Närke-Värmlands regemente var ett indelt infanteriregemente i svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1812. Regementets soldater rekryterades från Närke och Värmland.

Historia Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Närke och Värmland på 1500-talet. År 1614 organiserades dessa enheter, tillsammans med fänikor från närliggande landskapet Södermanland av Gustav II Adolf till Södermanlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Värmland och fem från Närke. Södermanlands storregemente bestod av tre fältregementen där Närkes regemente och Värmlands regemente var två. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre där Närkes regemente och Värmlands regemente var två. År 1629 bildades dessa två regementen Närke-Värmlands regemente.

I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Närke-Värmlands regemente som det nittonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.Björkenstam (1994), s. 10-11 Regementets första befälhavare var skotten Alexander Leslie.

Närke-Värmlands regemente deltog i kriget mot Polen åren 1655–1657 och därefter i kriget mot Danmark åren 1657–1658. Regementet deltog under Carl X Gustaf i de berömda marscherna över Lilla och Stora Bält i Danmark i januari och februari 1658. Efter freden i Roskilde den 26 februari 1658, blev regementschefen Johan von Essen utnämnd till kommendant i Malmö och regementet fick då också placeringsort Malmö. I januari 1659 blev Johan von Essen befordrad till general (generalmajor) och kommenderad att med regementet ansluta sig till den svenska armén som belägrade Köpenhamn (Carl X Gustafs andra danska krig). Regementet deltog i belägringen av Köpenhamn fram till freden i maj 1660. Johan von Essen var regementschef för Närke-Värmlands regemente åren 1654–1661.

Under stora nordiska krigets tidiga år deltog regementen i undsättningen av Östersjöprovinserna, samt i det polska fälttåget. Av regementets 10 kompanier, var fyra kompanier kvar i Sverige som beredskap mot den västra gränsen. Regementet deltog 1709 i Slaget vid Poltava där det led stora förluster, den 1 juli föll de kvarvarande delarna av regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Det kungliga rådet i Stockholm mottog den 7 september 1709 ett brev från Karl XII, daterat den 11 juli 1709, där han befallde att de regementen i huvudarmén som upplösts genom slaget vid Poltava samt genom kapitulationen vid Perevolotjna skulle nyuppsättas. Samtliga regementen, däribland Närke-Värmlands regemente, skulle ges full utrustning i form av beklädning, vapen, fanor, spel, tält och allt annat tillbehör som de förr hava haft.Törnquist (2015), s. 59

Regementet deltog senare bland annat i slaget vid Gadebusch. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västmanlands regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, där bland annat hela Närke-Värmlands regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen och deltog sedan i fälttåget mot Norge.

År 1779 delades Närkes och Värmlands län till två län. Regementet fortlevde dock fram till 1812, då även det delades och bildade två separata regementen, Närkes regemente och Värmlands regemente.

Fälttåg

1600–1629: Andra polska kriget 1630–1648: Trettioåriga kriget 1655–1661: Nordiska krigen 1674–1679: Skånska kriget 1700–1721: Stora nordiska kriget 1741–1743: Hattarnas ryska krig 1757–1762: Sjuårskriget 1788–1790: Gustav III:s ryska krig 1805–1810: Svensk-franska kriget 1808–1809: Finska kriget

Ingående enheter De kompanier som var förlagd till Närke var Livkompaniet, Majorens kompani och Örebro kompani. De värmländska kompanierna var Överstelöjtnantens kompani, Kristinehamns kompani, Älvdals kompani, Karlstads kompani, Jösse härads kompani, Näs kompani (Näs härads kompani) och Nordmarks kompani. Regementet var därmed näst efter Livgardet det starkaste regementet i Sverige.

–1812

Livkompaniet Överstelöjtnantens kompani Majorens kompani Örebro kompani Kristinehamns kompani Jösse härads kompani Älvdals kompani Näs kompani Karlstads kompani Nordmarks kompani

Förbandschefer Regementschefer verksamma vid regementet åren 1624–1812.

1624–1628: Alexander Leslie 1628–1628: Johan Kinninmunth 1629–1629: Matthias Kagg 1629–1631: Axel Lillie 1631–1643: Tomas Thomson 1643–1653: Johan Gordon 1653–1661: Johan von Essen 1661–1669: Nils Posse 1669–1678: Jonas Gyllenspetz 1678–1678: Carl Hård af Segerstad 1678–1701: Reinhold Rehbinder 1701–1709: Carl Gustaf Roos af Hjelmsäter 1710–1710: Magnus Cronberg t.f. 1712–1717: Pehr Adlerfelt t.f. 1717–1721: Carl Ulrik Torstenson t.f. 1721–1723: Carl Ulrik Torstenson 1723–1728: Johan Carl Strömfelt 1728–1737: Carl Knutsson Posse 1737–1738: Gustaf Gadde 1738–1743: Henric Magnus von Buddenbrock 1743–1748: Carl Henrik Wrangel 1748–1765: Pehr Kalling 1765–1779: Gabriel Spens 1779–1791: Johan August Meijerfeldt 1791–1793: Gustaf Mauritz Armfelt 1793–1812: Carl Johan Leijonstedt

Överstelöjtnanter

1630–1640: Thomas Thomsson 1651: Hans Löfling före 1659: Patrik Thomsson 1659: Jonas Gyllenspets före 1670: Georg Verdlau 1676: Carl Hård 1686: Axel Sparre före 1701: friherre Carl Gustaf Roos okänt år: Johan Cronman 1706: Henrik Johan Rehbinder 1722: Carl Ulrik Torstenson 1727–1735: Johan de Frietzky 1736: Hans Georg Mörner 1737–1742: Johan Bähr 1742: Carl Palmfelt 1751: Carl Johan von Köthen 1756: Fredrik Ribbing 1764: Olof Lindsfelt

Heraldik och traditioner Närke-Värmlands regemente erhöll aldrig några segernamn men den efterträdande enheten Värmlands regemente tilldelades tio, där dessa tio slag utkämpades under namnet Närke-Värmlands regemente. Dessa tio segernamn var Fredriksodde (1657), Tåget över Bält (1658), Lund (1677), Landskrona (1678), Narva (1700), Düna (1701), Kliszow (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Gadebusch (1712).

Namn, beteckning och förläggningsort Namn 1624-??-?? – 1629-??-?? 1624-??-?? – 1629-??-?? 1629-??-?? – 1812-06-07 Förläggningsort och övningsfält Västra fältet (Ö) 1684-??-?? – 1812-06-07 Ombergsheden (Ö) 1684-??-?? – 1812-06-07

Galleri

Se även

Livregementets grenadjärer Närkes regemente Södermanlands storregemente Värmlands fältjägarkår Värmlands regemente Örebro-Värmlandsgruppen Västra fältet, Kristinehamn

Referenser Anmärkningar

Noter

Tryckta källor

Webbkällor

Kategori:Ej längre existerande svenska infanteriregementen Kategori:Värmlands historia Kategori:Närkes historia Kategori:Svenska militära enheter bildade 1624 Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1713 Kategori:Svenska militära enheter bildade 1713 Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1812 Kategori:Svenska indelta infanteriförband