miniatyr|stående|Sveriges stora riksvapen Kronologisk lista över svenska kungligheter är ett register över alla personer som förekommer i den alfabetiska listan, här uppställda i årtalsordning enligt statschefernas regeringstider, från och med Erik Segersäll. Det har varit vid starten av varje svensk regeringstid - uppstigandet på tronen - som den regentens övriga familj blev eller fortsatte att vara kunglig av Sverige.
Undantag har varit icke-kungliga regenter, riksföreståndare som Jöns Bengtsson och Sturarna, eller en folkets hövding och hjälte (utan formell regentbefattning) som Engelbrekt.
Varje kungafamilj redovisas nedan som sin egen enhet, med regenten först omedelbart i vänstermarginalen och gemåler och anhöriga indenterade därunder. Således visas ensamstående regenter (utan egen familj) på helt vänsterställda rader för sig själva med ingen indenterad under sig.
Där det funnits medlemmar av vissa kungliga familjer som verkar saknas i listan anges en kursiverad förklaring på plats. Kungar som ska stå med som barn i föräldrarnas familjer visas där bara med en kursiverad hänvisning till den egna platsen i listan.
För övriga kriteria, se den alfabetiska listans inledande artikel. miniatyr|stående|Nuvarande tronen från 1650
Sagotiden Ur vad som har kallats sagotiden framträder en rad figurer med namn före 970-talet, som inte kan betraktas som svenska historiska personer eller listas nedan. Vissa tidiga hövdingar som har kallats svenska kungar har emellertid existerat. Några som är säkerställda som historiska personer är 800-talets Anund, Björn och Olof (kung år 854 enligt Rimbert), samt det tidiga 900-talets kungar Ring, bröderna Emund och Erik Ringsson och Emund Eriksson. Några som antagits ha varit historiska är Hugleik och Ottar redan på 500-talet, och Olof som bror till Erik Segersäll och far till dennes brorson Björn (nedan)Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 7-8 (för hela stycket om sagotiden).
Tiden från cirka 970 fram till 1000-talets slut Erik, kung c. 970, även kortvarigt dansk kung, kallad Erik Segersäll Gunhild, drottninggemål c. 980 (Swiatoslawa? - samma person som Sigrid Storråda?), född polsk furstinna i ätten Piast Sigrid, drottninggemål c. 980, kallad Sigrid Storråda (samma person som Gunhild? eller norsk stormannadotter?) Olof – se nästa kung Holmfrid, prinsessa c. 975 dotter (troligen) till kung ErikLars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 9 Emund, prins 970-talet (död ung)Åke Ohlmarks Sveriges hundra konungar Biblioteksböcker, Stockholm 1956 s. 80 Björn, prins död c. 985, brorson till kung Erik ovan, kallad Styrbjörn Starke (Björn den stridbare och starke) Tyri Haraldsdotter, prinsessa 900-talet som gemål till Björn, dotter till Harald Blåtand av Danmark
Olof, kung c. 995 kallad Olof Skötkonung Estrid, drottninggemål c. 1004, född obotritisk furstinna i den tidiga Nikolanska ätten Ingegerd, prinsessa c. 1005, gift storfurstinna av Kiev Anund Jakob – se nästa kung Edla, konkubin (räknas ej som svensk kunglighet) Emund – se kungen c. 1051 Astrid, furstinna c. 1015 som kung Olofs dotter, gift drottning av Norge
Anund Jakob, kung 1022 Gunhild, drottninggemål c. 1028Herman Lindqvist Historien om alla Sveriges drottningar Norstedts, Stockholm 2006 s. 34, född norsk stormannadotter i ätten Ladejarl (enligt vissa källor), kallad Gyda och Guda Gunhild, prinsessa c. 1030, gift drottning av Danmark, även kallad Gyda
Emund, kung c. 1051, kallad bland annat Emund den gamle Astrid, drottninggemål c. 1051, född norsk stormannadotter i ätten Skjalga Dotter av okänt namn? – möjligen gift med nästa kung Anund (Emund? Ingvar?), prins död c. 1056Birger Nerman Sveriges konungar och drottningar genom tiderna AB Svensk Litteratur, Stockholm 1952 s. 129
