Långnäbbad marmoralkaSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30 (Brachyramphus perdix) är en fågel i familjen alkor inom ordningen vadarfåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 Fågeln har en benägenhet att sprida sig långt utanför sitt normala utbredningsområde och har påträffats vid flera tillfällen i både Europa och Nordamerika. Den behandlades tidigare som underart till marmoralkan.
Utseende Långnäbbad marmoralka är en 25 cm lång rätt satt alka med smal svart näbb och spetsiga vingar. I vinterdräkt är den vit undertill med svart hätta, nacke, vingar och rygg. I häckningsdräkt är den huvudsakligen brun med blekare fjäderspetsar, vilket skapar ett fjällikt mönster. Undersidan, vanligen under vattenlinjen på en simmande fågel, är vit.
Långnäbbad marmoralka är mycket lik marmoralka. Jämfört med marmoralka har den längre näbb, vit ögonring samt är större och 20 % tyngre. I häckningsdräkt är strupen blek och fjällmönstret är svagare. I vinterdräkt saknar den det vita halsbandet som marmoralkan har.
Utbredning Långnäbbad marmoralka förekommer i nordöstra Asien från Kamtjatkahalvön och Ochotska havet till Hokkaido. De flesta fåglar övervintrar i havet kring norra Japan, några till Sydkorea och södra Japan.
Fågeln är känd för att sprida sig både långt och till platser man normalt inte associerar med alkor. Från Nordamerika finns ett 40-tal fynd,Mlodinow, S. G. (1997). The Long-billed Murrelet in North America. Birding 1997 (12): 460-475. Available online (PDF). hälften av dem från Stillahavskusten där den förväntas, medan resten har setts österut till Florida, Pennsylvania, New Jersey, New York, Massachusetts, North Carolina, South Carolina och Newfoundland, liksom på sjöar och i floder flera hundra kilometer från havet i Colorado, Indiana, Montana, Ohio, Kentucky, Tennessee, Arkansas, Wyoming och Kansas.
I Europa gjordes det första fyndet på ett högst oväntat ställe. Den hittades död i ett fiskenät vid Zürichsjön i Schweiz i december 1997.Maumary, Lionel and Peter Knaus (2000) Marbled Murrelet in Switzerland: a Pacific Ocean auk new to the Western Palearctic British Birds 93:190-199 (denna artikel skrevs när långnäbbad marmoralka fortfarande betraktades som underart till marmoralka) Den har sedermera setts i Devon i England 2006 och i ett vattenreservoar i Rumänien senare samma år.
Systematik Långnäbbad marmoralka och marmoralka betraktades som samma art fram till 1998 när studier visade att den genetiskt stod närmare brunalka.Friesen, V. L., Piatt, J. F., & Baker, A. J. (1996). Evidence from allozymes and cytochrome b sequences for a new species of alcid: the Long-billed Murrelet. Condor 98: 681-690. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt Arten lever huvudsakligen av småfisk, både till havs och närmare land i skyddade vikar. Den tenderar att flytta längre sträckor än marmoralkan. Liksom marmoralkan har den för alkor ett ovanligt häckningsbeteende. Den häckar nämligen inte i kolonier eller ens nära havet, utan istället i gamla barrskogar långt inåt land. Den lägger ett ägg på en tjock lav- eller mossbeklädd gren eller i en bohåla. Ägget värps i en månad, varefter ungen matas i 40 dagar. Den flygga ungen tar sig ensam till havet. Häckningsframgången är relativt sett låg och dödligheten bland ungarna hög.
Status och hot Internationella naturvårdsunionen kategoriserar arten som nära hotad efter att den har minskat i antal de senaste decennierna. De största hoten mot arten är förstörelsen av gammelskog, fiskenät och utsatthet för oljeutsläpp.
Referenser Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Long-billed murrelet, läst 2016-11-03 Noter
Externa länkar
Kategori:Alkor Kategori:Fåglar i palearktiska regionen