Emmaboda kommun är en kommun i Kalmar län.
Emmaboda kommun ligger ungefär lika långt från Kalmar, Karlskrona och Växjö, och har järnvägsförbindelser med samtliga.
Kommunen gränsar till kommunerna Nybro, Tingsryd, Lessebo, Kalmar, Torsås, Karlskrona och Ronneby.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsboda, Långasjö och Vissefjärda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
1930 bildades Emmaboda köping genom en utbrytning ur Vissefjärda landskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Långasjö landskommun i Älmeboda landskommun.
1969 införlivades landskommunerna Algutsboda och Vissefjärda i Emmaboda köping, där Algutsboda församling samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län. Emmaboda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Emmaboda köping samt Långasjö församling ur den då upplösta Älmeboda landskommun, där Långasjö församling samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län.
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår från 1982 i Kalmar domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Geografi Topografi och hydrografi
Naturen i området präglas av skogklädda moränområden, ibland med stora block och klippformationer. Den småkulliga terrängen visar oftast former i moräntäcket, då berggrunden under har slipats ner till en jämn yta. Lyckebyån följer en dalgång som är en av få isälvsavlagringar i området; en annan sådan finns söder om Vissefjärda, känd som Antamåla rör och bestående av stora block. I norra delen av kommunen finns även våtmarksområden. De större mossarna, som Algutsboda fly och Bullefly, utgjordes ursprungligen av sjöar som nu är igenvuxna. En annan typ av våtmark, maderna, uppstår i översvämningsområden längs åar och sjöar. Förr användes maderna för slåtter.
I kommunen finns ett stort antal sjöar. Fler än 100 av dessa är större än en hektar. Tomeshultagölen är klassad som ett Natura 2000-område. Sjön ingår i Lyckebyåns huvudavrinningsområde och avvattnas av vattendraget Linneforsån.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.
Från år 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt– Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.
Tätorter Det finns fyra tätorter i Emmaboda kommun – Emmaboda, Vissefjärda, Johansfors och Långasjö.
Styre och politik Styre I valen 1982, 1994 och 2002 fick Socialdemokraterna egen majoritet.
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av de borgerliga partierna. Detta efter en överenskommelse med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om en "borgfredsuppgörelse". Orsaken till denna uppgörelse var att båda blocken fick lika många mandat i kommunfullmäktige.
ÅrPartier Antal mandat Stödparti 1970-1973 S20 av 41 V 1973-1976Det känns bra att lämna över till yngre krafter nu C M FP KD21 av 41 1976-1979 S20 av 41 V 1979-1982Jonsson (2008), s. 199-200 S KD20 av 41 V 1982-1985 S21 av 41 1985-1988 S20 av 41 V 1988-1991 C M FP MP KD20 av 41 PP 1991-1994 C PP M FP KD22 av 41 1994-1998 S21 av 41 1998-2002 S V22 av 41 2002-2006 S23 av 41 2006-2010 S V22 av 41 2010-2014Styret i Emmaboda kommun kan snart vara klart - P4 Kalmar | Sveriges radio S MP21 av 41 2014-2015S, V och MP bildar majoritet i Emmaboda - P4 Kalmar | Sveriges radio S V MP22 av 41 2015-2018MP-politiker lämnar styrelse S V20 av 41 2018-2018Rossbol lämnar S i protest - Barometern S V19 av 41 2018-2021 C M BA KD18 av 41 2021-2022 C M KD15 av 41 2022-2026 C M KD17 av 41
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SPer AdolfssonFörste vice ordförande SZeljka KrajinovicAndre vice ordförande KDGull-Britt Hellborg
Mandatfördelning 1970–2026 Alla riksdagspartier finns i Emmaboda kommunfullmäktige med undantaget för 2006 då Liberalerna åkte ur fullmäktige och 1991 då Ny demokrati saknades i Emmaboda.
Socialdemokraterna har sedan 1970 varit det största partiet i Emmaboda kommun.
1970-2010 var Centerpartiet det största partiet borgerliga partiet men från 2010 är det största borgerliga partiet Moderaterna. I valen 2002 och 2006 blev Kristdemokraterna det näst största borgerliga partiet som 1970-1994 hade varit det minsta partiet i fullmäktige och Moderaterna som det näst största borgerliga partiet, från 2010 är Centerpartiet däremot det näst största borgerliga partiet.
