Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken. Språket talas i Armenien, Turkiet, Iran, Syrien, Libanon, Grekland och i Nagorno-Karabach. Utöver det talas armeniska av den armeniska diasporan som är spridd över hela världen. Språket skrivs med ett eget alfabet.
Armeniskan utgör en egen gren i den indoeuropeiska språkfamiljen, där den närmaste nu levande släktingen är grekiskan. Även mellan dessa två är släktskapet mycket avlägset. Antagligen stod det frygiska språket däremot mycket nära armeniskan.
Språket har påverkats starkt av omgivningen och har så många lånord från de iranska språken att de västliga språkvetarna länge trodde att armeniskan var ett iranskt språk. Dessutom har armeniskan många gamla ord vars ursprung är helt okänt, och man antar att de kommit in från utdöda fornspråk som inte lämnat efter sig några skriftliga spår.
Varianter
Armeniskan har två huvudvarianter: östlig och västlig armeniska. Före 1800-talet användes ett klassiskt litteraturspråk, det så kallade grabar eller krapar, som alltjämt hörs i den kyrkliga liturgin. Sedan dess har det dock i annat skriftligt bruk fått ge vika för moderna öst- och västarmeniska litteraturspråk, även om dessa har berikats med klassiska element.
Förenklat vilka som talar västlig armeniska respektive östlig: de armenier som kommer från Armenien och andra före detta sovjetrepubliker eller från Iran talar vanligtvis den östliga dialekten. de armenier som har sitt ursprung i nuvarande östra Turkiet (ibland kallat historiska Armenien), men som nu är spridda över hela världen talar vanligtvis västlig armeniska.
Det bör även påpekas att i bland annat USA och Kanada är den armeniska folkgruppen blandad av både väst- och östtalande. Västarmeniskan talas även av spridda grupper i före detta Sovjetunionen, även om den förhärskande varianten där är den östliga.
I Sovjetarmenien genomfördes på 1920-talet en rättskrivningsreform, som inte har accepterats av diasporan vare sig i Iran eller på andra håll. Skillnaderna mellan äldre och nyare rättskrivning är relativt små: den som lärt sig läsa armeniska enligt det ena systemet klarar också av det andra.
Alfabet miniatyr|Armeniskt manuskript, från någon gång runt 500-talet, enligt vår tideräkning. mini|Den första tryckta armeniska Bibeln från 1668, här uppslagen på Ordspråksbokens inledning. Det armeniska alfabetet uppfanns av patriark Isak den store och Mesrop Masjtots år 405. Alfabetet behövdes bland annat för att kunna översätta Bibeln till armeniska. Till en början bestod det av 36 bokstäver men senare tillkom två stycken, nämligen bokstäverna Օ och Ֆ. Som de flesta indoeuropeiska språk skriver man från vänster till höger. Ordningsföljden på bokstäverna tros vara inspirerad av grekiskan. Alfabetsordningen börjar med A (som kopplas till Astvadz, "Gud") och slutade med K (som kopplas till Kristos, "Kristus").
