miniatyr|Pussel-bandet till stöd för personer med autism och Aspergers syndrom Klassisk autism, infantil autism, autistiskt syndrom, eller Kanners syndrom är en historisk diagnos inom genomgripande störning i utvecklingen. Diagnosen blev utdaterad i och med diagnosmanualen DSM-V, och har huvudsakligen ersatts av autismspektrumtillstånd nivå 2–3 med eller utan intellektuell funktionsnedsättning. Klassisk autism är dock inte synonymt med autism nivå 2–3. Dessa nivåer innefattar också andra personer, som inte skulle kunna ha fått diagnosen Klassisk autism..
Klassisk autism är en livslång medfödd eller tidigt förvärvad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär en genomgripande störning i utvecklingen, och tillhör autismspektrumtillstånd. De funktioner som påverkas är både kognitiva och emotionella, vilket bland annat medför nedsättningar inom helhetsförståelse, socialt samspel/kommunikation, planerings- och organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga, minnesfunktioner, beteenden och känslor.
Problemen kan även visa sig i svårigheter att ta in och tolka information. Begränsningar i de individuella förmågorna yttrar sig i olika beteenden som inte är lika vanliga hos personer utan autism. Diagnoskriterierna för autism utgörs av en specifik kombination av begränsningar i socialt och kommunikativt beteende och tydligt repetitivt beteende.
Historik Begreppet autism myntades av den schweiziske psykiatrikern Eugen Bleuler och betyder själv-försjunkenhet eller upptagenhet. Ordet kommer från det grekiska ordet αυτος (Autos), som betyder "själv". Bleuler använde det för första gången 1912 i ett nummer av American Journal of Insanity i samband med de svårigheter som personer med schizofreni kan ha att få kontakt med andra människor. "Autism" i detta sammanhang kallas ibland för schizofren autism, och har knappast något att göra med den autism som diskuteras här. Angående detta uttryckte sig dr Hans Asperger såhär: "Namnet härstammar från autismbegreppet inom schizofreni. I det sammanhanget syftar det på en grundläggande kontaktstörning, som förekommer i allvarlig form hos den schizofrena patienten. Begreppet autism, som myntades av Bleuler, är otvivelaktligen en av de största språkliga och begreppsmässiga innovationerna inom den medicinska terminologin" (Die „Autistischen Psychopathen” im Kindesalter, 1944)
Klassificeringen av autism uppstod inte förrän 1943 när Leo Kanner, doktor på Johns Hopkins sjukhus, studerade en grupp om elva barn och introducerade benämningen tidigt infantil autism. Samtidigt beskrev en österrikisk forskare, Dr. Hans Asperger, en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom. Det globala erkännandet av Hans Aspergers arbete försenades dock på grund av andra världskriget. Faktum är att majoriteten av hans arbete inte blev erkänt förrän 1997.thumb|right|Den biologiska förklaringsmodellen
Inom psykodynamisk teori och praktik från Bruno BettelheimBettelheim, Bruno: The Empty Fortress. Infantile Autism and the Birth of the Self. MacMillan, N.Y. 1967. till Birgitta ZenkerZenker, Birgitta: Autistiska barn. Erfarenheter av behandlingsarbete.W&W 1977. betraktades autism som en typ av barnpsykos orsakad av tidiga traumata, vilket föranledde en psykoterapeutisk behandlingsfilosofi.
Teorier om avvikande kognitiv stil Uta Frith lade 1989 fram en teori om att personer med autismspektrumtillstånd (AST) bearbetar signaler från omgivningen på ett annorlunda sätt. Grundantagandet är att en annorlunda hjärnfunktion skapar en tankeprocesstörning (central kognitiv dysfunktion). Konsekvensen av detta blir en nedsatt förmåga att skapa, förstå och tolka sammanhang, samband och helhet (nedsatt central koherens). Styrkan kan istället bli ett detaljseende/detaljstyrning. Frith har, på grund av forskning inspirerad av teorin, under senare år omformulerat denna till att personer med ASD har en så stark preferens för detaljbearbetning att detta tar överhanden och konkurrerar ut förmågan att bilda sammanhang. I denna revidering ses förmågan till koherens som möjlig att stimulera och stödja, inte som skadad eller obefintlig.
