Hemvärnet är en del av Försvarsmakten och utgörs av krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka och ytövervaka. Hemvärnsförbanden verkar över hela konfliktskalan, från insatser i fred och kris till väpnad strid i krig, och upprätthåller militär närvaro i hela landet. På så vis bildar Hemvärnet en nationell och territoriell bas för försvaret och skyddet av Sverige.
Alla som är med i Hemvärnet är frivilliga. I stället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning. Avtalet innebär samtidigt att det är plikt som gäller vid höjd beredskap eller krig.
De allra flesta som är en del av Hemvärnet har genomfört värnplikt eller militär grundutbildning. Det finns även specialister, som exempelvis sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare, utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas via de frivilliga försvarsorganisationerna, till exempel Försvarsutbildarna, Bilkåren, Svenska Lottakåren eller Frivilliga Motorcykelkåren. Därefter placeras specialisterna i hemvärnsförbanden.
Hemvärnet leds av rikshemvärnschefen.
Historia
Tidiga föregångare Redan vid Riksdagen 1624 beslutades att både stads- och landsbygdsbefolkningen skulle försvara hembygden vid krigshot. Denna ordning, kallad Borgarbeväpning, betraktas som en föregångare till hemvärnet. Den sista borgarbeväpningen upplöstes 1870, då Stockholms borgerskaps militärkårer avskaffades.
Bildandet av hemvärnet (1939–1945) När krigshotet ökade 1939 i samband med Andra världskriget växte oron i Sverige. Värnpliktsarmén hade begränsade resurser, och det ställdes krav på lokala skyddsstyrkor. Flera skytteföreningar bildade hemvärn på eget initiativ, bland annat i Tärnsjö, Lit och Morlanda under januari 1940.Östersunds-Posten 22 januari 1940. Under våren 1940 grundades hemvärn i Skåne, exempelvis i Tågarp, Barkåkra, Genarp, Oderljunga och Klippan. Dessa initiativ stred dock mot dåtidens lag om militära skyddskårer.Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 35–43
miniatyr|Hemvärnskompani i Lund, 1940. miniatyr|Hemvärnet övar i Ystad 2015.
Försvarsviljan var stark och regeringen agerade snabbt. Den 29 maj 1940 beslöt riksdagen att bilda Hemvärnet. Vid denna tid hade även Danmark och Norge ockuperats av Tyskland. Hemvärnet organiserades för både ungdomar utan genomförd värnplikt och äldre över värnpliktsåldern. Efter några veckor kunde överste Gustaf Petri räkna in nära 90 000 frivilliga.
Utrustning och organisation under krigsåren Till en början saknades uniformer. Hemvärnsmän bar endast armbindel med landstormsmärke och, i bästa fall, ett m/96-gevär eller en hagelbössa.Hemvärnets historik Vapenbristen var svår, men efter fredsslutet mellan Finland och Ryssland 1940 återlämnades 77 000 m/96-gevär, vilket löste problemet.Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 62
Ett uniformsreglemente infördes 1940. Befäl fick m/39-uniform, övriga hemvärnsmän fick överdragsuniform m/1940. Den ersattes 1941 av m/1941. Vinterutrustning och hjälmar tillkom successivt.Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 66–68 Det dröjde till 1950 innan alla fått m/39-uniform.
Efterkrigstiden och kalla kriget (1945–1989) Efter kriget fick hemvärnet nya uppgifter och utvecklades organisatoriskt. Under 1940-talet startades Tidningen Hemvärnet, Hemvärnets stridsskola grundades och det första driftvärnet bildades. Under kalla kriget blev bevakningen av mobiliseringsförråd hemvärnets viktigaste uppgift.
År 1964 började hemvärnet tilldelas omsydd fältuniform m/39-58 och permissionsuniform m/60 för befäl. Under 1970-talet infördes fältuniform m/59.Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 124-125
År 1985 bildades det marina hemvärnet. Då fanns cirka 120 000 hemvärnsmän inom 66 bataljoner. Kvinnor fick 1989 möjlighet att bli hemvärnssoldater efter genomgången militär grundutbildning.
miniatyr|Hemvärnssoldater 2015. miniatyr|Hemvärnsuppvisning vid Regementets dag på Revingehed, 2015.
