Rafael Leónidas Trujillo, född 24 oktober 1891 i San Cristóbal, död 30 maj 1961 i Santo Domingo i Dominikanska republiken, var en dominikansk politiker som var landets diktator från 1930 till sin död. Han innehade officiellt presidentposten för mandatperioderna 1930–1938 och 1942–1952 men styrde de facto även under mellanperioden samt under sin bror Hector Trujillos presidentskap. Över 50 000 dominikaner och haitier beräknas ha dödats under Trujillos styre, varav hälften under persiljemassakern riktad mot etniska haitier i oktober 1937.

Tidig karriär Rafael Trujillo arbetade från 16 års ålder som telegrafist i tre år innan han började syssla med småkriminell verksamhet, vilket ledde till flera månader i fängelse. Han gick med det dominikanska nationalgardet 1918 och befordrades till löjtnant och vidare ända till general och arméchef inom loppet av nio år.Bernard Diederich (1978). Trujillo: The death of the goat, Little, Brown, s.13 I februari 1930 bröt ett uppror ut mot president Horacio Vásquez och Trujillo slöt ett hemligt avtal med kuppledaren Rafael Estrella Ureña: I gengäld mot att Trujillo beordrade sina trupper att inte stödja presidenten skulle Estrella Ureña låta honom ställa upp i kommande val. Upproret lyckades och Estrella Ureña höll sitt löfte, tillsammans kandiderade de två i det allmänna valet i maj 1930.Nohlen, D (2005) Elections in the Americas: A data handbook, Volume I, s.247 Tack vare att armén systematiskt trakasserade alla motkandidater vann Trujillo med över 99 procent av rösterna och svors in på presidentposten månaden därpå.

Presidentskap Tidigt styre thumb|right|Trujillo med sin andra hustru Bienvenida Ricardo 1934. Omedelbart efter att ha tagit makten inskränktes den redan svaga demokratin och i augusti 1931 förbjöds alla politiska partier förutom det styrande Dominikanska partiet. Alla statsanställda tvingades donera 10 procent av sin lön till statskassan och medborgare pressades att ansöka om partimedlemskap. Partimedlemmar förpliktigades att alltid bära med sig ett medlemskapskort och de som vägrade riskerade att bli arresterade. Trujillo utsåg sig själv till generalissimus 1934 och omvaldes utan opposition som president samma år. En personkult började byggas kring honom och huvudstaden döptes 1936 om till Ciudad Trujillo, provinsen San Cristóbal fick namnet Trujillo och landets högsta bergstopp döptes om till Pico Trujillo. Kyrkor tvingades hänga upp skyltar med slagordet "Gud i himlen, Trujillo på jorden". En djupt rasistisk politik började föras, främst mot etniska haitier i Dominikanska republiken, vilket ledde till en djup konflikt med grannlandet och inte minst dess senare diktator François Duvalier. I oktober 1937 beordrade Trujillo en omfattande massaker av haitier på den dominikanska sidan om gränsen, i vilka 20 000 till 30 000 beräknas ha mördats, huvudsakligen med machetes. Händelserna benämndes "persiljemassakern" som en grym hänvisning till ett påstått sätt för dominikanska trupper att skilja etniska dominikaner från haitier (medlemmar av den senare gruppen hade svårigheter att uttala r:et i perejil, det spanska ordet för persilja).

Perioden 1938–1942 Efter internationella påtryckningar avstod Trujillo från att kandidera i presidentvalet 1938, inte minst på grund av protester mot massakrer på haitier och uteblivna kompensationer till den haitiska regeringen. Utrikespolitiskt stödde Trujillo USA i FN och förklarade Tyskland och Japan krig efter bombningen av Pearl Harbor 1941, en vänskap som med tiden bemöttes kallsinnigt av ledande amerikanska politiker och ledde till en rad för landet försvårande sanktioner.

Senare styre Trujillo valdes dock åter till president 1942 med hänvisning till Franklin D. Roosevelts beslut att kandidera en tredje gång, och tjänade två femårsperioder till 1952. Efter hans andra avgång besatte brodern Hector på posten 1952–1960. Trujillo undertryckte all form av opposition med brutalt våld under säkerhetspolisen SIM och förvandlade Dominikanska republiken till ett familjeföretag med över 65 procent av landets BNP under hans familjs personliga kontroll.Block 1941, pp. 870-72.Dominikanska republiken ur Nationalencyklopedin Trujillo försökte att påverka även andra länders politiska angelägenheter, bland annat genom inblandning i ett mordförsök mot Venezuelas president Rómulo Betancourt, och utsattes själv för ett invasionsförsök den 14 juni 1960 beordrat av den nyinsatte kubanske premiärministern Fidel Castro.

Död Rafael Trujillos storhetsvansinne ledde till sådana brutaliteter att han utsattes för en rad mordförsök och hans liv ändades vid 69 års ålder när han besköts i sin bil av medlemmar av sin egen armé. Diktatorns son och tänkte efterträdare Ramfis Trujillo grep makten efter faderns död och startade en brutal klappjakt på personer som kunde tänkas ha varit inblandade i mordet men blev själv manad att gå i exil av Trujillos allierade Joaquín Balaguer som förblev Dominikanska republikens starke man till sin död 2002.

Familj och privatliv Trujillo levde extremt promiskuöst trots sin status som gift katolik och utdelade oräkneliga medaljer och priser till sig själv. Hans hustrus och barns luxuösa utsvävningar, bland annat inom USA:s societetsliv, utlöste en rad skandaler som gjorde att de råkade i onåd hos fadern.

Trujillo i populärkulturen I boken Bockfesten skriver Mario Vargas Llosa om diktatorns sista timmar, med omfattande tillbakablickar till regimens glansperiod. Trujillos liv och regering spelar också en stor roll i handlingen i Junot Diaz bok Oscar Waos korta förunderliga liv (2007).

Utmärkelser

Referenser och Parsley Massacre

Noter

Externa länkar

Kategori:Födda 1891 Kategori:Avlidna 1961 Kategori:Dominikanska republikens presidenter Kategori:Mördade presidenter Kategori:Män Kategori:Dominikanska militärer Kategori:Personer i Dominikanska republiken under 1900-talet Kategori:Storkorset av Hederslegionen Kategori:Storkorset av särskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden Kategori:Mottagare av Isabella den katolskas orden Kategori:Mottagare av Sankt Gregorius den stores orden Kategori:Kommendörer av Italienska kronorden Kategori:Storkorset av Karl III:s orden Kategori:Mottagare av Södra korsets orden Kategori:Mottagare av Nederländska Lejonorden Kategori:Mottagare av Italienska republikens förtjänstorden Kategori:Mottagare av San Martín Befriarens orden Kategori:Mottagare av Chilenska förtjänstorden Kategori:Mottagare av Ecuadors förtjänsttecken Al Mérito