+Mantal i Hakarps socken 1840 Skattehemman Gård MantalBjörstorp1/4Brunnstorp1/4Hulustorp1/2Hökhult1/4Kämparp1/8Stibbarp1Stora Tokarp1Vassarp Västra1/2Bråneryd och Stockeryd1Totalt4 7/8 KronohemmanHuskvarna Gevärsfaktori m. Krutbruket1Kikstorp1/2Råmmarp1/2Hakarps sockens pastorsbostad3/4Totalt2 3/4 FrälsehemmanAmmarp3/8Baggarp1/4Bockamålen1/4Eskilstorp1/4Fagerslätt1/2Gunnestorp1/2Höggärdet1/2Hagstensgärdet1/2Ingelycke1/4Knutstorp1/4Kixtorp1/4Läxarp1/2Rosendahl1Dalskog (Raten)1 3/4Smedstorp1Svineryd1/2Slögestorp1/2Stutstorp1/4Lilla Tokarp1/2Vassarp Östra1/2Vissmålen1/4Hakarps säteri2 1/2Gruveryd(nuv. Göransbergs säteri)2Stensholm3Totalt18Totalt 25 5/8 I Hakarps socken har det funnits ett hundratal torp och backstugor fördelade på drygt 30 gårdar. I artikeln ingår gårdar och torp som har legat i det nuvarande området för Hakarps socken och den omfattar därför även Egnahem, Stensholm och Pettersberg. Den största gården i Hakarps socken är Stensholms säteri. Andra större gårdar är Hakarps säteri och Göransberg.

Ortnamnsforskning har visat att Hakarps socken bebyggdes relativt sent. Förmodligen kom de första bebyggarna under övergången från vikingatid till medeltid. Under 1700-talet byggdes många torp, och 1860 fanns det ungefär 100 stycken vilka betalades genom dagsverken. År 1943 förbjöds dagsverke som betalningsform, vilket medförde att många torp friköptes.

Historia

Det är svårt att räkna det exakta antalet torp och gårdar som har funnits i Hakarps socken. Det är något enklare att räkna antalet gårdar, som uppgår till lite drygt 30 stycken. Antalet torp rör sig om över en bit över 100 stycken, minst.

Under 1700-talet blev torp vanliga på större gårdar, och byggandet av dem ökade alltjämt. Under mitten av 1800-talet kulminerade bebyggelsen, som resulterade i 100 torp och backstugor år 1860. De som bebodde torpen ägde varken huset eller marken de brukade, utan arrenderade det genom dagsverken hos markägaren. Dagsverkena utfördes inte bara av mannen i torpet, utan emellanåt även av kvinnor och barn. Ju större torp, desto fler dagsverken. När torparna inte längre klarade av att utföra dagsverken måste de flytta från torpet. De fick då flytta in i en så kallad backstuga som arrenderades av husbonden, där det bodde många äldre, vilket ibland resulterade i trångboddhet. I backstugorna kunde även yrkesmän och hantverkare bo. Till backstugan fanns det sällan jordbruk. När de äldre inte längre orkade bruka jorden var det inte ovanligt att deras barn övertog torpet. Då kunde det hända att de bodde kvar hos sina barn i torpet.

I takt med emigrationen från Sverige till Nordamerika och en ökad mängd industrier minskade antalet torp, och de revs ofta som ett resultat av detta. Dagsverkena minskade som betalning för bostad, för att år 1943 förbjudas. Det ledde till att många torp friköptes och många blev fritidshus. Många hus som stod tomma är ruiner med enbart grundstenar kvar.

Mantal år 1840

1840 beskrev Peter Wieselgren i sitt verk Ny Smålands Beskrifning att Hakarps sockens skattehemman bestod av 4 7/8 mantal. Socknens kronohemman bestod av 2 3/4 mantal. Frälsehemmanen hade 18 mantal, vilket gav ett totalt mantal på 25 5/8 i socknen. Återpublicering av Wieselgrens verk från 1844-1846

Gårdsnamn

Ortnamnsforskning visar att även om Hakarps socken har gamla fornfynd, så dröjde det länge innan man fick en fast befolkning. I närliggande Skärstad finns äldre ortnamnsefterled, vilket visar att området fick en fast befolkning tidigare. Som ett resultat därav var Hakarp under medeltiden tillhörande Skärstad. Många gårdar ändrade genom åren marginellt gårdsnamnets stavning, varför man vid forskningen använder sig av det ursprungliga namnet. De första gårdsnamnen som finns från Jönköping kommer från stadens tänkebok från 1456–1548. Där nämns år 1458 "Hakatorp" och "Hwassatorp", och samma stavning återkommer 1546. Därigenom vet man att Hakarp förr i tiden har gått under benämningen Hakatorp, och att Vassarp har hetat Hwassatorp. Den första fullständiga beteckningen kommer från Gustav Vasas jordeböcker på 1530-talet. Dessa har nedskrivits efter uttal och inte stavning, varför det ofta är den ursprungliga formen som finns i böckerna. Många av namnen innehåller dock ord som man inte vet betydelsen av. Ett exempel på det är gårdsnamnet "Raten", den gård som idag heter Dalskog.