Stenkil, kung 1061 Gemål av okänt namn, drottninggemål 1061, okänd härstamning, kallad Ingamoder Erik – se kung kallad Stenkilsson död 1067 Hallsten – se kung c. 1070 Inge – se kungen 1079 (okänd maka?) Håkan (enligt vissa källor en son av Stenkil i ett annat förhållande) – se kung c. 1075
Erik och Erik, tronpretendenter, båda döda 1067
Hallsten, kung c. 1070 (makan okänd) Filip – se kungen c. 1112 Inge – se kungen 1118
Anund, kung c. 1070, kallad bland annat Anund Gårdske
Håkan, kung c. 1075, kallad Håkan Röde, möjligen samma person som Blot-Sven Sven, kung runt 1085, kallad Blot-Sven (Sven som firade blodoffer), möjligen samma person som Håkan (makan okänd – möjligen Gyla, änka efter kung Erik Hedning?) Erik? Kol? – son? möjligen kungen c. 1080 Dotter (?) av okänt namn (enligt vissa källor Ceclia-?, mor till kungen 1156 nedan)
Inge, kung 1079, kallad Inge den äldre Helena, drottninggemål c. 1082, även kallad Maer (mö), osäker härstamning Kristina, prinsessa död 1122, gift furstinna av Kiev Ragnvald, prins c. 1100, möjligen samma person som kungen c. 1125 Margareta, prinsessa död 1130, gift dansk och norsk drottning, kallad Margareta Fredkulla Katarina, prinsessa c. 1105, gift prinsessa av Danmark
Från tiden runt år 1100 Filip, kung c. 1112 Ingegerd, drottninggemål c. 1112, född prinsessa av Norge
Inge, kung 1118, kallad Inge den yngre Ragnhild, drottninggemål 1118, född i tidiga Bjälboätten (? börden osäker), kallad Sankta Ragnhild Ulvhild, drottninggemål c. 1120, även c. 1134 till kung Sverker (1130, se nedan), född i den norska stormannaätten Thjotta
Ragnvald, kung c. 1125, kallad Ragnvald Knapphövde (makan okänd) Ingrid, prinsessa c. 1105 dotter till kung eller prins Ragnvald, gift drottning av Norge
Magnus, kung c. 1125, son till kung Inge den äldres dotter, född prins av Danmark, kallad Magnus Nilsson, Numreringen av de svenska kungarna Erik, Knut, Magnus och Sverker: Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 3 Rikissa, drottninggemål c. 1127, även 1149 till Sverker (nästa kung), född furstinna av Polen i ätten Piast
Sverker, kung 1130, kallad Sverker den äldre, Sverker den gamle, Sverker I Ulvhild, se: kung Inge 1118 Johan, prins 1130, kallad Jon och Johan Sverkersson den äldre (makan okänd) Kol, möjligen son till Sverker Burislev, möjligen densamme som Sverkers son Knut, prins c. 1152 död ungWilhelm Karl von Isenburg Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten II Marburg 1965 tabell nr 77 Dotter (?) av okänt namn (Cecilia? – enligt vissa källor maka till kungen c. 1167) Alf (begravd i Vreta klosters kyrka enligt 1700-talskälla) Ulf eller Ubbe Karl – se kungen 1161 Ingegerd, prinsessa död 1204Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 13, abbedissa Helena, prinsessa c. 1137, gift drottning av Danmark (med kung Knut V ovan) Rikissa, se: kung Magnus 1125 Sune,Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 s. 72, 74 & 80, kallad Sune Sik, möjligen ohistorisk (makan okänd) möjligen Ingrid Ylva, prinsessa död 1251, mor till Birger jarl och farmor till kungarna 1250 och 1275 Ulvhild, prinsessa c. 1160, ingift i den tidiga Bjälboätten (Okänd maka till Sverker) Burislev, möjligen densamme som Johans son
Erik, kung 1156, kallad Erik den helige, Sankt Erik, har kallats Erik IX Kristina, drottninggemål 1156, född prinsessa av Danmark Knut – se kungen c. 1167 Margareta, prinsessa död 1209, gift drottning av Norge Filip, prins död e. 1200Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 14 (makan okänd) Erik, prins c. 1172, sonson till kung Erik och farfar till kungen 1229 (makan okänd) Holmger, prins c. 1190 sonsons son till kung Erik och far till kungen 1229Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 14 & 16 Katarina, prinsessa c. 1155
Magnus, kung 1160, kung Inge den äldres barnbarnsbarn, född prins av Danmark kallad Magnus Henriksson Birgitta, drottninggemål 1160, även kallad Brigida, född norsk prinsessa