Modernisering och omstrukturering (1990– ) Under 1990- och 2000-talen förändrades både utrustning och organisation. År 1995 ersattes m/96-gevär med Automatkarbin 4. Hemvärnet började nu köpa in egen materiel. Vid sekelskiftet 2000 fanns cirka 70 000 soldater och 60 bataljoner. I och med försvarsbeslutet 2004 inleddes en omställning från invasionsförsvar till insatsförsvar som även påverkade Hemvärnet. Förbanden delades upp i insatskompanier och bevakningskompanier där de förstnämnda tillfördes mer transportkapacitet för att snabbt kunna förflyttas till olika delar av Sverige.
Organisation Stridskraften Hemvärnet, med rikshemvärnschefen i spetsen, består av Rikshemvärnsstaben, Hemvärnets stridsskola samt Sveriges fyra militärregioner med hemvärnsförbanden. Utöver detta har Hemvärnet även 25 musikkårer som arrangerar omkring 600 spelningar per år, inklusive parader, konserter, militärbegravningar och högvakter.
Rikshemvärnschefen ansvarar också för Försvarsmaktens stöd och uppdrag till Sveriges frivilliga försvarsorganisationer. Dessa organisationer rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, bland annat inom Hemvärnet.
Ledning Stridskraften Hemvärnet leds av rikshemvärnschefen. Rikshemvärnsstaben ansvarar för inriktning, produktion och utveckling av stridskraften.
Hemvärnets stridsskola Hemvärnets stridsskola (HvSS) utbildar hemvärnets chefer i strid och ledarskap. De utvecklar taktik, metodik och stridsteknik för hemvärnsförbanden. Dessutom ansvarar skolan för utveckling av ny utrustning, nya utbildningsmetoder och kvalitetsuppföljning.
Militärregionerna Norra militärregionen (MR N): Omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Staben finns i Bodens garnison. Mellersta militärregionen (MR M): Omfattar Stockholms, Gotlands, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Staben finns i Kungsängens garnison. Västra militärregionen (MR V): Omfattar Västra Götalands, Hallands, Örebro och Värmlands län. Staben finns i Skövde garnison. Södra militärregionen (MR S): Omfattar Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Staben finns i Revinge garnison. Militärregionerna ansvarar för markterritoriell verksamhet inom sitt geografiska område. De leder, utbildar och upprätthåller hemvärnsförband samt samordnar civila och militära resurser på lokal och regional nivå. Militärregionerna ansvarar även för att leda den regionala underrättelse- och säkerhetstjänst. På grund av sitt geografiska läge ansvarar Gotlands regemente för dessa uppgifter på Gotland.
Utöver detta finns 22 militärregiongrupper som stödjer med administration och utbildning. Dessa grupper är underställda sina respektive militärregionchefer, utom Gotlandsbataljonen som lyder direkt under Gotlands regemente.
Hemvärnsförbanden Sedan den 1 januari 2012 är Hemvärnet organiserat i 40 bataljoner, en minskning från tidigare 60. Bataljonerna numreras från 10 till 49. De vanligaste förbandstyperna är bevaknings- och insatskompani. Bevakningskompanierna är stationära förband och verkar lokalt medan insatskompanierna är rörliga med mer krävande uppgifter.
Inom Hemvärnet finns också underrättelsekompanier som inhämtar information genom spaning och ytövervakning. Hemvärnet löser även uppgifter i luften och till sjöss längs Sveriges kuster och skärgårdar. Det finns också granatkastarplutoner, CBRN-plutoner, trafikplutoner och pionjärplutoner.