Tecken IPANamnTranskription NumerisktvärdeV.g.Östarm.Västarm.ALA-LCISO 9985SvenskԱ ա[ɑ][ɑ]այբajbaaa1Բ բ[b][pʰ]բենbenbbb2Գգ[g][kʰ]գիմginggg3Դդ[d][tʰ]դաdaddd4Ե ե[ɛ], [jɛ][ɛ], [jɛ]եչjetjeee, je (initialt)5Զզ[z][z]զաzazzz6Էէ[ɛ][ɛ]էeēēe7Ըը[ə][ə]ըթetěëe8Թթ[tʰ][tʰ]թոtot‘t’t 9Ժժ[ʒ][ʒ]ժեzjezhžzj10Իի[i][i]ինիiniiii20Լլ[l][l]լյունljunlll30Խ խ[χ][χ]խեchekhxch40Ծծ[tsʼ][dz]ծաtsatsçts50Կ կ[kʼ][g]կենkenkkk60Հ հ[h][h]հոhohhh70Ձձ[dz][tsʰ]ձաdzadzjdz80Ղղ[ʁ][ʁ]ղատghatghġgh90Ճճ[tʃʼ][ʤ]ճեtjechč̣tj100Մմ[m] [m]մենmenmmm200Յյ[j], [h][h], [j]հիhiyyj, i (efter s, t, z)300Նն[n][n]նուnunnn400Շշ[ʃ][ʃ]շաsjashšsj500Ոո[o], [vo][o], [vo]վոvoooo, vo (initialt)600Չչ[tʃʰ][tʃʰ]չաtjach‘čtj700Պպ[pʼ][b]պեpeppp800Ջջ[ʤ][tʃʰ]ջեdzjejǰdzj900Ռռ[ɾ][ɾ]ռաraṛṙr1000Սս[s][s]սեsesss2000Վվ[v][v]վեվvevvvv3000Տտ[tʼ][d]տյունtiunttt4000Րր[ɹ], [ɾ][r]րեrerrr5000Ցց[tsʰ][tsʰ]ցոtsots‘c’ts6000Ււ[v][v]ուuwww7000Փփ[pʰ][pʰ]փյուրpjurp‘p’p8000Քք[kʰ][kʰ]քեkek‘k’k9000Օօ[o][o]օoōòoՖֆ[f][f]ֆեfefff
Digrafen ու uttalas /u/ och transkriberas 'u'. իւ, med modern ortografi յու, uttalas /ju/ och transkriberas 'ju'. Vanliga ligaturer: ﬓ (մ+ն, mn), ﬔ (մ+ե, me), ﬕ (մ+ի, mi), ﬖ (վ+ն, vn), ﬗ (մ+խ, mch), և (ե+ւ, ev, jev).
Fonologi
Protoindoeuropeiska tonlösa klusiler är aspirerade i protoarmeniskan, en av de saker som har kopplats samman med glottalteorin, som bland annat förde fram idén att så skedde även i protoindoeuropeiskan.Se James Clackson, Indo-European Linguistics, An Introduction (2007, Cambridge)Robert S.P. Beekes, Comparative Indo-European Linguistics, An Introduction (1995, John Benjamins)Oswald J.L. Szemerényi, Introduction to Indo-European Linguistics (1996, Oxford)
Betoning I armeniskan betonas alltid den sista stavelsen, såvida den inte innehåller , då den näst sista stavelsen betonas. Exempel: ɑχoɾˈʒɑk, mɑʁɑdɑˈnos, giˈni, men vɑˈhɑgən och ˈdɑʃtə.
Vokaler Modern armeniska har sex monoftonga vokalljud.
Främre Central Bakre Orundad vokal Rundad vokal Orundad vokal Rundad vokal Stängd i ի i u ու u Mellan ɛ ե, է e, ē ə ը ë o ո, օ o, ò Öppen ɑ ա a
Konsonanter
Tabellen nedan listar det östarmeniska konsonantsystemet. Klusilerna och affrikatorna har en särskild serie med aspiration (transkriberad med ett grekiskt spiritus asper) efter bokstaven: , , , , . Varje fonem i tabellen representeras av tre symboler. Den översta visar fonemets uttal enligt det internationella fonetiska alfabetet (IPA), därunder står motsvarande bokstav i det armeniska alfabetet, och underst den latinska translitterationen enligt ISO 9985.