Karl, kung 1161, kallad Karl Sverkersson, har kallats Karl VII (genom retroaktiv numrering från Karl IX), antagligen Karl I Kristina, drottninggemål 1163, född i den danska adelsätten Hvide Sverker – se kungen 1196 Kristina, prinsessa c. 1166 och nunna
Knut, kung c. 1167, kallad Knut Eriksson, Knut I Gemål av okänt namn, drottninggemål c. 1169, möjligen Cecilia och då dotter till Johan Sverkersson den äldre (1130) Johan, prins död 1205, kallad Jon Knut, prins död 1205 Joar, prins död 1205 Sigrid, prinsessa c. 1188, ingift i den tidiga Bjälboätten Erik – se kungen 1208
Burislev, kung eller tronpretendent c. 1167 Kol, kung eller tronpretendent c. 1169
Från tiden runt år 1200 Sverker, kung 1196, kallad Sverker den yngre, Sverker II Bengta, drottninggemål 1196, född i den danska adelsätten Hvide, även kallad Benedikta Karl, prins död 1198 Helena, prinsessa 1196, ingift i den tidiga Bjälboätten Kristina, prinsessa död 1252, gift furstinna av Mecklenburg Margareta, prinsessa 1196, gift furstinna av Rügen Ingegerd, drottninggemål 1200, född i den tidiga Bjälboätten Johan – se kungen 1216 Ingrid, prinsessa c. 1205, abbedissa
Erik, kung 1208, kallad Erik Knutsson och Erik som överlevde, har kallats Erik X Rikissa, drottninggemål 1210, född prinsessa av Danmark Ingeborg, prinsessa c. 1212, stammoder (gift med:) Birger, prinsgemål c. 1236 de facto och hertig, oftast kallad Birger jarl Rikissa, prinsessa 1238 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg, gift drottning av Norge m. m. Valdemar – se kungen 1250 Magnus – se kungen 1275 Kristina, prinsessa c. 1242 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg Katarina, prinsessa c. 1245 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg, gift furstinna av Anhalt Erik, prins 1251 de facto som son till prinsessan Ingeborg, hertig av Svealand m. m. Ingeborg, prinsessa c. 1253 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg, gift furstinna av Sachsen-Lauenburg Bengt, prins 1254 de facto som son till prinsessan Ingeborg, biskop och hertig av Finland Birgers andra gemål behöll sin titel som dansk änkedrottning men någon svensk titel är inte känd för hennes del. Sofia, prinsessa c. 1214, gift furstinna av Mecklenburg Katarina, prinsessa c. 1215, gift med bröderna Lars och Filip Petersson Marianne, prinsessa död 1252Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 16, gift furstinna av Pommern, kallad Mariana och Marina Erik – se kungen 1222
Johan I, kung 1216
Erik, kung 1222 och 1234, kallad Erik Eriksson och Erik läspe och halte, har kallats Erik XI Katarina, drottninggemål 1244, född i Bjälboätten, kallad Katarina Sunesdotter
Knut, kung 1229, kallad Knut Långe, Knut II Helena, drottninggemål 1229, född i den tidiga danska adelsätten Ulfeldt (Strange) Holmger, prins och tronföljare död 1248 Filip, prins död 1251
Erik – kung för andra gången, se ovan för år 1222
Valdemar, kung 1250 Sofia, drottninggemål 1260, född prinsessa av Danmark Erik, prins c. 1260 (död som liten) Ingeborg, prinsessa c. 1263, gift furstinna av Holstein-Plön Rikissa, prinsessa c. 1267, gift furstinna av Polen Katarina, prinsessa död 1283 Marianne, prinsessa c. 1269, gift furstinna av DiepholzLars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 18, kallad Marina Margareta, prinsessa död 1288, nunna Erik, prins 1272 och tronföljare, sedan riksråd Ingeborg, prinsessa c. 1330 de facto som gift med prins Erik, född i Aspenäsätten Kung Valdemars morganatiska gifte eller giften efter äktenskapet med drottningen räknas inte bland de kungliga.
Magnus, kung 1275, kallad Magnus Ladulås Helvig, drottninggemål 1276, född furstinna av Holstein i ätten Schaumburg Erik, prins 1277 (död som liten) Ingeborg, prinsessa c. 1279, gift drottning av Danmark Birger – se nästa kung Erik, prins 1282, hertig av Södermanland etc. Ingeborg – se regenten 1318