miniatyr|Frederic Dannay (till vänster), med James Yaffe (1943). Ellery Queen är en gemensam pseudonym för de amerikanska kusinerna och författarna Manfred B. Lee, född 11 januari 1905, död 2 april 1971 och Frederic Dannay, född 20 oktober 1905, död 3 september 1982. Ellery Queen är dessutom namnet på detektiven som förekommer i de flesta böckerna av författarparet. Under sex decennier skrev de tillsammans närmare femtio detektivromaner. Ellery Queen, Agatha Christie och John Dickson Carr brukar anses vara de tre stora klassiska pusseldeckarförfattarna från genrens guldålder.
Sammanfattning Queens böcker tillhör definitionsmässigt pusseldeckarna, i vilka det anses viktigt att presentera alla ledtrådar för läsarna, så att detektiven och läsarna har samma chans att lösa fallet. I de första nio av Queens romaner förekommer också en utmaning till läsaren strax innan lösningen presenteras. Där uppmanas man lösa fallet med strikt logiskt tänkande och genom att beakta de ledtrådar som beskrivits.
Huvudpersonen i de allra flesta av Queens böcker heter också Ellery Queen, som även han är deckarförfattare och amatördetektiv. Han löser fallen tillsammans med sin far, kommissarie Richard Queen vid New York-polisen, vilken medverkar i många av böckerna. I en av dem, Kommissarie Queens eget fall från 1956, spelar han till och med huvudrollen och Ellery medverkar inte alls.
Fram till 1936 hemlighölls det vilka som gömde sig bakom pseudonymen. Både Dannay och Lee uppträdde offentligt iklädd ögonmask i officiella sammanhang som Ellery Queen (Lee) respektive Barnaby Ross (Dannay, under deras andra författarpseudonym). Men den 3 oktober 1936 avslöjade New York Post till sist deras rätta identiteter.
Queen (främst Dannay) spelar också en viktig roll som deckarkritiker och redaktör, främst genom den månatliga tidskriften Ellery Queen's Mystery Magazine som startades 1941 och som alltjämt publiceras. Tidningen publicerar deckarnoveller såväl av genrens mest kända namn som av debutanter. En svensk variant publicerades under namnet Ellery Queen's kriminalpocket.
En återkommande gimmick i Queen-böckerna är meddelande från den döde, något som Queen också anses ha uppfunnit. Det går ut på att mordoffret strax innan han dog hann skriva ner en kryptisk ledtråd till mördarens identitet (eller på annat sätt meddela sig till eftervärlden), som obevekligen pekar ut mördaren (och ingen annan). Ledtråden måste vara kryptisk eftersom mördaren själv inte ska förstå dess betydelse och därmed avslägsna den från brottsplatsen.
Arbetsfördelningen mellan de två författarna var i stort sett att Dannay tog fram en handling inklusive karaktärer och de ledtrådar som skulle förekomma, varpå Lee byggde ut karaktärerna och fyllde på med dialog och miljöbeskrivningar. Det finns några undantag, men i stort följdes detta arbetssätt under hela Queens karriär.
Under pseudonymen Barnaby Ross skrev Dannay och Lee dessutom fyra deckare med den pensionerade döve teaterskådespelaren Drury Lane som problemlösare mellan åren 1932 och 1933.
Ellery Queens tillkomst
Under en sen vårdag eller tidig sommardag 1928 träffades de båda kusinerna Dannay och Lee för att äta lunch tillsammans på en italiensk restaurang på Manhattan. En av dem hade sett en annons i morgontidningen om en deckartävling där den bästa inskickade romanen skulle erhålla 7 500 dollar. Tävlingen sponsrades av McClure's Magazine och bokförlaget Frederick A. Stokes. Innan lunchen var över hade kusinerna inte bara bestämt sig för att deltaga i tävlingen, de hade också bestämt huvuddragen i intrigen.
Under de följande månaderna arbetade de intensivt med att skriva klart boken. De blev färdiga den 30 december 1928 och lämnade in manuskriptet dagen efter, vilket också var den sista utsatta dagen för tävlingen. Dannay och Lee återgick till sina ordinarie jobb inom reklambranschen.