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande CJohan Jonsson Förste vice ordförande MEmma Åhlander HanssonAndre vice ordförande SMaria Ixcot Nilsson
Lista över kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd. Namn Från Till Politisk tillhörighet Tage Johansson 1970 1973 Socialdemokraterna Lennart Gustavsson 1973 1976 Centerpartiet Anita Jonsson 1976 1988 Socialdemokraterna Lennart Gustavsson 1988 1994 Centerpartiet Karl-Erik Nilsson 1994 2006 Socialdemokraterna Ann-Marie Fagerström 2006 2018 Socialdemokraterna Johan Jonsson 2018 Centerpartiet
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeFörste vice ordförandeAndre vice ordförandeBildningsnämnden MEmma Åhlander Hansson CJenny Rydberg SFrida LarssonBygg- och miljönämnden MThomas Gustafsson CErling Karlsson SDragan PavlovicSocialnämnden MStefan Nyström CLinda Johansson SPer AdolfssonTeknik- och fritidsnämnden CBo Eddie Rossbol MHans Ohlsson SJarkko PekkalaValnämnden KDGull-Britt Hellborg SAnnika Karlsson
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Industri En stor andel av befolkningen i Emmaboda kommun är sysselsatta inom industrin, totalt 43 procent enligt uppgifter från år 2020. De flesta inom tillverkande företag som inom metall, trä- och glasindustri. De största företagen är Xylem-bolagen (ca 1200 anställda), Södra Wood (ca 225 anställda), AMB Industri (ca 200 anställda) samt Emmaboda Glas (ca 45 anställda).
Tjänster och turism I Boda glasbruk finns sedan 2011 designmuseet The Glass Factory i glasbrukets tidigare lokaler.
Infrastruktur Transporter Kommunen har en välutvecklad infrastruktur med flera viktiga väg- och järnvägsförbindelser. Riksväg 25 och 28, samt länsväg 120, är huvudvägarna som går genom kommunen.
Järnvägen Göteborg–Alvesta–Emmaboda genomkorsar kommunen. I centralorten förgrenar sig järnvägen till både Kalmar och Karlskrona.
Emmaboda flygplats ägs av Emmaboda kommun, i samarbete med det Karlskrona-baserade Förlags AB Albinsson & Sjöberg, Nordens största motorförlag. De driver ett motorcenter som är en knutpunkt för motorsportentusiaster och evenemang.
Utvandrarleden sträcker sig genom den sydvästra delen av kommunen.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 427, eller 15,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 009 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 985, eller 10,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 690 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Emmaboda kommun 9 009 personer. Av dessa var 1 244 personer (13,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 1 2 3 : Övriga länder 4 5 6 7 8 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 9 10 Asien: Övriga länder 11 12 Europa utom EU: Övriga länder 13 Afrika: Övriga länder 13 15 16 17 17 Nordamerika 19 20 21 Sydamerika 22 22 Oceanien 22 22 26 Okänt födelseland
Kultur Kulturarv
Bland fornlämningarna i kommunen återfinns Rostocka holme strax öster om Emmaboda vid gården Rostock. Det är en borgruin som omfattar fyra husgrunder och en större källargrop.
I Allgunås by finns flera fornlämningar, däribland en rund stenhög med en diameter på 17 m. Denna lämning kallas Kungagraven och sägnen säger: "I Allgunnås Västergård påstås en kung vara begraven. Han lades enligt sägnen vid sin död i tre kistor; en av guld, en av silver och en av koppar, vilka sattes i varandra. Han fick även sina rikedomar med sig i graven. I samma gård finns ett stenrör (röse) där flera personer uppgivit sig ha sett ljus om nätterna, åtföljt av ett dån. En nu avliden person lät plocka om hela röset för att finna den skatt som han trodde måste finnas där. Men resultatet blev klent, ty ingen skatt blev funnen."
Kommunvapen Blasonering: I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Det fastställdes för Emmaboda köping den 6 november 1952 av Kungl Maj:t. Gaffelkorset syftar på Emmaboda som järnvägsknut. Armborsten kommer från Södra Möre härads 1500-talssigill som innehöll ett sådant. Att armborsten är ospända, liksom i yngre häradssigill men till skillnad från på 1500-talet, symboliserar att området efter Blekinges övergång till Sverige inte längre är en krigshärjad gränsbygd. Det registrerades för kommunen i PRV år 1974.
Även Algutsboda landskommun hade ett vapen (fastställt den 25 mars 1960) vars blasonering löd I fält av silver två korslagda uppåtriktade blå glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa, i nedre vinkeln åtföljda av ett rött topografiskt barrskogstecken. Glasblåsarpiporna syftar på glasblåsning och de fyra glasbruk som fanns i landskommunen, medan barrskogstecknet syftar på skogsbruk. Detta vapen förlorade dock sin giltighet i samband med att landskommunen lades samman med Emmaboda.
Se även Personer med anknytning till Emmaboda kommun
Källor Valmyndigheten Noter
Externa länkar Emmaboda kommuns webbplats
Kategori:Sveriges kommuner