adolf Eriksson en skofabrik i Kumla, vilken 1914 överläts på bröderna August och Axel Lundholm, som startade AB Lundholms skomanufaktur. 1913 uppförde C.A. Jonsson sin fabrik vid stationen och 1919 uppförde Jonsson & Kjellin sin skofabrik. 1923 tillkom Olsson & Roséns skofabrik och 1932 tillkom Konrad Andersson AB:s skofabrik. I början av 1900-talet uppfördes även Skofabriken Sture av AB Johansson & Björklund i Örebro, men fabriken förstördes 1932 av en förödande brand.Svenska stadsmonografier, Karlskoga - Kumla - Lindesberg - Nora - Askersund, s. 277-278 Av alla dessa fabriker återstår idag Arbesko, som sedan 1839 bedrivit skotillverkning och som numera driver Sveriges enda kvarvarande skofabrik, belägen i Kumla.Arbesko continues to step up, Arbesko (Mynewsdesk), 6 mars 2018 – "Sweden's only shoe factory in Kumla, Sweden". höger|miniatyr|300x300px|Kumla år 1920 Kumla var och är kyrkby i Kumla socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Kumla landskommun. Den 23 maj 1884 inrättades i landskommunen Kumla municipalsamhälle. 1942 utbröts municipalsamhället med kringliggande område ur landskommunen och bildade Kumla stad. Stadskommunen utökades 1967 med resterande delar av Kumla socken/landskommun och uppgick 1971 i Kumla kommun, där orten sedan dess är centralort. I kyrkligt hänseende har Kumla alltid hört till Kumla församling. Orten ingick till 1906 i Kumla tingslag, därefter till 1927 i Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag, sedan till 1948 i Hallsbergs tingslag och slutligen till 1971 i Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Kumla i Hallsbergs domsaga, och från 2001 i Örebro domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Den 1 januari 1900 upphörde Kumla att vara stationssamhälle, och den 28 mars samma år hölls den första municipalstämman. 1901 fastställdes en hälsovårdsstadga och 1910 förrättades det första municipalfullmäktigevalet. 1906 inrättades ett postkontor i Kumla – tidigare hade järnvägsstationen fungerat som sådant – och 1910 uppfördes en saluhall. Redan 1896 anordnades på privat initiativ elektrisk belysning i Kumla, i grosshandlare F.A. Carlssons villa, men det dröjde till 1908 innan allmän elektricitet infördes i samhället. 1914–1915 byggdes Kumlas vattenledningsverk upp.Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 243
Orten har ett lokalhelgon, Sankt Torgil (även kallad Sankt Torkel eller Sankt Torgils) i Kumla, som enligt traditionen var kyrkvärd i den medeltida Kumla kyrka och som ska ha dödats för sin tros skull med kyrkans klockkläpp; hans bild finns bevarad i ett altarskåp från medeltidskyrkan som nu förvaras på Statens historiska museum.Kumla kyrkas historia, Svenska kyrkan i Kumla.Kumla kyrka, Länsstyrelsen Örebro län.
Befolkningsutveckling
Tabellen avser den statistiska tätorten Kumla. Uppgifterna för perioden 1960–2005 kommer från Statistiska centralbyråns tätortsstatistik och uppgifterna för senare år från SCB:s statistik över tätorter. Kumla hade 664 invånare år 1900 enligt statistiken över tätorter och köpingsliknande samhällen. Folkmängden ökade därefter och uppgick till 9 944 invånare 1960 och 10 734 invånare 1970. År 1980 hade tätorten 11 596 invånare. Under 1980- och 1990-talen var befolkningsökningen begränsad. Tätortens folkmängd var 12 186 invånare 1990 och 12 604 invånare 1995. År 2000 uppgick den till 12 592 invånare. Därefter ökade folkmängden från 13 033 invånare 2005 till 14 062 invånare 2010 och 16 663 invånare 2015. Vid 2020 års tätortsavgränsning hade Kumla 17 264 invånare. Vid 2023 års avgränsning hade tätorten 17 845 invånare. År 2015 förändrades tätortsavgränsningen och Kumla kom då att vara sammanvuxen med Hällabrottet. Förändringar av tätortsavgränsningen innebär att förändringar i den redovisade folkmängden mellan två statistikår inte enbart behöver bero på faktisk befolkningsförändring.
Kumla kommun omfattar, utöver centralorten Kumla, tätorterna Ekeby, Hällabrottet, Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp. Vid utgången av 2023 hade Kumla kommun 22 516 invånare. Det innebar en ökning med 37 personer under året. Vid utgången av 2025 hade Kumla kommun 22 665 invånare. Det var 16 färre invånare än året innan. Från den 1 januari 2023 gäller "Kumla 2040 – en grön och blomstrande kommun där livet är gott för alla", kopplad till Översiktsplan 2040.Strategisk trafikplan, Kumla kommun, s. 6. Läst 5 september 2026. Enligt den nya planeringen är målet att kommunen ska ha 28 000 invånare år 2040.Samarbetet i fokus när Kungsparken invigdes, Kumla kommun (Mynewsdesk). Läst 5 september 2026. I februari 2011 antogs översiktsplanen "Kumla 25 000".Större parkering behövs till rescentrum, Kumlanytt, 23 januari 2014
Anstalten
I orten finns fängelset Kumlaanstalten (säkerhetsklass 1), som är Sveriges största fängelse och där många av landets långtidsdömda avtjänar sina straff. Anstalten stod klar 1965 med plats för 435 intagna; idag är kapaciteten ungefär dubbelt så stor, med omkring 800 intagna och över tusen anställda, vilket gör den till en av kommunens största arbetsplatser. Anläggningen byggdes enligt principen att fängelset uppfördes runt en industrilokal, där de intagna skulle arbeta med moderna maskiner och metoder som en del av rehabiliteringen.Fängelser och medier: arbete, arkitektur och teknikutveckling, Tidskrift för Kriminalvård. Sedan starten har anstalten byggts om och byggts ut åtskilliga gånger, bland annat till följd av uppmärksammade rymningar och fritagningar, som massrymningen 1972 och en helikopterfritagning i januari 2004.Sveriges säkraste fängelse – ett lapptäcke, Byggindustrin.Unikt reportage från Kumla, Piteå-Tidningen/PT.se. Som en direkt följd av 2004 års fritagningar uppfördes den särskilt säkra avdelningen Fenix, med förstärkta väggar och specialdesignade lås, vilken öppnade 2009. Anläggningen omgärdas av en böjd, ockragul fängelsemur och ett flera meter högt elstängsel; muren är böjd inåt för att försvåra för intagna att ta sig över den.Kumlakåken växer så det knakar, Publikt.
Byggnader miniatyr|Kumla kyrka, år 1930. Kyrkan, ritad av Jerk Alton, invigdes 1972 och restaurerades 1992. År 1968 brann den föregående kyrkan, ritad av Axel Nyström i nyklassicistisk stil och uppförd 1835, ned. Därefter beslöt man att uppföra den nuvarande kyrkan med de bevarade yttermurarna, men med en moderniserad interiör. På samma plats hade även en ännu tidigare kyrka i romansk stil funnits sedan 1100-talet. Den byggdes ut i etapper under medeltiden, men revs i slutet av 1820-talet. Torgil var kyrkans lokala helgon och blev på sin tid föremål för vallfärder.Kumla kyrkogård, Begravningsplatser.se.