Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, är en multiarena i Göteborg. Den används för fotboll, friidrott och konserter.
Historik Sverige arrangerade Världsmästerskapet i fotboll 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras,Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 s.60 med röstsiffrorna 38 för och 12 emot. Samtidigt anslogs ytterligare 18,3 miljoner kronor, utöver de tidigare 1,5 miljoner, för schakt och dränering.Jerneryd (1975), s. 48. En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.
Arkitektur På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt. Under maj månad samma år påbörjades uppförandet av de 53 meter höga stålskeletten till pylonerna, och på våren 1958 stod anläggningen färdig till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)Kungliga Myntkabinettet . Huvudentreprenör var Siab/Svenska Industribyggen ABULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 12. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 53 000 åskådare - varav 22 000 sittplatser, där hälften var under tak samt 31 000 ståplatser, där 11 000 ståplatser och lika många sittplatser var under tak - och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. En bekräftelse för arkitektkontoret på Ullevis utformning var Helsingfors Olympiastadion: "Bekräftelse på vår uppfattning fick vi av ett fotografi från Helsingfors olympiastadion, då detta var till hälften fyllt med folk, som fått inta valfria platser. Folkmassan täckte då en yta, som i princip utgjorde den planform, vi givit nya Ullevi. Att denna fullt naturligt givna form kunde utnyttjas till att ge anläggningen dess spänstigt dynamiska arkitektur, var en lycklig omständighet, som vi tacksamt tillvaratogULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 3."
På ömse sidor om entrén till press- och hedersläktaren inrättades stora affärs- och utställningslokaler, med en sammanlagd golvyta av 1 600 kvadratmeter.Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1958 & Särtryck ur Byggforum nr 3, 1960.
Konstruktion Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Werméns Ingenjörsbyrå och Siab. Byggherre var Göteborgs stad, och huvudentreprenör var SIAB. Entreprenör för pålning och grundkonstruktion var Nya Asfalt AB samt Byggnadsfirman Karl Sandberg. Utformningen var främst gjord för att åstadkomma den bästa sikten för publiken, detta genom att läktarna gjorts bredare och högre vid långsidorna och smalare vid kortsidorna. Siktskymmande stödben har också undvikits genom att taket över huvudläktaren var upphängt med stållinor i två stycken, 53 meter höga betongpyloner. Pylonen har gjorts ihålig dels för all minska vikten, dels för att få kommunikation till pylonloppen. Den är därför att betrakta som en lådsektion, där pylonramen väger cirka 1 800 ton. Strax ovan överramen har den sin största sektionsarea med 3,5 x 5,5 kvadratmeter.
Läktaruppbyggnaden över mark, hade en stomme av 46 radiellt riktade betongramar, varav den största var 26 meter hög. På ramarna vilade prefabricerade gradinbalkar av strängbetong med en största spännvidd av 15 meter. Takkonstruktionen var av stålbalkar, täckta med lättbetongplattor, och hade en bredd från 9 till 30 meter. Ullevi var grundat med 52 000 meter pålar av betong och stål i längder som varierade mellan 6 och 67 meter. De längsta så kallade "Herkulespålar", drevs ned av Nya Asfalt AB, varefter Byggnadsfirman Karl Sandberg göt pålplintarna. Läktarna vilar på sammanlagt 46 armerade betongramar. Gradängerna till de övre läktarsektionerna är fabrikstillverkade med spännvidder upp till 14,5 meter. De tillverkades av A/S Skandinavisk Spaendbeton i Köpenhamn. A-Betong prefabricerade de 13 ton tunga bakbalkarna i läktarens övre del. Läktarnas nedre sektioner var gjutna direkt på platsen. Läktartaket bestod av takpappstäckta Siporexplattor, vilande på en stålkonstrukion. Taket till huvudläktaren är upphängt i de två pylonerna med hjälp av cirka 57 millimeter grova stållinor. Ett system av dragband och tryckstänger fördelade belastningen från det cirka 4 000 kvadratmeter stora taket. De mindre läktarnas tak vilar på fribärande konsoler. Under monteringen bars taket upp av provisoriska pelare.ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 5ff
Från de båda pylonerna och två stycken belysningsmaster fick Ullevi under mörker sin belysning från 136 strålkastare, med en sammanlagd effekt av 228 000 watt. För att minska tiden i säsongskiftet vinter—sommar, då Ullevi hade världens första 400 meter långa konstfrusna skrinnarbana, fick bollplanens gräsmatta ett nät av elvärmekablar som låg på ett djup av 20 cm under ytan. Beslutet om konstisbanan togs av stadsfullmäktige den 12 juni 1958, med röstsiffrorna 29 mot 23. På Sven Låftmans förslag beslöt Internationella skridskounionen att förlägga Europamästerskapet i skrinning för herrar till Ullevi 31 januari – 1 februari 1959. Invigningen av konstisbanorna skedde den 4 januari 1959, och två dagar senare mötte svenska ishockeylandslaget Wembley Lions inför 18 365 åskådare, vilket var nytt svenskt publikrekord för skridskosport.Jerneryd (1975), s. 56.
