Mexico City (staden Mexiko, spanska: Ciudad de México,I vissa spanskspråkiga länder används ibland stavningen Méjico. Real Academia Española rekommenderar stavningen "México", men båda formerna accepteras. tidigare även D.F. för Distrito Federal och i vardagligt tal CDMX) är Mexikos huvudstad. Det är det viktigaste ekonomiska, industriella och kulturella centret i landet, och den största staden med cirka 9,2 miljoner människor 2020 (jämför med 8,8 miljoner invånare 2009). Mexico Citys storstadsområde (Zona Metropolitana del Valle de México) hade cirka 21,0 miljoner invånare år 2009, vilket gör det till ett av de folkrikaste i världen.
Namn Namnet Mexico kommer från det namnet som aztekerna använde om sig själva, "Mexica", uttalat mesjíka [meˈʃika]. Efter den spanska erövringen blev Mexico (uttalat mékjikå [ˈmexiko]) namnet på huvudstaden, och långt senare blev det namnet för hela landet. Vanligtvis kallar mexikanarna staden för Mexico. När det finns risk för förväxlingar används Distrito Federal, förkortat DF (uttalat "De effe"), eller det mer officiellt klingande Ciudad de México, Mexiko stad. När mexikanerna önskar precisera att de talar om landet Mexiko, används oftast "La República Mexicana".
Mexico City har fått namnet Ciudad de los palacios, "palatsens stad". Informellt kallas staden också Anahuac vilket på nahuatl betyder vattenhimmel och är namnet för Mexikodalen. Invånarna kallas "capitalinos" (huvudstadsborna) eller "defeño". Inflyttade till staden kallas chilangos.1994 års Oxford Spanish-English Dictionary
Historia Mexico City ligger i ett område präglat av 3 000 år gammal precolumbiansk (före Christofer Columbus) kultur. Själva stadens historia går dock bara tillbaka till perioden motsvarande europeisk medeltid.
Tenochtitlán Staden grundlades 1326 med namnet Tenochtitlán. Enligt legenden skulle aztekernas långa vandring avslutas på den plats där de såg en örn äta en orm på en kaktus, vilket kan ses i Mexikos flagga. Detta observerades på en ö i Texcocosjön, och där anlade aztekerna sin huvudstad. Där kunde de driva ett rikt jordbruk på öar och anlagda öar, så kallade chinampas.
Den stad som mötte de spanska erövrarna år 1519 kunde mäta sig med de största europeiska städerna och dominerades av en rad pyramider, den största vigd till guden Huizilopochtli. Diken anlades för att skydda staden mot översvämningar och broar byggdes för att få kontakt med förstäderna på fastlandet. Grannön Tlatelolco fungerade som den stora marknaden i staden. Invånarantalet vid denna tid beräknas till omkring 200 000 till 300 000.
Den spanska erövringen Spanjorerna ankom området år 1519. Efter några inledande militärangrepp mot spanjorerna beslutade aztekkungen Moctezuma II att inbjuda dem till huvudstaden. Spanjorerna under Hernán Cortés samt flera tusen allierade krigare från Tlaxcala och Golfkusten tillbringade vintern mellan 1519 och 1520 som Moctezumas gäster. Förhållandet mellan dem och aztekerna blev emellertid allt mer påfrestat, både på grund av spanjorernas törst efter rikedomar och då spanjorerna reagerade negativt på de människooffer som pågick. Det slutade med att Moctezuma först blev tagen som gisslan och därefter dödades av antingen spanjorer eller av missnöjda azteker. Efter Moctezumas död flydde spanjorerna från staden den 30 juni 1520 och två tredjedelar av dessa blev mördade eller offrade till gudarna i det som kallas La noche triste, den sorgliga natten. Cortés kom emellertid undan till sina allierade i Tlaxcala. Samtidigt härjades staden av smittkoppor, en då okänd sjukdom i Amerika, som tog livet av en stor andel av befolkningen. I april 1521 angreps staden av Cortés och ett hundratal spanjorer samt cirka 100 000 stamkrigare från Tlaxcala, Golfkusten och andra fiender till aztekerna. Båtar hade i februari 1521 burits över bergen i delar med hjälp av 20 000 medhjälpare från ursprungsbefolkningen. och sedan byggts ihop och sjösatts vid Tetzcoco. En kanal byggdes även av 40 000 arbetare från urfolken för att kunna anfalla och belägra Tenochtitlan i april. Aztekerna satte sig till motangrepp, och östaden blev belägrad och långsamt nedkämpad. Först den 13 augusti 1521 upphörde striderna, och kanske 40 000 dödades i stadsdelen Tlatelolco, försvararnas sista skans.