En annan teori som vuxit fram under sent 1980-tal pekar på en nedsatt exekutiv funktion som den centrala problematiken. Denna dysfunktion ska medföra svårigheter som märks inom områden som att ha ett målinriktat flexibelt beteende, planera/organisera ett handlande, hantera och bedöma tid, flexibilitet i uppmärksamhet och anpassningsförmåga. Att dessa nedsättningar skulle vara den centrala problematiken har dock svagt stöd i forskning.
Orsaker
Numera anses genetiska faktorer spela stor roll för utveckling av autism, den så kallade biologiska förklaringsmodellen, men de exakta sambanden är komplicerade.Ronald et al., Journal Of The American Academy Of Child And Adolescent Psychiatry(2006) Autismspektrumbegreppet återspeglar denna heterogenitet. Många forskare tror att problemen med socio-kommunikativt och emotionellt samspel hänger samman med att alla dessa beteenden är beroende av att många delsystem i hjärnan "kommunicerar" bra med varandra, och att just "kommunikation" mellan olika delsystem i hjärnan kan fungera sämre vid autism. Ett sådant komplext system är spegelneuronsystemet inom temporal-, parietal- och frontalloben. Detta system tros vara av stor vikt för utvecklingen av både socialt samspel och kommunikation, och en teori är att det kan vara skadat vid autism.Dapretto et al., Nature Neuroscience (2006)
En svensk studie av normalt utvecklade spädbarn indikerar att spegelneuronsystemet utvecklas före 1 års ålderTerje Falck-Ytter, Gustaf Gredebäck & Claes von Hofsten (2006), Infants predict other people's action goals, Nature Neuroscience 9 (2006) . När författarna senare använde samma metod på barn med autism hittades inte någon skillnad jämfört med en grupp barn med normal utveckling Terje Falck-Ytter (2010), Young children with autism spectrum disoder use predictive eye movements in action observation, Biology Letters 6 (2010). Detta fynd stödjer inte synen att barn med autism har en genomgripande störning i spegelneuronsystemet.
Kännetecken Socialt samspel Bristande ömsesidigt socialt samspel är det som oftast uppmärksammas mest vid autism. Oförmåga till eller undvikande av ögonkontakt är ett vanligt fenomen. Personer med autism uppvisar ofta svårighet att förstå sociala umgängesregler, svårighet eller likgiltighet inför att få kontakt med jämnåriga samt socialt och emotionellt opassande beteende. De har nedsättning i en funktion som kallas intentionalitet av andra graden, "theory of mind".
Förmåga till socialt samspel har man sett hänger ihop med en persons exekutiva funktioner såsom inhibering, flexibilitet, planering, organisering och emotionell kontroll.Leung, R.C., Vogan, V.M., Powell, T.L., Anagnostou, E., & Taylor, M.J. (2016). ”The role of executive functions in social impairment in Autism Spectrum Disorder”. Child Neuropsychology, 22 (3), 336–344. Nedsättningar i de exekutiva funktionerna kan förklara en del av de sociala och icke-sociala kännetecknen för ASD. Akbar, M., Loomis, R., & Paul, R. (2013). "The interplay of language on executive functions in children with ASD". Research in Autism Spectrum Disorders, 7(3), 494–501.
