Mörbylånga kommun är en kommun på södra Öland i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.

Alvaret dominerar landskapet i kommunen. Sedan länge har de huvudsakliga näringarna bestått av jordbruk, stenindustri och fiske. En annan viktig näring är turism.

Sedan kommunen bildades i nuvarande form 1971 har befolkningsantalet, med undantag för kortare perioder, ökat. Vid de kommunala valen på 2010- och 2020-talen har Socialdemokraterna och Moderaterna varit de starkaste partierna. Mandatperioden 2022–2026, liksom den föregående mandatperioden, styrdes kommunen till en början av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, men i slutet av 2023 ingick Socialdemokraterna och Moderaterna ett politiskt samarbete och uteslöt Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Administrativ historik Kommunens område inrymmer de tidigare socknarna Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).

År 1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. År 1974 införlivas Torslunda kommun.

Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna Borgholm och Mörbylånga till Ölands kommun har diskuterats och fördes till lokala folkomröstningar 2009 och 2019. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade i båda omröstningarna. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.

Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.

I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.

Topografi och hydrografi

Alvaret och dess alvarmark dominerar kommunen. Den består av en flack berg­grunds­yta av kalksten. Alvaret sluttar svagt mot öster och dess yta är klädd med ett tunt lager av sandig–moig morän. Den är bevuxen med stäppartad vegetation som kompletteras med enstaka enar. Vid till exempel Norra Möckleby finns prov på de cirka år gamla strandvallar, landborg, som återfinns runt om på Alvaret. Den näringsrika berggrunden har på sina håll gett upphov till ädellövskog och kärr med artrik växtlighet utanför Alvaret. En internationellt känd fågelstation finns i Ottenby i söder.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Mörbylånga kommun Hela riket

Naturskydd År 2022 fanns 46 naturreservat i Mörbylånga kommun. Naturreservat Arontorp bildades 1977 och är fem hektar stort. I reservatet växer den fridlysta växten våradonis (arontorpsros) och storviol, den senare unik för Öland. Parteby alvar är ett annat reservat. Det bildades 1992 och är 376 hektar stort. I området finns många historiska lämningar men också växter som brudbröd, axveronika och stor fetknopp.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Algutsrums, Glömminge, Hulterstad-Stenåsa, Mörbylånga-Kastlösa, Norra Möckleby, Sandby och Gårdby, Resmo-Vickleby, Sydölands och Torslunda.

Från 2016 indelas kommunen istället i 18 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:

{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 18 distrikten i Mörbylånga kommun |- | valign="top" |

Algutsrum Glömminge Gräsgård Gårdby Hulterstad Kastlösa Mörbylånga Norra Möckleby Resmo Sandby Segerstad Smedby Stenåsa Södra Möckleby Torslunda Ventlinge Vickleby Ås

Tätorter År 2019 fanns elva tätorter i Mörbylånga kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga.

Nr Tätort Befolkning 1 Färjestaden 5 966 2 Mörbylånga 1 855 3 Skogsby 955 4 Algutsrum 879 5 Saxnäs475 6 Vickleby 452 7 Glömminge och Strandskogen 341 8 Degerhamn 314 9 Gårdby 263 10 Stora Frö och Haga Park 227 11 Kastlösa 206

Styre och politik Styre Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Tillsammans samlade partierna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 behöll den sittande koalitionen makten men kompletterades med Liberalerna och Miljöpartiet. Kommunstyrelsens ordförande, liksom kommunalråd blev moderaten Henrik Yngvesson. Valet 2018 ledde till maktskifte och för första gången fick Socialdemokraterna posten som kommunalråd. De styrande partierna under mandatperioden 2018–2022 var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Efter valet 2022 fortsatte Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet att styra. 8 november 2023 meddelade Socialdemokraterna de bildar nytt styre med Moderaterna från årsskiftet 2023/2024.

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MHenrik YngvessonVice ordförande S Per-Olof Johansson

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SMikael Jonsson GranstedtFörste vice ordförande MUlrik BrandénAndre vice ordförande SDPer Wåhlstrand

Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeBildningsnämnden MLiv Sjärnlöv SAnna-Karin Almqwik CJessica JämtinMiljö- och byggnadsnämnden SCarita Svenras MHans-Ove Görtz CJohan SigvardssonSocialnämnden SKatarina Stjernfeldt MEva Folkesdotter Paradis CEmma HalmeTekniska nämnden MLiv Stjärnlöv SPatric Cronvall CPer-Olov JohanssonValnämnden SSeita Riikonen MLars Paradis CGudrun Mo

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Jordbruk, stenindustri och fiske har sedan länge utgjort de huvudsakliga näringarna på södra Öland. En annan näring är turism. I början av 2020-talet tillhörde kycklinguppfödaren Guldfågeln AB de största företagen i kommunen.

Industri Öland generellt har haft en svag industriell utveckling från 1860-talet och fram tills Ölandsbron anlades. De större arbetsgivarna inom industrisektorn har varit få och koncentrerade till Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. I Torslunda och Mörbylånga har livsmedelsindustrin dominerat och i Degerhamn och Grönhögen har sten- och cementindustrin dominerat. Övriga socknar I kommunen har knappt haft någon industri. Större tidigare arbetsgivare inom industrisektorn har varit bland andra Ölands cement, som bildades 1886 och bestod av två alunbruk. Under 1800-talet var dessa Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser. I första halvan av 1900-talet etablerades industrier i socknarna Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge, vilket påverkade befolkningstrenden positivt. Mörbylånga sockerbruk etablerades 1908 och innebar att ännu en storindustri tillkom. Det lades ner 1992. År 1942 grundades Mörbylånga konservfabrik/Winborgs, som även den var en stor arbetsgivare fram till nedläggningen 1992. Åren 1939–2005 hette Färjestadens största industri Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos. I slutet av 1800-talet fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk i Grönhögen. I början av 1900-talet bildades AB Ölandskalk, som senare blev ortens dominerande företag. Detta bolag inlemmades 1939 i Yxeredbolagets. Det anlade 1940 en Ytongfabrik i Grönhögen, vilken lades ner 1971.

Infrastruktur Transporter I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 1 2 : Övriga länder 3 Asien: Övriga länder 4 5 6 7 8 9 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 10 Europa utom EU: Övriga länder 11 12 13 14 14 Sydamerika 16 Nordamerika 17 Afrika: Övriga länder 18 19 20 20 Oceanien 22 23 24 25 Okänt födelseland 25

Kultur Kulturarv

En stor andel av kommunen är sedan år 2000 skyddat som världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Det sträcker sig från Karlevi i väster till Gårdby i öster och hela vägen söderut. Andra kulturarv är exempelvis Ölands äldsta runsten, Karlevistenen, som restes efter den danske hövdingen Sibbe den gode.

Kommunvapen Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.

Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson.

Se även Personer med anknytning till Mörbylånga kommun

Källor

Externa länkar

Mörbylånga kommun

Kategori:Sveriges kommuner

Kategori:Ökommuner i Sverige