Zagreb (uttal: , före år 1918 internationellt och på svenska främst känt under sitt tyska namn Agram) är huvudstad och största stad i Kroatien. Staden är belägen mellan berget Medvednicas sluttningar och floden Sava i den västra delen av det Pannoniska bäckenet. Vid den senaste folkräkningen år 2011 uppgick stadens invånarantal till 790 017 invånare varav 688 163 invånare bodde i tätorten.
Den kroatiska huvudstaden är landets politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt. Zagreb är en industristad med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av sydöstra Europas största och äldsta universitet (Zagrebs universitet) som grundades år 1669.
Etymologi Namnet 'Zagrebs' etymologiska ursprung är oklart. Namnformen 'Zagrab' omnämns för första gången i ett dokument utfärdat år 1134 av Esztergoms ärkebiskop Felicián. I dokumentet omnämns Zagrebs stift (egentligen 'Zagrabs stift') med sitt latinska namn Zagrabiensem episcopatum. Den moderna kroatiska namnformen Zagreb uppträdde för första gången i skrift på en karta från år 1689 utfärdad av den franske kartografen Nicolas Sanson. Från dess grundande år 1094 användes namnet Zagrab/Zagreb som benämning för stiftet och från 1600-talet i allt större uträckning för bosättningarna som ingick i stiftet. I politisk, juridisk och administrativ mening skapades staden Zagreb år 1850 genom förening av de två bosättningarna Gradec och Kaptol och från år 1852 blev namnet Zagreb den officiella benämningen för staden.
Då stadsnamnets etymologiska ursprung inte är klarlagt finns det olika förklaringsmodeller, hypoteser och legender om dess uppkomst. En folketymologisk förklaring är att namnet härstammar från den lokaldialektala termen "za breg" (bakom kullen). Enligt denna förklaringsmodell skulle kullen åsyfta Savas flodbank som tros ha legat närmare staden förr. En annan folketymologisk förklaring till namnet är att det skulle härstamma från termen "za grabom" (bakom vallgraven) då staden tidigt var befäst.
Legender Det kroatiska verbet "zagrabiti" (att ösa) ligger till grund för flera liknande legender om hur staden fick sitt namn. En variant beskriver en kroatisk ban som leder sina törstiga soldater genom ett övergivet område. I frustration över att vattnet är slut slår han sin sabel i marken varpå vatten tränger upp. Han beordrar därefter manskapet "att ösa" upp vattnet. En liknande legend gör gällande att en utmattad kroatisk ban som precis kommit hem från en fältslag ber en ung flicka vid namn Manda "att ösa" upp vatten till honom ur en källa. Enligt denna legend är det så fontänen Manduševac (den dåtida källan enligt legenden) vid Ban Jelačićs torg har fått sitt namn. Staden fick heta Zagreb efter verbet "zagrabiti" då flickan fick ösa upp vatten till banen.
Zagreb på andra språk Då Zagreb var en provinshuvudstad i Österrike-Ungern var staden utanför Kroatien främst känd under sitt tyska namn Agram. Denna namnform förekommer även i äldre svensk litteratur. I den moderna tyskan används idag Zagreb. Det ungerska namnet, då som nu, är Zágráb. Det latinska namnet för staden är Zagrabia medan det italienska är Zagabria.
Smeknamn och slogan Zagreb har flera smeknamn och slogans som används inte minst i marknadsföringsskäl. Bland de vanligaste hör "Beč u malom" (Wien i det lilla) och "Mali Beč" (Lilla Wien). Dessa och liknade varianter som alla anspelar på Wien används i regel även av utländska turistagenter för att locka turister till staden. I Kroatien och inte minst av lokalinvånarna kallas staden stundom "Beli Zagreb grad" (Vita Zagreb stad på den lokala kajkaviska dialekten) eller "Beli Zagreb" (Vita Zagreb) som anspelar på en svunnen tid då byggnaderna i det lilla och provinsiella Zagreb enligt den lokala byggnadstraditionen var vitkalkade och rena.