Huvudstad i Nya Spanien Staden låg fullständigt i ruiner och blev återuppbyggd från grunden av spanjorerna. Sten från den stora pyramiden användes till att bygga den första katedralen som stod på samma plats. Staden döptes till México och var spanjorernas utgångspunkt vid vidare erövring mot söder, väst och norr. Staden var huvudstad för vicekungadömet Nya Spanien, och tillsammans med Lima i Peru den viktigaste av alla spanska kolonistäder i Amerika. Hela Mexiko, sydvästra delen av nutidens USA, Centralamerika, öarna i Karibien och Filippinerna styrdes från Mexico City. Universitetet grundades 1551 och är bland de äldsta i Amerika. Den första katedralen ersattes av den enorma Catedral Metropolitana från 1573. Under erövringen var emellertid dikena ödelagda varför staden ofta blev utsatt för översvämning. De fuktiga förhållandena gjorde också Mexico City till en osund stad.
Befrielsekriget Upproret mot spanjorerna år 1810 startade i delstaten Guanajuato. Den 30 oktober 1810 slog emellertid upprorsstyrkorna de spanska trupperna vid Monte de las Cruces nära Mexico City och gavs möjlighet att erövra staden. Ledaren Miguel Hidalgo valde senare att inte angripa staden. Först år 1821 blev staden erövrad av Agustín de Iturbide. Under denna tiden hade staden 160 000 invånare och var den största i Amerika.
Självständighet De första årtiondena i Mexico Citys historia som huvudstad i det självständiga Mexiko var ganska turbulenta och staden utvecklades mycket långsamt. Under kejsar Ferdinand Maximilian och president Porfirio Díaz från 1860-talet blev staden förskönad och utbyggd och ett exempel är den enorma avenyn Paseo de la Reforma och kulturpalatset Bellas Artes. Den mexikanska revolutionen från 1910 ledde till stopp i tillväxten och stor nöd bland befolkningen. Från 1920-talet fortsatte staden växa kraftigt, och staden blev förskönad av de stora freskomålningarna skapade i revolutionär glöd.
Staden har under 1900-talet haft en explosiv tillväxt i invånarantalet. År 1950 hade Mexico City 3 miljoner invånare, år 2000 20 miljoner. Idag är dock tillväxten inte lika stark.
Mexico City var värdort för Olympiska sommarspelen i oktober 1968. Spelen hotades av massakern på protesterande studenter i Tlatelolco den 2 oktober, några få dagar före öppningsceremonin. År 1985 dödades 20 000 människor i ett jordskalv som mätte 8,5 på Richterskalan.
Geografi och natur Mexico City är beläget centralt i inlandet i den södra halvan av Mexiko, på en platå ca 2 300 meter över havet. Staden omges av flera vulkaner med toppar på över 5 500 meter över havet; högst är Popocatépetl i syd. Bergen stänger inne luftföroreningarna i storstaden och bidrar därmed till försämring av luftkvaliteten.
Från början låg staden på öar ute i Texcocosjön, men sjön är idag nästan uttorkad. Bara i sydost, i Xochimilco, finns rester kvar av sjön. Uttappningen av sjön och sänkningen av grundvattennivån har medfört att vissa äldre hus sjunker eller drabbas av sättningar, och stora summor pengar satsas på att ta vara på husen. Det finns, trots folkmängden, plats för grönområden innanför stadsgränsen och hela den södra delen av Distrito Federal utgörs av skogsområden.
Geologi Staden ligger i ett jordskalvsområde och mest utsatt för ödeläggelser är området som ligger på den gamla sjöbottnen, däribland stadens centrum. Något tryggare är de stadsdelar som ligger i den södra delen, då de ligger på en fastare grund.