Kommunikation Personer med autism kan ha en försenad eller utebliven talutveckling och kompenserar den inte med icke-verbal kommunikation. Av dem som använder verbal kommunikation är det varierande hur mycket och hur bra de kommunicerar. Det finns de som använder endast några enstaka ord medan andra använder många ord och pratar korrekt men använder mest upprepade fraser. Det finns också de som har välutvecklat och spontant språk, men den gemensamma nämnaren är att de alla har svårt att inleda och hålla en dialog igång och att de har brister i språkförståelsen. Speciellt att förstå språkets djupare mening. Även för dessa personer med välutvecklat och spontant språk är en bokstavlig tolkning av språket vanlig. Exempelvis kan frasen "Kan du öppna fönstret?" tolkas som en ja- eller nej-fråga istället för som en vädjan. Ekolali (ett upprepande av tilltalet i stället för ett svar) förekommer också. Flera studier har visat att kommunikativ förmåga hos barn med autism korrelerar med hur länge de tenderar att fokusera på munnen när de tittar på andras ansiktenTerje Falck-Ytter, Elisabeth Fernell, Christopher Gillberg, Claes von Hofsten.(in press), Face scanning distinguishes social from communication impairments in autismobservation, Developmental Science(in press). Detta fenomen kan observeras även hos barn med normal utveckling, och tros återspegla det faktum att visuell information från munnen hjälper till att segmentera språkljud. alt=Sovande pojke, framför en linje med leksaker, sorterade i storleksordning.|miniatyr|Quinn, en autistisk pojke, och den rad av leksaker han ställt i ordning innan han somnade. Upprepat staplande, eller sorterande av ting, är vanligt beteende hos autistiker.
Beteende För att diagnosticeras med autism måste man uppvisa begränsningar och upprepningar i beteenden, intressen eller aktiviteter. De kan ägna sig åt aktiviteter på ett repetitivt och enformigt sätt som till exempel att rada upp saker efter varandra eller snurra på saker, om och om igen. Något som de sällan ägnar sig åt är spontana lekar eller rollekar. Fixeringar vid saker eller vanor är vanligt hos dem med autism, därför uppstår ofta rutiner som måste upprepas på samma sätt varje gång. Man tror att detta hjälper till att strukturera tillvaron och minska ångesten, och en avvikelse från dessa rutiner kan därför orsaka ett utbrott av förvirring, ilska eller förtvivlan. Förändringar, som att ett objekt har bytt plats, kan överhuvudtaget vara en svår sak att hantera för en person med autism. Barn som är normal- eller välbegåvade kan som äldre uppslukas av enformiga specialintressen som andras födelsedagar, tidtabeller, invånarantalet i ett lands alla kommuner och liknande (jämför: savant). Vanligt är också att barn med autism ofta och utan någon synbar anledning viftar eller klappar med sina händer, vaggar fram och tillbaka och går på tå, (stereotypier, självsuggestion, tics).
Känslor Personer med autism har ofta svårigheter att uttrycka känslor eller att reflektera över andras och sina egna känslor. Ibland förekommer för starka känslomässiga reaktioner eller ingen reaktion alls.
Begåvning Majoriteten av personerna med autistiskt syndrom – 70 % – (AD) har även en utvecklingsstörning. IQ hos personer med Aspergers syndrom (AS), som var en diagnos som fanns med i DSM-manualen tills den femte versionen kom ut år 2013, är i genomsnitt 100, det vill säga normal. De som diagnostiserades med AS ska alltså ha normal till hög begåvning. I diagnoskriterierna för AS står det uttryckligen att den kognitiva utvecklingen ska vara normal under de tre första levnadsåren för att kunna diagnostiseras med AS. Konsensus kring tolkningen av detta är att en tidigt konstaterad utvecklingsstörning ofta utesluter diagnostisering med Aspergers syndrom. Bland barn finns det dock de med diagnosen AS som har haft en normal kognitiv utveckling under de första åren, men som ändå har uppvisat en lätt utvecklingsstörning i skolåldern.
Något som är vanligt för alla personer med autismspektrumstörning är att man uppvisar ett mycket stort intresse av en begränsad mängd sysselsättningar vilket kan leda till specialistfärdigheter som står i tydlig kontrast mot övriga svårigheter.
Avvikande sinnesförnimmelser