Historia
miniatyr|Tryck från sekelskiftet 1800/1900 föreställande marknaden vid Kaptols torg vid Zagrebs katedral. Zagreb har en lång och rik historia. Arkeologiska fyndigheter visar att området där Zagreb ligger var befolkat mycket tidigt. Redan för 50 000–80 000 år sedan levde det förhistoriska människor på Medvednicas sluttningar. Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen Andautonia från nollhundratalet.Andautonia.com
Det moderna Zagreb har dock sitt ursprung i de två separata bosättningarna Kaptol och Gradec som under frankisk överhöghet växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av ån Medveščak i slutet av det första århundradet. Sedan den kroatiske kungen Stjepan II år 1089 avlidit trängde ungerska styrkor år 1091 in i Kroatien från nordöst och de båda bosättningarna kom då under ungerskt inflytande. Under det ungerska styret blev Kaptol biskopssäte och centrum för kyrkans makt. Bosättningen fick en övervägande klerikal befolkning medan Gradec till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. År 1242 utfärdade den ungersk-kroatiske kungen Béla IV en gyllene bulla som utsåg staden Gradec till kunglig fristad. Den nya statusen gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av mongoliska räder. Nästkommande århundraden präglades av konflikter och rivalitet mellan de båda bosättningarna som båda var befästa med höga murar, torn och stadsportar.
I samband med parlamentet i Cetin år 1527 inlemmades Kroatien och Zagreb i det habsburgska riket. Det var under habsburgarnas överhöghet som Zagrebs status som kroaternas ekonomiska, kulturella och politiska centrum befästes. Under 1500-talet blev Gradec säte för den kroatiska lantadagen och banen och det var här som den kroatiska adeln fattade viktiga beslut rörande administrationen av den habsburgska provinsen Kroatien. I samband med de muslimska osmanerna framryckning i sydöstra Europa blev Zagreb ett viktigt bålverk i den södra delen av riket. Den drygt 400 år långa alliansen med habsburgarna innebar att staden aldrig intogs av osmanerna. Det i sin tur innebär att Zagreb har bibehållit många äldre byggnader och konstruktioner som raserades av osmanerna annorstädes.
miniatyr|vänster|Tryck från sekelskiftet 1800/1900 föreställande Akademipalatset. Under den gryende nationalromantiken på 1800-talet blev Zagreb centrum för den illyriska rörelsen. Under ledning av ban Josip Jelačić förenades Gradec och Kaptol år 1850 i en administrativ enhet.Zagreb Tourist Info Samma år utsågs Janko Kamauf till den förste borgmästaren av det förenade Zagreb.
Efter Österrike-Ungerns upplösning år 1918 blev Zagreb huvudstad i den kortlivade Slovenernas, kroaternas och serbernas stat som omfattade områden i den upplösta monarkin som haft en övervägande sydslavisk befolkning. Den nyutropade staten vann inte internationellt erkännande och knappt två månader efter sin tillkomst förenades den med Kungariket Serbien och bildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från år 1929 kallat Jugoslavien).
Under andra världskriget ockuperades Jugoslavien av Nazityskland och år 1941 utropades den med Nazityskland allierade Oberoende staten Kroatien med Zagreb som huvudstad. Under kriget flygbombades staden av de allierade med stora materiella skador som följd. Efter andra världskriget slut år 1945 införlivades Zagreb åter i Jugoslavien och utvecklades därefter till ett av landets främsta centrum rörande bland annat industri, kultur, utbildning, stora evenemang med mera. Zagreb var befolkningsmässigt Jugoslaviens näst största stad.
I samband med kommunismens sammanbrott i Öst- och Centraleuropa krävde allt fler jugoslaviska delrepubliker demokrati och självständighet. Som ett resultat av folkomröstningen om självständighet år 1991 förklarade sig den kroatiska delrepubliken samma år självständigt och lämnade den sydslaviska federationen. Zagreb blev det självständiga Kroatiens huvudstad.
