Feministisk filosofi kallas filosofi som bedrivs med ett feministiskt perspektiv. Den feministiska filosofin är ingen enhetlig skola utan karaktäriseras just av det feministiska angreppssättet, något som ofta står i skarp kontrast till den traditionella filosofin. Mary Wollstonecraft (1759–1797) kan anses vara en av grundarna till både feminismen och den feministiska filosofin.
Feminism och fokus Feministisk filosofi kännetecknas, oavsett dess inriktning i övrigt, av ett belysande av kvinnors identitet, intressen, sexualitet och position i samhället. Det handlar bland annat om att visa på att kvinnors tänkande och handlande inte är underställt mäns diton. Samtidigt arbetar de feministiska filosoferna med att lyfta fram orättvisor, genom historien, orättvisor som bedöms exister på grund av den patriarkalt dominerade kulturen.
Det som studeras inom den här mångskiftande filosofiska skolan kan vara kroppen, klass, arbete, familj, reproduktion, jaget, sexualitet och strukturerna i samhället. Feministiska filosofer har bidragit till sätta feministisk ton på diverse övergripande ämnen, inklusive naturvetenskap, globalisering, mänskliga rättigheter, rasism och populärkulturen.
Filosofer inom olika skolor Feministiska filosofer återfinns både inom den analytiska och kontinentala traditionen. Bland de analytiska feministiska filosoferna återfinns tänkare som Martha Nussbaum och Marilyn Friedman. Inom den kontinentala traditionen torde Simone de Beauvoir (även existentialistisk filosof) vara den mest välkända, och senare har bland annat framträtt Luce Irigaray och Manon Garcia (även moralfilosof).
En feministisk filosof med existentialistiska utgångspunkter är Nancy Bauer, en som utgår från epistemologi Amia Srinivasan. I Sverige finns både representanter för den analytiska (som Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi) och den kontinentala skolan (som Jonna Bornemark, verksam vid Centrum för praktisk kunskap).
Feministiska filosofer som problematiserat kring pornografi, från olika perspektiv, är den moraliska filosofen Laurie Shrage och den analytiskt färgade Mari Mikkola. En annan moralisk filosof, viktig inom utvecklingen av queerfeminism och den tredje vågens feminism, är Judith Butler.
Det finns även en skola av pragmatisk feminism, där man intresserar sig för att utöka filosofin genom aktivism och det upplevda. Bland viktiga namn finns Alice Chipman Dewey och Jane Addams.
Se även Feministisk vetenskapsteori Systerskap
Källor
Kategori:Feministisk filosofi Kategori:Protofeminism Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner