JAK Medlemsbank är en medlemsägd svensk bank.
Sedan år 1998 bedriver JAK Medlemsbank sin verksamhet med banktillstånd. Bankens uppdrag är att erbjuda sparande, utlåning, grundläggande betaltjänster och folkbildning till sina medlemmar.
Funktion Banken liknar på många sätt en traditionell bank med grundläggande banktjänster och ränta på lån och sparande. För att vara kund i banken krävs medlemskap. En skillnad mot traditionella banker är att JAK inte har några vinstutdelningar, istället återinvesteras eventuella överskott i verksamheten för medlemmarnas bästa. Som kooperativ bank är JAKs mål inte vinstmaximering utan att stärka sina egna medlemmars ekonomi, och samtidigt bedriva en hållbar och ansvarsfull bankverksamhet. Därmed sätts utlåningsräntan huvudsakligen för att ge kostnadstäckning i verksamheten. Banken styrs helt demokratiskt av sina medlemmar genom principen en medlem, en röst, och utgör alltså ett ekonomisk samarbete mellan människor.
Historia År 1965 grundades Jord Arbete Kapital - riksförening för ekonomisk upplysning, sedermera kallad JAK Riksförening. Namnet JAK kommer från nationalekonomins produktionsfaktorer jord, arbete och kapital. Föreningen hämtade sina idéer från en liknande rörelse i Danmark som grundades 1931 av missnöjda bönder som upplevde att de drevs från sina gårdar på grund av ockerräntor. Föreningens mål var att främja ekonomiskt samarbete och att utveckla en sparlåneverksamhet fri från ocker och vinstintresse. År 1970 kunde föreningen ge ut sitt första lån.
Allmänhetens intresse för JAK ökade kraftigt under finanskrisen i början av 1990-talet, och under loppet av några år flerdubblades medlemsantalet i föreningen. Med ett större antal medlemmar behövdes en annan typ av organisation. Föreningen beslöt att överföra verksamheten till en för ändamålet nybildad ekonomisk förening, JAK ekonomisk förening, som övertog hela verksamheten år 1993.
Eftersom sparlåneverksamhet i större föreningar reglerades i lag behövde JAK ekonomisk förening ansöka om en så kallad bankoktroj, numera banktillstånd, för att få bedriva verksamheten vidare. I december 1997 godkände regeringen JAK:s ansökan om att bli medlemsbank med bankoktroj.
Medlemsinsatser I en ekonomisk förening är medlemmarna skyldiga att delta med en obligatorisk medlemsinsats. Detta ska framgå av föreningens stadgar. Stadgarna ska även innehålla uppgift om i vilken utsträckning en medlem får delta i föreningen med överinsatser, d.v.s. ytterligare insatser utöver den obligatoriska insatsen. Insatserna utgör en del av föreningens eget kapital och medlemmarna bär gemensamt en finansiell risk genom sina insatser.
JAKs stadgar innehåller sedan år 2022 tre typer av medlemsinsatser: obligatorisk insats, överinsats och förlagsinsats. Tidigare har banken även gett ut insatstyperna låneinsats och frivillig insats. År 2022 implementerades en ny kapitaliseringsmodell där låneinsats och frivillig insats ersattes av frivilliga överinsatser. Kapitaliseringsmodellen är godkänd av Finansinspektionen.
Återbetalning av medlemsinsatser villkoras i stadgarna och kan skjutas upp och begränsas av föreningen. Eftersom JAK har banktillstånd krävs även Finansinspektionens godkännande för att få återbetala insatser. Under några år saknade banken utrymme och tillstånd från Finansinspektionen för återbetalning, och det bildades en kö med medlemmar som sagt upp sina låneinsatser för återbetalning. En del medlemmar har uttryckt besvikelse över den fleråriga väntetiden. De senaste åren har banken genomfört omfattande verksamhetsförändringar och därmed successivt kunnat återuppta återbetalningen. Under åren 2023, 2024 och 2025 har banken haft Finansinspektionens tillstånd att återbetala insatser genom överlåtelse inom en viss ram. Omsättningen i återbetalningskön påverkas också av att medlemmar återanvänder sina insatser för att ta nya lån, och därmed återkallar sin uppsägning för återbetalning. År 2024 granskade Dagens Nyheter banken på temat fördröjd återbetalning av låneinsatser.
Medlemsinsatser ska inte sammanblandas med medlemmarnas inlåning i banken. Banken har sparprodukter med såväl fria uttag som bindningstid. Sparande utgör inte bankens eget kapital och tillhör inte föreningen, utan ägs och disponeras av den sparande medlemmen. Sparandet omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Historik 1965 startade Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse efter en dansk förlaga startad 1931. Namnet blev snart JAK Riksförening. Ändamålet var att "sprida information om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering". 1970 gav föreningen sitt första lån. 1990 ökade antalet medlemmar kraftigt, speciellt efter att riksbanken tillfälligt hade höjt styrräntan till 500 procent. Medlemstalet var som högst drygt 40 000. 1993 bildades JAK Ekonomisk förening, vilken tog över verksamheten. 1997 krävde nya lagar att JAK måste bli bank för att fortsätta verksamheten. JAK Medlemsbank startade och tog över verksamheten den 30 april 1998 efter att regeringen hade givit JAK en bankoktroj, vilket innebär att insättningar har statlig insättningsgaranti. 2003 var medlemstalet stabilt runt 23 000. Omslutningen (inlåning plus utlåning) uppgick till omkring en miljard kronor. Under 2005 passerade medlemstalet 30 000, under 2006 passerade det 33 000 och 2008 var medlemstalet 36 500 passerat. 2016 var medlemsantalet strax över 38 000 2017 förbjöds JAK av Patent- och marknadsdomstolen att använda begreppet "räntefri" och liknande uttryck i all sin marknadsföring när lånen inte är räntefria. 2019 hade banken 30 093 medlemmar 2020 hade banken 26 104 medlemmar 2021 hade banken 23 874 medlemmar 2022 implementerade banken en ny kapitaliseringsmodell som godkändes av Finansinspektionen. Förfrågan på utlåning var större än sparandet och en utlåningskö uppstod med medlemmar som ville låna av banken. 2023 - 2024 påbörjade banken en omfattande förändring av affärsmodell och organisation innebärande bland annat en kompetensväxling, kostnadsbesparingar, försäljning av bankens fastighet, produktutveckling och digitalisering. Genom stämmobeslut införde banken ränta även på sparande. Sparandet ökade och banken kunde återuppta utlåningen till privatpersoner. Banken fick tillstånd från Finansinspektionen om att återbetala insatser. 2025 kunde banken återuppta utlåningen till företag och föreningar. Banken fick tillstånd från Finansinspektionen om att återbetala insatser. 2026 fick banken återigen tillstånd från Finansinspektionen om att återbetala insatser.
Referenser
Vidare läsning Margunn Bjørnholt: Pengene mot strømmen: Alternative finansieringsorganisasjoner, Oslo, University of Oslo, 1995, , sida 82-129 Margrit Kennedy: Pengar utan ränta och inflation, 1989, Bokförlaget Korpen, Göteborg (originalets titel: Interest and Inflation Free Money,1988, Permaculture Publications)
Externa länkar Officiell webbplats
Kategori:Svenska medlemsbanker Kategori:Banker bildade 1998 Kategori:Alternativa banker Kategori:Kooperativ i Sverige Kategori:Räntekritik