Norra militärregionen Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp 10. hvbat Lapplandsjägarbataljonen Kiruna Lapplandsjägargruppen 11. hvbat Gränsjägarbataljonen Kiruna Lapplandsjägargruppen 12. hvbat Norrbottensbataljonen Boden Norrbottensgruppen 13. hvbat Västerbottensbataljonen Umeå Västerbottensgruppen 14. hvbat Fältjägarbataljonen Östersund Fältjägargruppen 15. hvbat Ångermanlandsbataljonen Härnösand Västernorrlandsgruppen 16. hvbat Medelpadsbataljonen Härnösand Västernorrlandsgruppen
Mellersta militärregionen Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp 17. hvbat Dalabataljonen Falun Dalregementsgruppen 18. hvbat Gävleborgsbataljonen Gävle Gävleborgsgruppen 21. hvbat Upplandsbataljonen Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen 22. hvbat Västmanlandsbataljonen Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen 23. hvbat Attundalandsbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen 24. hvbat Stockholmsbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen 25. hvbat Telgehusbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen 26. hvbat Ulvsundabataljonen Kungsängen Livgardesgruppen 27. hvbat Södermanlandsbataljonen Strängnäs Södermanlandsgruppen 28. hvbat Roslagsbataljonen Haninge Södertörnsgruppen 29. hvbat Södertörnsbataljonen Haninge Södertörnsgruppen
Västra militärregionen Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp 19. hvbat Värmlandsbataljonen Karlstad Örebro-Värmlandsgruppen 20. hvbat Sannahedsbataljonen Örebro Örebro-Värmlandsgruppen 38. hvbat Kinnebataljonen Skövde Skaraborgsgruppen 39. hvbat Kåkindbataljonen Skövde Skaraborgsgruppen 40. hvbat Bohusbataljonen Skredsvik Bohusdalgruppen 41. hvbat Göteborgs södra bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen 42. hvbat Göteborgs norra bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen 43. hvbat Göteborgs skärgårdsbataljon Göteborg Elfsborgsgruppen 44. hvbat Älvsborgsbataljonen Göteborg Elfsborgsgruppen 45. hvbat Hallandsbataljonen Halmstad Hallandsgruppen
Södra militärregionen Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp 30. hvbat Första livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen 31. hvbat Andra livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen 33. hvbat Norra Smålandsbataljonen Eksjö Norra Smålandsgruppen 34. hvbat Kalmarbataljonen Kalmar Kalmar- och Kronobergsgruppen 35. hvbat Kronobergsbataljonen Växjö Kalmar- och Kronobergsgruppen 36. hvbat Blekinge västra bataljon Ronneby Blekingegruppen 37. hvbat Blekinge östra bataljon Karlskrona Blekingegruppen 46. hvbat Södra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen 47. hvbat Malmöhusbataljonen Malmö Skånska gruppen 48. hvbat Skånska dragonbataljonen Helsingborg Skånska gruppen 49. hvbat Norra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen
Gotland Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp 32. hvbat Gotlandsbataljonen Visby
Hemvärnets organisation grafik
Uppgifter Hemvärnets huvuduppgifter är skydda, bevaka och ytövervaka.Hemvärnets organisation , hemvarnet.se, läst 2024-05-23. Hemvärnsförbanden bidrar också till samhällets krisberedskap. Tillsammans med stående och mobiliserande regionala förband utgör hemvärnsförbanden grunden i militärregionernas förbands- och förmågestruktur. Antagningskrav För att bli hemvärnssoldat krävs: Svenskt medborgarskap Fullgjord militär grundutbildning om minst 90 dagar, eller Grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F) samt befattningsutbildning
Godkännas vid säkerhetsprövning av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Säkerhetspolisen Få utlåtande från lokala sociala myndigheter Genomgå bostadskontrollVem kan bli hemvärnssoldat?, mil.se, läst 2024-05-23.
Efter introduktionsutbildning placeras du normalt i närmaste kompani inom din hemvärnsbataljon.
Den som saknar militär grundutbildning kan bli specialist efter: Grundläggande soldatutbildning för frivilliga Specialistutbildning, cirka 14 dagar Introduktion vid förbandet
Utbildning miniatyr|Årsmärke som utdelas om man fullgjort kontraktstiden för året.
Hemvärnssoldater tecknar ett avtal med Försvarsmakten som innebär skyldighet att genomföra: 4 övningsdagar per år i bevakningskompani (cirka 5 000 soldater) 8 övningsdagar per år i insatskompani (cirka 17 000 soldater)
Varje bataljon genomför en årlig krigsförbandsövning (KFÖ) på fyra dagar. Chefer övar upp till 15 dagar per år beroende på befattning. Hemvärnsinsatskompanier har även en särskild övning (SÖF) på fyra dagar. Specialistpersonalen följer utbildningstiden för det kompani de tillhör, till exempel åtta dagar för en bilförare i insatskompani.