Efter tre månader ringde de upp den tävlingsansvarige mr Rich på Curtis Brown Litterära agenturfirma och frågade om tävlingen var avgjord. De fick det inofficiella beskedet att de vunnit tävlingen och att det skulle offentliggöras inom några dagar. När detta inte skedde kontaktade de mr Rich igen och han berättade den tråkiga nyheten att McClure's Magazine hade gått i konkurs. Tidningens tillgångar hade övertagits av en annan tidskrift, Smart Set, och deras redaktörer hade beslutat att utse ett annat inskickat bidrag som vinnare, ett manuskript som passade den tidningens kvinnliga läsare bättre.
Men tursamt nog var förlaget Frederick A. Stokes fortfarande intresserade och de erbjöd Dannay och Lee den avsevärt lägre förskottssumman på 200 dollar var, vilket de också accepterade med förbehållet att deras bok åtminstone skulle publiceras före den prisvinnande boken (Murder Yet to Come av Isabel Briggs Myers). Den 15 augusti 1929 publicerades därför The Roman Hat Mystery (på svenska först 1981 under titeln Håll i hatten!). Första upplagan såldes i blygsamma 8 000 exemplar och både Dannay och Lee behöll tills vidare sina jobb och fortsatte skriva under kvällar och på helger. Först efter den tredje romanen Skomysteriet (1931) blev de författare på heltid.
Första perioden 1929–1935 Man brukar dela upp Queens författarskap i fyra olika tidsperioder. Den första perioden sträcker sig fram till och med den sista boken i "Geografi-sviten" The Spanish Cape Mystery (1935), det vill säga de nio första romanerna där en nationalitet alltid ingår i boktitlarna. Den här perioden kännetecknas av komplexa intriger, fyllda av bisarra omständigheter, motsägelsefulla vittnesmål, gåtfulla ledtrådar, alternativa lösningar och mästerlig logik. Just de alternativa lösningarna introducerades i Konsthandlarens kista (1932) och de gick ut på att Ellery Queen i böckerna presenterade en lösning på deckarmysteriet som senare i boken visade sig vara felaktig. Denna procedur kunde till och med hända ytterligare en gång, innan den korrekta lösningen synliggjordes. Senare böcker med den här tekniken märks bland andra Tio dagars underverk (1948) och Dubbelspel (1950).
Queens stora inspirationskälla var den idag närmast bortglömde deckarförfattaren S. S. Van Dine som hade debuterat med The Benson Murder Case 1926. Båda författarnas problemlösare var mer eller mindre snobbiga, arroganta besserwisser-detektiver. Van Dines böcker hade titlar som The Bishop Murder Case och The Kennel Murder Case, medan Queen namngav sina på snarliknande sätt; The French Powder Mystery och The American Gun Mystery. Van Dines detektiv Philo Vance löste sina fall tillsammans med allmänne åklagaren John F. X. Markham, medan Ellery Queen hjälpte sin far Richard Queen som var chef för New Yorks mordkommission.
Under denna period utkom även den klassiska novellsamlingen, The Adventures of Ellery Queen, med berättelser skrivna i samma anda som romanerna.
De tio första böckerna innehåller förord (och ibland efterord) skrivna av signaturen J. J. McC. Signaturen var dock bara ännu en pseudonym för Dannay och Lee och under detta namn berättades det om hur karaktären Ellery Queens liv gestaltade sig numera. Han hade exempelvis givit upp deckarlösandet och levde ett tillbakadraget liv tillsammans med barn och hustru och sin pensionerade far i en liten villa i en italiensk bergsby, men hade behållit lägenheten på Manhattans Västra 87:e gatan som ett slags halvt-om-halvt museum. Vidare sades Ellerys och Richard Queens namn i verkligheten vara något helt annat. Alla dessa påhittade uppgifter förbisågs i senare verk och Ellery förblev både ungkarl och trogen sin bana som amatördetektiv till sista utkomna romanen.