Den första hyresgästen att flytta in på Ullevi, var idrottsförvaltningen den 12 maj 1958, efter att ha bott i ett provisorium på Södra vägen där Idrottens hus senare låg.
Besökare nummer 10 miljoner på Ullevi blev den 7 maj 1977 Göte Kärnsby.Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 , s. 70.
Invigningen mini|250px|Den 29 maj 1958 spelades första matchen: Svenska landslaget mot Alliansklubbarna. På bilden slår Gunnar Gren en straff som blev första målet på Ullevi. Ronald Johansson räddade i detta läge men Gren slog in returen.
Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 195817.00 Portarna öppnas, 17.30 Friidrott, 17.50 Gymnastikuppvisning: 1. Flicktrupp från Burgårdens samrealskola och Vasa kommunala flickskola, gymnastikdirektör Elin Johansson 2. Pojktrupp från Göteborgs praktiska realskola, gymnastikdirektör Folke Friman, 18.15 Invigning: 1. Defilering av gamla olympier och representanter för idrotterna i Nya Ullevi. 2. Körsång: Sveriges Flagga, Alfven, Göteborgs och Bohus läns sångarförbund, dirigent: operasångare Knut Olof Strandberg. 3. Prolog, Uno Asplund. Uppläsare skådespelare Tore Lindwall. 4. Körsång: Morgon, Eklöf. 5. Byggnadskommitténs ordförande Sven Ericson överlämnar anläggningen till staden. 6. Invigning av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund 7. Festfanfar, musikdirektör Sven Nerheim 8. Unison kör: Nationalsången. 9. Uttåg. 18.45 Fotboll: Svenska landslaget - Göteborgs stadslag. Källa: Jerneryd (1975), s. 51. klockan 18.15 av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo EkelundGöteborgs-Posten, 27 november 2012. Klockan 17.00 hade portarna öppnats för publiken, gymnastikuppvisning hölls och 18.45 startade fotbollsmatchen mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur från stadslagets målvakt Ronald Johansson. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS. Åskådarantalet var 49 493 stycken..
I samband med invigningen valdes även en "Miss Ullevi," som vanns av Margareth Dahlstrand från Hisingen.* s. 94
Området Ullevi är byggt på det område som kallades Levgrens äng (1836; efter Anders Georg Levgren på Stora Katrinelund), som var en del av Ranängarna. Tidigare kallades området för Tegelbruksängen, och det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 sid. 460
Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.
En 2,4 meter hög staty i brons av Ingemar Johansson, skapad av Peter Linde och kallad ”Ingo - the Champ”, avtäcktes den 17 september 2011, strax nordväst om Ullevi. Linde hade fått uppdraget 2009, och statyn göts hos Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm.Idrottsarvet 2011 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, red. Stig A Jönsson, Hans Elbel, Idrottsmuseet i Göteborg 2011 ISSN 0283-1791, s. 118f
Evenemang I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här. Ullevi hade världens första konstfrusna skrinnarbana.Schånberg, Sven & Thölén, Lennart, Göteborg: staden vid älv och hav, Wezäta, Göteborg, 1962, s. 90. Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink. Träningsrinken som låg utanför Ullevi var även tänkt att användas som tennisbana samt basketplan. Dessa kom att användas fram till Frölundaborgs isstadion öppnades 1967. Premiär för fotboll i elljus var det den 20 augusti 1959, då ÖIS mötte IFK. Matchen slutade 1-0 efter mål av Agne Simonsson i 13:e minuten.Från Ullevis arenor : Fotbollsminnen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2002 , s. 59 höger|250px|miniatyr|Ullevi.
År 1958 inräknades från invigningen den 29 maj och till årets slut 801 276 åskådare. Året därefter var siffrorna 904 688 åskådare, detta trots att första vårmatcherna i allsvenska serien detta år var förlagda till gamla Ullevi.
Ullevi var hemmaplan för IFK Göteborg, Gais och ÖIS fram till 1992 då de tre lagen åter började spela på Gamla Ullevi.
Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, med endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.
Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi har efter ombyggnaden en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor var kapaciteten cirka 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.
Den 28 december 2009 blev Ullevi åter en ishockeyarena då Frölunda HC mötte Färjestads BK inför 31 144 åskådare och därmed satte nytt svenskt publikrekord för ishockey.
Till- och ombyggnader