Geografi och klimat miniatyr|Satellitbild över Zagreb från år 2006. Zagreb är beläget 122 meter över havet i norra Kroatien och ligger på den geografiska positionen 45°49′ latitud och 15°59′ longitud. Strax norr om staden dominerar berget Medvednica vars högsta topp Sljeme når en höjd på 1 033 meter över havet. I söder och sydöst breder staden ut sig över ett bördigt slättlandskap där floden Sava utgör gränsen mellan den äldre stadsbebyggelsen i norr och höghusområdena i Novi Zagreb (Nya Zagreb) söder om floden. I sydöst förbyts landskapet av åkermark innan naturskyddsområdet Lonjsko polje (Lonjafältet) tar vid. I nordväst domineras landskapsbilden av Žumberak-bergets böljande kullar.
Zagreb ligger i den tempererade zonen. Enligt Köppens klimatklassifikation har Zagreb kustklimat (Cfb) och ligger på gränsen till den klimatklassifikation som betecknas som fuktigt kontinentalt klimat. Klimatet karaktäriseras av fyra distinkta årstider och den genomsnittliga årliga medeltemperaturen uppgår till 11 °C. Vårarna är vanligtvis milda och behagliga men karaktäriseras även av frekventa väderomslag. Vårmånaderna är vanligtvis blåsigare än andra månader. I slutet av maj börjar temperaturerna att stiga vilket brukar åtföljas av enstaka åskväder. Somrarna är varma och kortlivade värmeböljor är inte ovanliga. Under sommarmånaderna överstiger temperaturen 30 °C i genomsnitt 14,6 dagar. Somrarna är nederbördsrika och den genomsnittliga medeltemperaturen uppgår till 22 °C. Statistiskt sett är juni och augusti de två regnigaste månaderna under året medan februari är den mest nederbördsfattigaste månaden. Den tidiga hösten är vanligtvis mild med en gradvis ökning av regndagar samt fallande temperaturer mot slutet av årstiden. Under perioden oktober–januari är det vanligt med morgondimma i de norra stadsdelarna som ligger vid berget Medvednicas sluttningar medan de södra stadsdelarna vid floden Sava inte sällan har dimma som dröjer sig kvar under större delen av dagen. Vintrarna är kalla och det är inte ovanligt med snöfall. På vintern faller det snö i genomsnitt 29 dagar. De första snöfallen kommer vanligtvis i början av november. Januari är den kallaste månaden under året och under månaderna december–februari uppgår den genomsnittliga medeltemperaturen till 1 °C.
Klimattabell som visar normala temperaturer och nederbörd i Zagreb:
Politik och administration Zagreb, i administrativa sammanhang benämnt Zagrebs stad (Grad Zagreb), är en separat administrativ enhet och har samma status som ett län i Kroatien.
Administrativ indelning Sedan den 14 december 1999 är staden formellt indelad i 17 stadsdelar (gradske četvrti).DZS - Kroatiska statistiska centralbyrån 11 av stadsdelarna ligger helt inom centralortens urbana gränser medan 4 stadsdelar (Novi Zagreb–istok, Novi Zagreb–zapad, Peščenica-Žitnjak och Gornja Dubrava) delvis ligger inom centralorten Zagrebs gränser men även omfattar perifera bosättningar och samhällen. 2 av stadsdelarna (Sesvete och Brezovica) som till ytan är de största stadsdelarna består till största del av förorter. Bara mindre områden av dessa stadsdelar ingår i den urbaniserade centralorten Zagreb.Staden Zagrebs officiella webbplats
Stadsdelarna är politisk mening indelade i lokalnämnder (mjesni odbori). Dessa styrs och representeras av Stadsdelsrådet (Gradsko vijeće) som består av 11–19 medlemmar beroende på stadsdelens invånarantal.Staden Zagrebs officiella webbplats
Stadsdelar