Klimat På grund av höjden över havet har Mexico City ett behagligt subtropiskt höglandsklimat. Endast mellan april och juni blir det mycket varmt mitt på dagen, tidvis över 30 °C, resten av året ligger dagstemperaturen runt 20 °C, något lägre vintertid, något högre sommartid. På sommaren ligger nattemperaturen på 10-12 °C, på vintern kan den gå ned mot noll. Från oktober till maj är det torrperiod, och från juni till september är det regntid då det kan komma kraftiga men kortvariga regn.
Årsmedeltemperaturen ligger på 16,5 °C. Årsnederbörden är i genomsnitt ca 900 millimeter. Maj är den varmaste månaden med 18,6 °C, medan det i december och januari är kallast med 13,8 °C. Mest regn faller i augusti med ett snitt på 194 millimeter, medan det i januari ligger på 10 millimeter.
Stadsdelar
Centro histórico Centralt i Mexico City ligger Zócalotorget. Vid torget ligger stadens gamla katedral, ruiner från den gamla Tenochtitlan och Palacio Nacional. Runt detta ligger Centro histórico, det historiska centrumet, ett område fyllt av kyrkor, palats och hus i kolonialstil. Det historiska centrumet finns uppsatt på Unescos världsarvslista. Mot väst ligger Alameda, ett öppet parkområde med palatset Bellas Artes, huvudscenen för scenkonst i Mexiko.
La Reforma Stadens centrala gata är Paseo de la Reforma. Denna 12 kilometer långa aveny anlades från början av kejsar Maximilian på 1860-talet. Längs denna aveny ligger flera berömda monument, bland annat det mest kända, El Ángel de la Independencia. "Självständighetsängeln" byggdes år 1910 för att fira hundraårsjubileet för Mexikos självständighet, och är starkt inspirerat av Siegessäule i Berlin. Söder om Reforma finns nöjeskvarteret Zona Rosa, med gator uppkallade efter europeiska storstäder (Calle Oslo är en liten bakgata), och elegant shopping och uteliv.
Chapultepec Den berömda höjden Chapultepec, "gräshoppskullen", ligger i utkanten av centrumet. På höjden ligger den 6 km² stora parken med samma namn, med Chapultepecslottet i mitten. Chapultepec var en viktig plats redan under aztektiden, och har sedan dess haft en central roll i landets historia. Idag är parken ett populärt rekreationsområde för stadens invånare och innehåller bland annat stadens historiska museum och en djurpark.
Det nationella antropologiska museet har en bred representation av landets precolumbianska kultur (före Columbus) på bottenvåningen. På övervåningen presenteras hur dessa kulturer ser ut idag. Detta är ett av världens finaste arkeologiska museer och ofta kan besökare få se representanter för totonacfolket visa fram "voladores"-ceremonin (med fyra uppochnedvända flygande män).
Coyoacán Området Coyoacán i söder, som tidigare var en egen stad, är ett annat trivsamt område med restauranger. Här finns både målarparet Diego Rivera och Frida Kahlos hus, "Blå huset", och huset där Lev Trotskij mördades år 1940. I söder ligger också universitetsområdet UNAM, med monumentala väggmålningar från denna konstforms blomstringstid under den första halvan av 1900-talet.
Guadalupe I den norra delen av staden ligger Guadalupebasilikan, den viktigaste pilgrimsplatsen i Amerika. Här visade sig Jungfru Maria sig år 1531 och idag räknas den mörkhyade Vår fru av Guadalope som Mexikos och hela den amerikanska dubbelkontinentens skyddshelgon men även som skyddshelgon för Filippinerna. Hennes romersk-katolska minnesdag är den 12 december.
Xochimilco I det sydöstra hörnet av staden ligger stadsdelen Xochimilco. Här är delar av Texcocosjön ännu bevarade och här finns kanaler mellan så kallade chinampas, parker och odlingar som ligger på konstgjorda öar. Här är det populärt att hyra färgrika båtar så kallade trajineras för att åka på kanalturer.
Politik Staden Mexico City motsvarar administrativt Distrito Federal, det federala huvudstadsdistriktet. Där runtom ligger den separata delstaten México.
Eftersom Mexico City är säte för den federala regeringen i Mexiko har staden en speciell styrelseform. Traditionellt har det inte funnits några ordförande, stadsråd eller stadsstyren i staden då den har styrts direkt av presidenten.