I Hakarps socken är gårdsnamnen oftast en sammansättning med -torp eller -arp som efterled. 19 av ungefär 30 gårdar innehåller sådana efterled och är sammansatta på samma sätt. Torp har här betydelsen en gård som först hörde till en annan gård, men som senare blivit självständig. Torp som ortnamnsefterled är särskilt vanligt från tiden efter vikingatiden när söner till bönder bröt ny mark, och döpte nyodlingen med torp som efterled. I dessa fall består oftast den första delen av ett namn, namnet på gårdens första ägare. Efterleden -arp har uppstått genom att man sammandragit a och torp.

Själva namnet Hakarp är det ursprungliga namnet på en gård där Hakarps kyrka byggdes. Byn hette, som ovan nämnt, först Hakatorp. Hakatorp är omnämnt 1458 och 1546. 1548 skrivs Hakarp första gången. Det har dock ändrats något, och former som Hakorp, Haggetorp, Hakketorp med flera, är representerade i jordeböckerna. "Haka" är genitiv av namnet Hake, vilket ger gården betydelsen "Hakes torp".

Gårdar och torp

Ammarp miniatyr|Ammarps gård Gården Ammarp, , är ett 3/8 mantal frälse som i Älvsborgs lösen fått namnet "hallna kiörkiohemman". Genom tiden har gården haft många olika ägare, och på grund av dess ålder, med omnämnelse så tidigt som under 1500-talet, har många olika delningar skett. 1652 var en okänd enskild tjänare hemmansägare. 1662 tog Israel Ridderhjelm över gården, innan 1684 Gabriel Wetterberg och så vidare. Till gården Ammarp hör torpen och backstugorna Norrängen, Berghem, Ammarpstorp, Sörängen och Bäckalyckan. Namnet finns belagt sedan 1542 års jordebok och har sedan dess förekommit i några olika varianter, såsom Ammatorp, Åmarp, och Amatorp. Namnet kommer förmodligen från mansnamnet Amme, kortform av Amund eller Ambjörn, i fornsvensk genitivform.

Torp

miniatyr|Torp i Ammarp miniatyr|Norrängen Ammarpstorp låg i den sydöstra delen av gårdens ägor, och var det äldsta av torpen, med anor åtminstone till år 1682. Torpare arrenderade gården med dagsverken som betalning till år 1860 när Ammarps ägare började bruka torpets åkrar. Torpet beboddes då av en skomakare, som fick börja betala hyra för torpet istället. Torpet revs år 1922 eller 1923 och idag återstår bara ruiner. År 1845 uppbådades torpet Berghem till en skräddare vid namn Jonas Johansson. Hyran bestod av 36 dagsverken om året. 1861 flyttade han till Bäckalyckan, och skräddaren Samuel Fredrik Samuelsson övertog torpet till år 1869 vartefter de flyttade till backstugan Sörängen. Johansson flyttade då tillbaka till torpet. När han flyttade därifrån år 1877 blev torpet tomt och revs därefter. Torpruinerna är fortfarande synliga.

Norrängen nämns första gången i husförhörslängderna från år 1831 skriven till Isak Ljungqvist med fru. De bodde där till 1847 när det övertogs av en Johan Hagström. Hans dotter, Anna Lena Hagström, sköt den sista vargen i Hakarp med lodbössa år 1847 genom fönsterrutan. När både herr och fru Hagström avlidit, år 1877, togs torpet över av Ammarps ägare. Johansson, som även bott på Berghem och Bäckalyckan, övertog därefter torpet. Då hans dotter med man skulle flytta till torpet byggdes ytterligare en våning. Han avled 1901 och svärsonen dog 1904. Svärsonens änka, och således Johanssons dotter, bodde kvar i torpet till in på 1920-talet. 1921 flyttade skomakaren Johan Nyström in i torpet. Sedan hans död år 1925 har ägare bytts flera gånger, och byggnaden är fortfarande bebodd.