Andra perioden 1936–1940
Under denna period, som kan ses som något av en övergångsperiod, förändrades huvudpersonen Ellery Queen till en mer mänsklig karaktär. Många kallar denna period för Hollywood-eran, då tre av böckerna utspelar sig just där. Romanerna under denna period kännetecknas av enklare intriger samt mer spänningsinriktade och romantiska inslag. Dock tullade författarna aldrig på idén om "fair play".
Novellsamlingen The New Adventures of Ellery Queen innehållande noveller från denna period utkom 1940. I denna samling återfinns Queens kanske finaste prestation i det kortare formatet, Huset som försvann (The Lamp of God) (på svenska återfinns den i volymen Rebus i rött från 1974), som skrevs under första perioden, men alltså inte utkom i bokform förrän i den andra.
Tredje perioden 1942–1958
Den tredje perioden är svårare att känneteckna med en kort beskrivning, även om man kan säga att större vikt över huvud taget läggs vid psykologiska tolkningar. Egentligen kan man se två tydliga spår under denna tid. Den första rör de berättelser som utspelar sig i den fiktiva staden Wrightsville. Hit kommer Ellery Queen för första gången i Mr Queen har otur, och återkommer sedan flera gånger. I dessa berättelser får man följa stadens utveckling från 40-talet fram till 60-talet. Människor lever, föds och dör, och staden återspeglar ett slags genomsnittlig amerikansk stad. I Wrightsville-sviten återfinns romanerna Mr Queen har otur, Svälta räv, Tio dagars underverk, Dubbelspel och The Last Woman of His Life samt ett antal noveller. Även Kungen är död från 1952 har ett trettiosidigt kapitel som utspelar sig i Wrightsville.
Förutom Wrightsville-sviten skrevs under den tredje perioden ett antal romaner som främst har det gemensamt att de utgår från en viss idé och utforskar den. Det kan handla om barnramsor (som i Mord i andra hand, Dubbelspel), seriemördare (Katt med många svansar) eller en karaktärsstudie av Ellerys far, kommissarie Richard Queen (Kommissarie Queens eget fall). Dessutom kom en roman utan anknytning till Ellery Queen-serien ut i form av The Glass Village som är en uppgörelse med de konservativa politiska tendenserna i USA under femtiotalet.
Perioden avslutas med en roman som ursprungligen var tänkt som den sista från författarparet, De tolv julklapparna från 1958. I denna roman återberättas Ellery Queens andra fall – boken tar vid direkt efter debutboken Håll i hatten! – som Ellery då misslyckas med att lösa. Inte förrän trettio år senare får fallet sin lösning. Denna roman är också berättad mer i den stil som är typisk för första perioden, med betoning på det logiska problemet, även om Ellerys karaktär är något mer välrundad här än i de tidiga böckerna.
Under denna period utkom även två novellsamlingar i form av Calendar of Crime och Q.B.I. Den förstnämnda är något av en mindre klassiker, där de tolv novellerna utspelar sig under var sin månad på ett år. Framför allt den avslutande julnovellen Dauphins docka (Dauphin's Doll) är imponerande. Den sistnämnda samlingen innehåller en rad radiomanuskript som omarbetats till korta noveller, ofta inte mer än ett par, tre sidor långa, som närmast kan ses som små pusselgåtor. Dessutom utkom 1945 The Best of Ellery Queen som innehåller ett urval tidigare publicerade noveller samt tre outgivna radiomanuskript.
Fjärde perioden 1963–1971
Om den tredje perioden var något spretig är den fjärde perioden än mer svårkarakteriserad. Om något kan man säga att den är en viss återgång till den mer logiska gåtan från de tidiga romanerna, men under denna period är romanerna långt ifrån så komplexa som under trettiotalet. Dessutom led Manfred Lee under de första åren av denna perioden av mental skrivkramp, vilket betydde att författarparet hyrde in andra författare (Avram Davidson och Theodore Sturgeon) för att skriva färdigt romanerna åt dem. Dock är det viktigt att framhålla att Dannay fortfarande stod för handlingen, och att båda kusinerna noggrant gick igenom romanerna innan publicering skedde.