Andrakammarvalet i Sverige 1896 hölls i Sverige 1896.

Valsystem Valsättet var en blandning av indirekta och direkta val. I 130 av landsbygdens 150 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 46 stadsvalkretsarna. Resterande 20 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 80 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (22 mandat), Göteborg (9 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (2 mandat) och Gävle (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.Riksdagsordningen 1866 Av folkmängden den 31 december 1895, 4 919 260, hade 309 889 (6,3 %) rösträtt.

Valresultat Valrörelsens mest uppmärksammade inslag var att en fraktion inom Lantmannapartiet – de agrarkonservativa – som höll på en sträng protektionism, en kärv hållning mot Norge och återhållsamhet, bedrev sin egen valrörelse för sina hjärtefrågor. Resultatet av andrakammarvalet blev dock att de återkom till Andra kammaren riksdagen 1897 med ungefär oförändrad styrka.

Det blev dock en viss förskjutning till höger på landsbygden jämfört med andrakammarvalet 1893. Valets mest uppmärksammade händelse var att lantmannen Olof Jonsson i Hov blev utslagen på grund av sina bondeväljares missnöje med hans glidning högerut. Jonsson hade varit drivande i sammanslagningen av Gamla lantmannapartiet och protektionistiska Nya lantmannapartiet. Detta sågs som ett svek av många liberaler som ägnade extra resurser på att slå ut Jonsson.

Bland de som valdes in i andra kammaren fanns bland annat liberalen samt den blivande statsministern Karl Staaff. Valet är också historiskt på grund av att den förste socialdemokraten Hjalmar Branting valdes in på en liberal lista. En annan invald riksdagsman var Alfred Petersson i Påboda, sedermera fyrfaldig jordbruksminister.

Partivis Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1897 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats.I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

PartiRöstfördelningMandatRösterElektorerAntal+/- Lantmannapartiet42 947492128nytt Folkpartiet12 750031nytt Frihandelsvänliga centern5 091016nytt Friesenska klubben2 92507nytt Bondeska klubben1 99603nytt Socialdemokraterna20601nyttPartiet bildades redan 1889, men var nytt i riksdagen. Obundna16 7193544-5 Övriga51 073143--Antal giltiga röster133 707670230<span style="color:green">+2Ogiltiga röster1 8762Totalt135 583672

Ideologisk tillhörighet Röster (%)The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell MandatRiksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international +/- Protektionister 38,6 98 +12 Frihandlare 38,0 73 -3 Socialdemokrater 1 +1 Högerfrihandlare 23,4 58 -8 Totalt 100,0 230 +2

Valdeltagande Antal Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 41 576-41 576 Landsbygden 94 0074 90598 912 Hela Sverige 135 583140 488

Andel Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 63,0-63,0 Landsbygden 43,916,640,6 Hela Sverige 48,445,3

Kommentarer

Källor Den svenska historien, band 13 : Emigrationen och det industriella genombrottet

Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International. Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1894-1896

Fotnoter

Kategori:1896 i Sverige Sverige 1896