Åkerlyckan "Bäckalyckan" låg i ägornas sydvästra hörn, samt den närliggande backstugan Sörängen, där Johan Andersson med föräldrar bodde. När Andersson skulle flytta ut uppförde han ett hus på åkerlyckan, som kom att kallas just Bäckalyckan. När han flyttade till Råmmarp flyttade Johansson från Berghem in i torpet. När Johansson flyttade från torpet såldes det till Fredrik Johansson som var mjölnare i Ebbes kvarn. Han blev känd för att ha skapat ett stort kristet intresse i Hakarp. När han avled 1902 drev hans fru med son jordbruket, och 1912 övertog hans dotter torpet. Hon drev det med sin man till 1927 när det övertogs av bröderna Eklöf, och sedan till Gustaf Rosell år 1930. Han brukade torpet till 1973 när han dog. 1981 övertogs torpet av en ny familj, som fortfarande äger det.

Sörängen låg ungefär 100 meter norr om Bäckalyckan, och uppbådades 1847 av Johan Hagström. Den första familjen att flytta dit var Anders Petterson med fru och två barn, där de bodde i knappt 20 år tills frun avled år 1866. En av döttrarna övertog backstugan, och hon bodde där med sin man Sven Svensson till efter missväxtåren 1867–1869 vartefter de emigrerade till Wisconsin i USA. Samuel Samuelsson flyttade då dit från Sörängen, där de bodde till 1872. Carl Johan Pohl flyttade då till torpet, tills han avled 1895, vartefter stugan revs. 100 meter nordöst om stugan flyttades 1903 en stuga med samma namn av den före detta militären Anders Snyggs son August Pohl (inte släkt med tidigare Pohl i stugan). Den hade byggts av Snygg på Slögestorps marker, men flyttades till Ammarp. Efter Pohls död gick torpet till Ammarps ägare. Idag kallas den Pohlastugan, och ägs av en familj.

Baggarp

Baggarp, , är ett 1/4 mantal frälse som först finns nedtecknat från 1543 som ett nybyggt torp. En Erik Gyllenstierna ägde torpet från år 1590, och överlät det till sin dotter Anna med man vid sin död. Hennes dotter övertog sedan torpet. Under 1600-talet bytte torpet gård ett antal gånger. 1700 köptes torpet av Nils Arvidsson Hägerflycht och år 1703 av Gustaf Bonde. Till Baggarps ägor hör torpen Nystorp, "Nybygget", Katrineholm samt gården Baggarp. Gårdens namn kallades förut "Baggatorp" och är fornsvenskt genitiv av mansnamnet Bagge, ett öknamn.

Torp

Trehundra meter väster om själva gården Baggarp låg torpet Nystorp. Den första gången man vet att torpet är omnämnt är 1715 då skräddare Johan Larsson, bosatt i torpet, enligt kyrkoböckerna fått en dotter. Han avled 1747. Efter Larsson bosatte sig en annan skräddare, Zackris Johansson, i torpet, där han bodde i knappt fyrtio år med sju födda barn. 1787 bosatte sig Jonas Månsson med familj i torpet, följt av Anders Mårtensson. När han avled 1809 bodde änka med barn kvar i torpet, vartefter Baggarps ägare snart övertog bruket av åkrarna. 1848 bosatte sig Mårtenssons son Anders Andersson i torpet. Han flyttade därifrån julen 1867. Torpet revs förmodligen därefter på grund av dess dåliga skick, och Andersson avled 1870.

1844 uppfördes söder om Baggarp backstugan Nybygget. Anders Andersson byggde stugan, och överlät den efter några år till Jonas Larsson. Han bodde där till 1863 när han dog, och hans dotter med man övertog backstugan. Stugan bestod av ett rum med öppen spis som användes som både kök, sovrum och verkstad. Det fanns en kammare med ingång från stugan som innehöll en långsäng och som enbart användes av gäster. Det fanns även en mindre hall. Dottern blev änka 1869, och hon själv dog 1907. Hennes dotter i sin tur levde kvar i stugan. Hon flyttade därifrån 1915 vartefter stugan revs. Det finns fortfarande kvar grundstenar.

Baggarps ägare år 1871, fjärdingsmannen Sven Svensson, sålde huset det året, och styckade samtidigt av en bit mark söder om huset. Han uppförde där ett boningshus med ladugård. Detta boningshus fick namnet Katrineholm, och han bodde där med sin fru resten av sitt liv. De båda avled 1884. Stugan såldes då för att nedmonteras, och marken återgick till Baggarp. Huset byggdes upp igen på Nygatan 5 i Huskvarna, för att återigen rivas. På Katrineholms mark står idag en enfamiljsvilla.

Björstorp