bilabiallabio-dentalalveolarpost-alveolarpalatalvelar /uvularglottal klusil"In some publications, the voiceless plosives are also defined as ejectives or glottalised. Glottalised plosives occur in various Armenian dialects and can also be found in the Eastern Armenian vernacular based on the Yerevan dialect, but according to normative grammars, SMEA [Standard Modern Eastern Armenian] shows no glottalised voiceless plosives." Jasmine Dum-Tragut. Armenian: Modern Eastern Armenian. London Oriental and African Language Library, 2007, ISSN 1382-3485; s. 17p bպ բp b t dտ դt d k ɡկ գk g aspirerad klusilpʰփp’ tʰթt’ kʰքk’ nasalmմm nնn frikativ f vֆ վf vs zս զs zʃ ʒշ ժš ž χ ʁխ ղx ġhհh affrikativ t͡s d͡zծ ձç jt͡ʃ d͡ʒճ ջč̣ ǰ aspirerad affrikativ t͡sʰցc’t͡ʃչč flapp ɾրr j-յ-y tremulant rռṙ lateral approximant lլl
Namn Det är vanligt att armeniska efternamn avslutas med suffixet -յան, -jan. Det transkriberas, likt ryskan, som ian efter s, t och z. Formen yan används främst i engelskan.
Indoeuropeisk språkjämförelse
Armeniska är ett indoeuropeiskt språk, och många av dess protoindoeuropeiska arvord är kognater med ord i andra indoeuropeiska språk, som till exempel svenska, engelska, latin, grekiska och sanskrit. Den här tabellen listan bara några av de tydligaste kognater som armeniskan delar med andra indoeuropeiska språk
Armeniska Engelska Latin Persiska Grekiska Sanskrit PIE mayr "moder" mother (< FE mōdor) māter "moder" mādar "moder" mētēr "moder" mātṛ "moder" "moder" hayr "fader" father (< FE fæder) pater "fader" pedar "fader" patēr "fader" pitṛ "fader" "fader" eġbayr "broder" brother (< FE brōþorBokstaven 'þ' användes i det fornengelska alfabetet, innan det slutligen ersattes av "th".) frāter "broder" barādaṛ "broder" phrātēr "broder" bhrātṛ "broder" "broder" dowstr "dotter" daughter (< FE dohtor) dukhtaṛ "dotter" thugatēr "dotter" duhitṛ "dotter" "dotter" kin "kvinna" queen (< FE cwēn "drottning, kvinna, fru") kiana "fornpersiska: kvinna, fru" gunē "kvinna, fru" gnā/jani "kvinna" "kvinna, fru" im "min" my, mine (< FE min) meus, mea, meum "min" man/min "min" emeo "min" mama "min" "min" anown "namn" name (< FE nama) nōmen "namn" nōm "namn" onoma "namn" nāman "namn" "namn" owt' "åtta" eight (< FE eahta) octō "åtta" (h)asht "åtta" oktō "åtta" aṣṭa "åtta" "åtta" inn "nio" nine (< FE nigon) novem "nio" noh "nio" ennea "nio" nava "nio" "nio" tas "tio" ten (< FE tien) (< protogermanska *tekhan) decem "tio" dah "tio" deka "tio" daśa "tio" "tio" ačk' "öga" eye (< FE ēge) oculus "öga" chačm "öga" ophthalmos "öga" akṣan "öga" "att se" armownk "armbåge" arm (< FE earm "kroppsdelar nedanför axeln") armus "axel" arenj "armbåge" arthron "led" īrma "arm" "foga samman" çownk "knä" knee (< FE cnēo) genū, "knä" zānu "knä" gonu "knä" jānu "knä" "knä" otk' "fot" foot (< FE fōt) pēs "fot" pā "fot" podi "fot" pāda "fot" "fot" sirt "hjärta" heart (< FE heorte) cor "hjärta" galb "hjärta" kardia "hjärta" hṛdaya "hjärta" "hjärta" kaši "skinn" hide (< FE hȳdan) cutis "skinn" pust "skinn" keuthō "jag gömmer mig" kuṭīra "hydda" "gömma sig, dölja" mowk "mus" mouse (< FE mūs) mūs "mus" mūṣ "mus" mus "mus" mūṣ "mus" "mus, liten