Kiruna stad var en tidigare kommun i Norrbottens län. Centralort var Kiruna och kommunkod 1952–1970 var 2484.
Administrativ historik Den 23 december 1908 inrättades Kiruna municipalsamhälle inom Jukkasjärvi landskommun. 40 år senare, den 1 januari 1948 (enligt beslut den 24 oktober 1947), fick Kiruna stadsrättigheter och hela den ytmässigt stora landskommunen ombildades därmed till Kiruna stad, samtidigt som municipalsamhället upplöstes.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 99 Detta var en av de sista stadsbildningarna i Sverige och ledde till att Kiruna därmed blev Sveriges största stad till ytan. Befolkningen i den nya staden var 17 947 invånare den 31 december 1947, varav 10 287 bodde i det tidigare municipalsamhället.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.
1 januari 1971 gick Kiruna stad samman med Karesuando landskommun för att bilda den nya Kiruna kommun.
Judiciell tillhörighet I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Gällivare domsaga och Jukkasjärvi och Karesuando tingslag.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende hörde Kiruna till de två församlingarna Jukkasjärvi och Vittangi.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0179 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 vilket innebär koden också använd för Jukkasjärvi socken.
Stadsvapnet Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1949. Vapnet förs idag av den nuvarande Kiruna kommun. Se artikeln om Kiruna kommunvapen för mer information.
Geografi miniatyr|Vy över Kiruna från gruvberget Luossavaara. Kiruna stad hade den 1 januari 1948 en area på 14 136,75 km², varav 13 181,10 km² var land. Stadens yta ändrades inte under dess existens.
Tätorter i staden 1960 TätortFolkmängdKirunaTuolluvaaraVittangiJukkasjärviÖvre SopperoSvappavaaraLainioMasugnsbyn Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 88,2 procent.
Näringsliv miniatyr|Kiirunavaara, med malmvagnar från LKAB i förgrunden. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt: 32,8 procent av befolkningen levde av gruvbrytning 17,9 procent av industri och hantverk 14,9 procent av jordbruk med binäringar 13,9 procent av samfärdsel 8,7 procent av offentliga tjänster m.m. 6,2 procent av handel 1,2 procent av husligt arbete 4,4 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 28,3 procent med gruvbrytning.
Befolkningsutveckling
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1948–1951 Ragnar Malmström (s) 1952–1963 Hjalmar Nyström (s) 1964–1966 Ragnar Malmström (s) 1967–1970 Rolf Dahlström (s)
Drätselkammarens ordförande
1948–1951 Hjalmar Nyström (s) 1952–1963 Ragnar Malmström (s) 1964 Hjalmar Nyström (s) 1964–1970 Wigert Karlsson (s)
Mandatfördelning i valen 1950-1966
Se även Jukkasjärvi socken
Referenser Fotnoter
Kategori:Indelningar i Kiruna kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Norrbottens län