gnagare" kov "ko" cow (< FE cū) bōs "nötkreatur", "ko" gov "ko" bous "ko" go "ko" "ko" šown "hund" hound (< FE hund) canis "hund" sag "hund" kuōn "hund" śvan "hund" "hund" tari "år" year (< FE gēar) hōrnus "från detta år" yare "år" hōra "tid, år" yareOrdet "yare" (år) i sanskritkolumnen kommer från det indoiranska språket avestiska. "år" "år" amis "månad" moon, month (< FE mōnaþ) mēnsis "månad" mah "måne, månad" mēn "måne, månad" māsa "måne, månad" "måne, månad" amaṙ "sommar" summer (< FE sumor) samā "årstid" "den varma tiden på åretyear" ǰerm "varm" warm (< FE wearm) formus "varm" kerm "varm" thermos "varm" gharma "hetta" "varm" lowys "ljus" light (< FE lēoht "ljus") lucere, lux, lucidus "att skina, ljus, klar" ruz "dag" leukos "ljus, skinande, vit" roca "skinande" "ljus" howr "flamma" fire (< FE fȳr) umbriska pirOrden "pir" (eld) och "utur" (vatten) i latinkolumnen kommer från det italiska språket umbriska. "eld" azer "eld" pur "eld" pu "eld" "eld" heṙow "fjärran" far (< FE feor "fjärran") per "genom" fara "bortom" pera "bortom" paras "bortom" "genom, över, bortom" helowm "jag häller" flow (< FE flōwan) pluĕre "regna" pur "hälla" plenō "jag tvättar" plu "att simma" "flöde, flyta" owtem "jag äter" eat (< FE etan) edūlis "ätbar" xur "äta" edō "jag äter" admi "jag äter" "att äta" gitem "jag vet" wit (< FE wit, witan "intelligens, att veta") vidēre "att se" old persian vida "kunskap" eidenai "att veta" vid "att veta" "att veta, att se" get "flod" water (< FE wæter) umbriska utur "vatten" rōd "flod" hudōr "vatten" udan "vatten" "vatten" gorç "arbete" work (< FE weorc) urgēre "driva" kar "arbete" ergon "arbete" varcas "aktivitet" "att arbeta" meç "stor" much (< FE mycel "stora, många") magnus "stor" mega "stor" megas "stor" mahant "stor" "stor" ançanot' "konstig, okänd" unknown (< FE uncnawen) ignōtus,Prefixet "o-" motsvaras av "in-" och "i-" i latin, och "an-" och "a-" i grekiska och sanskrit, vilket motsvarar protoindoeuropeiskans *n-. ignōrāns "okänd, okunnig" ajñāvi "främling, okänd" agnōstos "okänd" ajñāta "oänd" "inte" + "att veta" meṙaç "död" murder (< FE morþor) mortālis "dödlig" marg "död" / morde "död" ambrotos "odödlig" mṛta "död" "att dö" mēǰteġ "mitt" mid, middle (< FE mid, middel) medius "mitt" meyan "mitt" mesos "mitt" madhya "mitt" "mitt" ayl "annan" else (< FE elles "annan, annars, annorlunda") alius, alienus "annan, en annan" allos "annan, en annan" anya "annan" "bortom, annan" nor "ny" new (< FE nīwe) novus "ny" now "ny" neos "ny" nava "ny" "ny" dowṙ "dörr" door (< FE dor, duru) foris "dörr" dar "dörr" thura "dörr" dvār "dörr" "dörr, port" town "hus" timber (< FE timber "träd använda som byggnadsmaterial, struktur") domus "hus" khone "hem" domos "hus" dama "hus" "hus" berri, berel "fertil, bära" bear (< FE beran "föda") ferre, fertilis "bära, fruktbar" bar "föda" pherein "att bära" bharati "bära" "att bära"
Referenser
Litteratur
Eggenstein-Harutunian, Margret: Lehrbuch der armenischen Sprache. Helmut Buske Verlag, Hamburg 1997. Sakayan, Dora:Modern Western Armenian for the English-Speaking World. Arod Books, Montréal 2000.
Noter
Kategori:Subjekt–objekt–verb-språk